 |
KARTSÖK |
|
| Raseborg | Nyland | |
Tenala kyrka och prästgård |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Tenala kyrka och prästgård | ||
| Beskrivning | ||
| Tenala medeltida kyrka och prästgården på sydvästra sidan av den som sannolikt ligger på sin ursprungliga medeltida plats bildar en historisk helhet som framträder ur åkerlandskapet. Till sin interiör är stenkyrkan en av Finlands vackraste medeltida kyrkor. Kyrkosalens inredning och målningsdekoration vittnar om stormaktstiden i socknen med många herrgårdar.
Gråstenskyrkan har sänkta östra och västra gavlar och långhuset höga väggmurar. I fönstren har stavverken av tegel och de blyinfattade små fönsterrutorna bevarats. Sakristian ligger vid östra änden av norra väggen och har bibehållits i ursprungligt skick. Det rymliga vapenhuset vid södra väggen härstammar från slutet av 1700-talet. Kyrkorummet indelas av höga åttkantiga pelare i tre skepp och fem travéer. Mittskeppets näst östligaste valv är ett mångformigt s.k. finskt stjärnvalv, de övriga valven i mittskeppet är enkla stjärnvalv. Sidoskeppen har kryssvalv och sakristian tunnvalv. Triumfkrucifixet och skulpturen som föreställer Sankt Olof sittande på tronen är medeltida konstverk. Stormaktstiden företräds av predikstolen som är tillverkad av snickaren Måns Larsson från Åbo, målad av Petrus Lang och har donerats till kyrkan av Olsböle gård 1655. Pelarnas målningar är från 1675 och föreställer predikanter och predikotexters innehåll. De är omringade av ovala ramar med beslagsornamentik i renässansens anda. Till 1600-talets konstverk i kyrkan hör även kyrkoherde Petrus Ingemar och Elin Flemings epitafietavlor samt 16 begravningsvapen. Kyrkans fasta inredning är huvudsakligen från 1870-talet. Orgelbyggaren J.A. Zachariassens 14-stämmiga orgel från 1887 tillhör de äldsta orglarna i Finland med maskineri som bevarats i oförändrat skick. Klockstapelns stenmurade bottenvåning härstammar från medeltiden, medan den övre delen är byggd 1761 under ledning av byggmästare Antti Piimänen. I klockstapeln finns Finlands äldsta kyrkklocka som enligt sin typ kan dateras till 1200-talet. Kyrkklockan används fortfarande. Kyrkogårdens norra portgång härstammar från medeltiden, men dörröppningarna murades igen 1845 då gången ombyggdes till ett bårhus. I anslutning till muren på östra sidan av kyrkan finns gravkapell som tillhör Lindö (1804) och Prästkulla (1796) herrgårdar. Karaktärsbyggnaden på kyrkoherdens prästgård, som ligger på en kulle väster om kyrkan är en harmonisk empirebyggnad från 1837 med sadeltak. Gårdsområdet som omges av ädla lövträd innefattar en dagligstuga, som är äldre än prästgården, samt en bod. |
||
| Historia | ||
| Tenala församling tillhör de äldsta i Västra Nyland och omnämns i officiella handlingar så tidigt som 1329.
Till de medeltida delarna i kyrkan hör den välvda sakristian, som är äldre än kyrkorummet. Till den har anslutits ett kyrkorum av sten som välvts efter 1460-talet. Välvningen har utförts under ledning av Petrus från Kimito (Kymitto) som är känd för den medeltida välvningen av mittskeppet i Åbo domkyrka. Efter välvningen invigdes kyrkan på nytt vilket kan ses i de andra invigningskorsen på väggarna vid valvens rot. Kyrkans vapenhus ombyggdes år 1798 under ledning av byggmästare Mårten Tolpo. Kyrkgavlarna sänktes med nästan fyra meter enligt ritningar som gjordes vid Överintendentsämbetet i Stockholm 1807. Kyrkan restaurerades 1985 enligt ritningar av arkitekt Lars Rejström. |
||
| Historia | ||
| C.A. Nordman, Kyrkbyggnader och deras inredning. Tenala och Bromarf socknars historia I. Helsingfors 1938.
Tove Riska, 1600-luvun maalaukset Tenholan kirkossa. Ars Suomen taide 2, Keuruu 1988. Mikko Härö, Läntisen Uudenmaan rakennusten ja maiseman kulttuurihistoriallinen inventointi. Läntisen Uudenmaan seutukaavaliitto. Tammisaari 1993. Ohjeet historiallisesti arvokkaiden urkujen suojelusta. Kirkon jumalanpalvelus- ja musiikkitoiminnan keskus. Kirkon urkutoimikunta 1998. Suomen historiallisia urkuja, Tenhola, Tenholan kirkko. Virtuaalikatedraali. Sibelius-akatemia. http://www2.siba.fi/shu/ (9.7.2009). |
||
| Läs mer | ||
| C.A. Nordman, Kyrkbyggnader och deras inredning. Tenala och Bromarf socknars historia I. Helsingfors 1938.
Tove Riska, 1600-luvun maalaukset Tenholan kirkossa. Ars Suomen taide 2, Keuruu 1988. Mikko Härö, Läntisen Uudenmaan rakennusten ja maiseman kulttuurihistoriallinen inventointi. Läntisen Uudenmaan seutukaavaliitto. Tammisaari 1993. Ohjeet historiallisesti arvokkaiden urkujen suojelusta. Kirkon jumalanpalvelus- ja musiikkitoiminnan keskus. Kirkon urkutoimikunta 1998. Markus Hiekkanen, Suomen keskiajan kivikirkot. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran toimituksia 1117. 2007. Suomen historiallisia urkuja, Tenhola, Tenholan kirkko. Virtuaalikatedraali. Sibelius-akatemia. http://www2.siba.fi/shu/ (9.7.2009). |
||
| objektets element: gravkapell; klockstapel; kyrka; prästgård; | ||
| omgivningens nuvarande karaktär: agrart landskap; | ||
Tenala kyrka. Johanna Forsius 2007. |
Tenala prästgård. Mikko Härö 2007. |
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV