Museiverket

 SÖKALTERNATIV

objekt landskapsvis
 

KARTSÖK

landskapskarta Lappland Mellersta Österbotten Norra Österbotten Kajanaland Norra Karelen Södra Karelen Österbotten Norra Savolax Södra Savolax Kymmenedalen Mellersta Finland Södra Österbotten Päijänne-Tavastland Nyland - östra Egentliga Tavastland Nyland - västra Birkaland Satakunta Egentliga Finland
Raseborg Nyland

Dragsvik kaserner

Gå till Museiverkets karttjänst: Dragsvik kaserner
Beskrivning
Dragsvik kasernområde är ett av 1910-talets mest betydande kasernområden, där de ryska arkitekternas stadsplanemässiga och arkitektoniska målsättningar är väl bevarade.

Dragsvik kasernområde, som tillkom som del av ett militärt byggprojekt med sträckning över hela kejsardömet, består av nästan trettio kaserner i rödtegel, de flesta i två våningar. De ligger i huvudsak grupperade längs tre gator i riktning med stranden. Kasernerna representerar samma ryska kasernarkitektur som påträffas exempelvis i kasernen i Riihimäki och i Hennala i Lahtis. Byggnaderna är orappade och försedda med tandsnittsfriser och dekorativa gavlar. Byggnadsbeståndet är fortfarande huvudsakligen i ursprungligt bruk.

Till garnisonsområdet hör även Ekåsens mentalsjukhusområde, som avskiljdes från området på 1920-talet. På området finns byggnader från 1910–1970-talet, av vilka de äldsta är före detta kasernbyggnader i tegel. Huvudbyggnaden i tre våningar härstammar från ett byggnadsskede, som planerades av arkitekt Axel Mörne under slutet av 1920-talet. Personalbostäder har uppförts på området 1940- och 1950-talet. Sjukhuset är fortfarande verksamt.
 
Historia
Byggandet av Dragsvik kaserner på 1910-talet anknyter till de militära byggprojekten, som det ryska kejsardömet verkställde vid första världskrigets tröskel och som resulterade i att ett tiotal s.k. rödtegelkaserner och en havs- och landbaserad befästningskedja färdigställdes. Med truppkoncentrationer i södra Finland beredde man sig på att avvärja tyska landstigningsförsök och bl.a. säkra järnvägsförbindelserna, för att i själva verket säkra S:t Petersburgs norra flank.

Markområdet för kasernerna till de trupper, som skulle placeras i närheten av den strategiskt viktiga Hangöudden, tvångsinlöstes av staden år 1910. I den östra ändan av området låg tjänstebostället för chefen för Karis kompani. Karis kompani tillhörde Nylands infanteriregemente med anor från slutet av 1600-talet. Boställets bostadshus uppfördes åren 1802–1803.

Kasernens grundsten lades 1911 och huvudbyggskedet fortgick fram till senare delen av år 1912. Till garnisonen förlades ett skarpskytteregemente och artilleri. Åren 1918–1919 utgjorde kasernområdet ett av landets största fångläger och därefter fungerade området som en tvångsarbetsinrättning fram till slutet av 1930-talet. I den östligaste delen av fängelseområdet fungerade ett alkoholistsanatorium från år 1938. Under andra världskriget användes området till en början som ett läger för politiska fångar. I och med fredsfördraget 1940 efter vinterkriget arrenderades en del av Hangö udd med närliggande holmar till Sovjetunionen, varpå Dragsvik återgick till försvarsmakten. Efter kriget har svenskspråkiga förband varit förlagda på området.

Garnisonsområdets västra del, artilleriområdet, avskiljdes till sjukhus år 1921 och Ekåsens distriktssinnessjukhus inledde verksamheten 1924. Ett tiotal kaserner renoverades för sjukhusbruk enligt ritningar av arkitekt E.A. Kranck. Huvudbyggnaden blev klar 1930. För sjukhusets behov uppfördes personalbostäder på 1940- och 1950-talet, en administrationsbyggnad på 1950-talet samt underhållsbyggnader på 1970-talet.

Öster om och utanför området står, förutom ett gammalt kaptensboställe, efterkrigstida byggnader tillhörande försvarsmakten, som bl.a. inbegriper de av arkitekt Heidi Vähäkallio-Hirvelä ritade och med typritningar förverkligade byggnaderna från 1950-talet.
 
Läs mer
Dragsvik-kasärnernas historia I-III. Fanbäraren 1963:2-4.

Johannes Cederlöf, Ekenäs stads historia III. Ekenäs 1964.

J.D. Konttinen, Tammisaaren pakkotyölaitoksesta. Vankeinhoito 1967, 87-93.

Jaakko Paavolainen, Vankileirit Suomessa 1918. Helsinki 1971.

Timo Lehtonen, Hertta Rovio, Dragsvikin varuskuntakirkot (Vaienneet kellot VII). Uskon viesti 1984:7.

Henrik Cederlöf, Ekenäs stads historia IV. Ekenäs 1993.

Mikko Härö, Läntisen Uudenmaan rakennusten ja maiseman kulttuurihistoriallinen inventointi. Läntisen Uudenmaan seutukaavaliitto. Tammisaari 1993.

Sirpa Haila, Venäläinen rationaalisuus: 1910-luvun kasarmiarkkitehtuuri sosiaalisena käytäntönä. Helsinki 1996.
 
objektets element:  kasern; sjukhus, sanatorium;
omgivningens nuvarande karaktär:  stad;
 
Dragsvik kasernområde. Hannu Vallas 1998
Dragsvik kasernområde. Hannu Vallas 1998.
Kasernbyggnad i tre våningar i Dragsvik Ulla-Riitta Kauppi 1994
Kasernbyggnad i tre våningar i Dragsvik Ulla-Riitta Kauppi 1994.
 
publicerat 22.12.2009
sänd respons om RKY-objektet
till början
 


© Museovirasto 2009