 |
KARTSÖK |
|
| Hangö | Nyland | |
Västra hamnen i Hangö |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Västra hamnen i Hangö | ||
| Beskrivning | ||
| Västra hamnen i Hangö i spetsen av Hangö udd är Finlands första exporthamn för utlandstrafik som fungerar året runt. Hamnen har byggts i flera etapper från början av 1870-talet och dess nuvarande utseende härstammar huvudsakligen från tiden före 1910-talet.
De mest betydande konstruktionerna i hamnen är bryggan, muren av stenblock som fungerar som vågbrytare samt det granitbeklädda smörmagasinet av armerad järnbetong som är ritat av Gustaf Nyström. Hamnkontoret från 1920-talet eller det s.k. engelska magasinet har en lång, bågformad magasindel med lastningsbrygga. Magasinet har varit förenat med bryggan via en viadukt i betong. I hamnområdet finns dessutom en gammal maskinverkstad i tegel och en reparationshall i närheten av bron som korsar järnvägen och färdigställdes år 1959. Järnvägen och hamnen ledde på 1870-talet till att Hangö stad grundades. Hamnen har förnyats och byggts ut. |
||
| Historia | ||
| I takt med att ångbåtstrafiken utvecklades blev Västra hamnen i Hangö säte för Finlands första exporthamn för trafik året om. Järnvägen mellan Hangö och Hyvinge som leder till hamnen anlades 1872–1873 och vid hamnen bildades en stor bangård med stationsområde.
På nordvästra sidan av bangården byggdes en vågbrytare och brygga år 1873 samt en mur av stenblock 1903–1908. Vågbrytaren och bryggan förlängdes i slutet av 1890-talet. I östra änden av hamnen byggdes på 1890-talet tull- och packhuset, det s.k. tyska magasinet, som senare revs. En reparationshall för järnvägsvagnar byggdes på hamnområdet år 1892. Den viktigaste exportvaran var smör och för lagring av smöret byggdes år 1908–1909 smörmagasinet efter ritningar av arkitekt Gustaf Nyström. Byggnaden förstördes delvis under första världskriget men återbyggdes enligt de ursprungliga ritningarna 1918–1923. Hamnkontoret färdigställdes år 1923 och ersatte magasinet i trä som förstörts under första världskriget. Notholmen på norra sidan av hamnen förenades med fastlandet 1924–1929 med fyllnadsjord. |
||
| Läs mer | ||
| Lars Christer Johans, "Neljä lehteä sataman historaa." Kymmenen lukua Hankoa. Hanko 1973.
Reino Kero, Migration from Finland to North America in the years between the United States Civil War and the first World War. Vammala 1974. Tiina Lehto, Hangon rakennuskulttuuri ja kulttuurimaisema. Byggnadskultur och kulturlandskap i Hangö. Hangon museon julkaisusarja n:o 8. Tammisaari 1989. Mikko Härö, Läntisen Uudenmaan rakennusten ja maiseman kulttuurihistoriallinen inventointi. Läntisen Uudenmaan seutukaavaliitto. Tammisaari 1993. Sopimus valtakunnallisesti merkittävien asema-alueiden suojelusta (YM, päätös 9.12.1998 diarionro 2/562/96). Birgitta Ekström-Söderlund, Marketta Walli, Alussa oli satama. Hangon satama 1873-2001. Hangon museon julkaisusarja n:o 20. Tammisaari 2001. |
||
| objektets element: byggdad för samfärdsel; hamn; | ||
| omgivningens nuvarande karaktär: stad; | ||
Västra hamnen. Museovirasto Museiverket 2017. |
Västra hamnen i Hangö. Hilkka Högström 2009. |
Västra hamnen i Hangö, smörmagasinet. Mikko Härö 2007. |
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV