suomeksi  till första sidan  om tjänsten  tyck till  zooma in   zooma ut  
SÖKALTERNATIV
 
välj kommun
objektets namn eller en del av namnet ?
 
objektets element
omgivningens nuvarande karaktär
 
KARTSÖK
objekt landskapsvis
Pyttis Kymmenedalen
Pyttis kyrka och prästgård
Beskrivning
Där Stora strandvägen korsar Kymmene älvs västligaste mynningsarm står den medeltida vitkalkade gråstenskyrkan i Pyttis härstammande från slutet av 1400-talet och uppförd av den dåvarande stora moderförsamlingen. Kyrkan är en av de mest välbevarade medeltida helgedomarna i Finland. Kring fönsteröppningarna löper unika stavverk av tegel.

Gråstenskyrkan i Pyttis är tillägnad Sankt Henrik. Kyrkan har tre skepp och indelas av höga smala pelare i fem travéer. Interiören är utsmyckad med valv- och väggmålningar från medeltiden. Apostlaporträtten ovanför invigningskorsen och den stora väggmålningen av den helige Kristoforos ovanför dörren till sakristian är imponerande i sin arkaiska stil och avviker från andra medeltida kalkmålningar i Finland. Kyrkan har också ett flertal medeltida skulpturer.

Av den fasta inredningen härstammar predikstolen och altaruppsatsen som flyttats till södra väggen sannolikt från mitten av 1600-talet. Predikstolen är byggd av snickaren Lorenz Haberman och har donerats av riksrådet Lorenz Creutz. Målningarna på läktarskranket är gjorda av målarmästare Anders Gustaf Thietz 1806–1807. Den gamla altartavlan "Kristus i Emmaus" är målad av Joseph Desarnaud och har skänkts till kyrkan år 1848.

Den nuvarande klockstapeln med hög stenfot är byggd på 1820-talet efter Intendentskontorets ritningar från år 1818.

Prästgården som är belägen ett stycke nordväst om kyrkan, väster om älvfåran, har stått på samma plats sedan medeltiden. Den nuvarande prästgården är ett välbevarat envåningshus i empirestil med valmat tak. Prästgården är byggd 1835 efter ritningar av dåvarande kyrkoherden A.F. Cremer. Byggnaden har förlängts under senare hälften av 1800-talet. Från samma tid är också den öppna verandan. Gården som är bevuxen med gamla träd avgränsas av en rad ekonomibyggnader och bodar.

Pyttis kyrka och prästgård hör till Kymmenedalen, ett värdefullt landskap av riksintresse.
 
Historia
Pyttis omnämns första gången som kyrksocken på 1380-talet. Pyttis kyrka jämte takstolar är från 1460-talet. Valvslagningen gjordes undantagsvis under en och samma byggnadsfas. Under stormaktstiden 1671 byggdes vapenhuset om till gravkor för ätten Creutz och kröntes med en klockformad huv i barockstil. Gravkoret togs på nytt i bruk som vapenhus i slutet av 1700-talet.

Kyrkans interiör förnyades år 1907. Senare restaureringar har gjorts 1951 (arkitekt Kauno S. Kallio) och 1998 (arkitekt Tommi Lindh).
 
Historia
Zachris Topelius, Finland framstäldt i teckningar 1845.

Kauno S. Kallio, Pyhtään kirkon restaurointi. Arkkitehti 1958/6-7.

Rainer Knapas, Pyhtään kirkko. Kotka 1969.

Marja Terttu Knapas, Kymenlaakson kulttuurihistorialliset kohteet. Kouvola 1984.

Eeva-Liisa Oksanen, Vanhan Pyhtään historia. Loviisa 1991.

Kymenlaakson rakennuskulttuuri. Kymenlaakson seutukaavaliiton julkaisu A 26 1992.

Arvokkaat maisema-alueet. Maisema-aluetyöryhmän mietintö osa 2. Helsinki 1993.

Markus Hiekkanen, Pyhtään kivikirkko keskiajalta 1600-luvulle. Pyhtää - Pyttis ristiretkiajalta nykypäivään. Kotka 2000.

Helena Edgren, Pyhtään kivikirkon kalkkimaalaukset - arvoituksellinen kuvaviesti. Pyhtää - Pyttis ristiretkiajalta nykypäivään. Kotka 2000.
 
Läs mer
Zachris Topelius, Finland framstäldt i teckningar 1845.

Kauno S. Kallio, Pyhtään kirkon restaurointi. Arkkitehti 1958/6-7.

Rainer Knapas, Pyhtään kirkko. Kotka 1969.

Marja Terttu Knapas, Kymenlaakson kulttuurihistorialliset kohteet. Kouvola 1984.

Eeva-Liisa Oksanen, Vanhan Pyhtään historia. Loviisa 1991.

Kymenlaakson rakennuskulttuuri. Kymenlaakson seutukaavaliiton julkaisu A 26 1992.

Arvokkaat maisema-alueet. Maisema-aluetyöryhmän mietintö osa 2. Helsinki 1993.

Markus Hiekkanen, Pyhtään kivikirkko keskiajalta 1600-luvulle. Pyhtää - Pyttis ristiretkiajalta nykypäivään. Kotka 2000.

Helena Edgren, Pyhtään kivikirkon kalkkimaalaukset - arvoituksellinen kuvaviesti. Pyhtää - Pyttis ristiretkiajalta nykypäivään. Kotka 2000.

Markus Hiekkanen, Suomen keskiajan kivikirkot. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran toimituksia 1117. 2007.
 
objektets element:  begravningsplats; kyrka; prästgård; väg;
omgivningens nuvarande karaktär:  kyrkby;
 
sänd respons om RKY-objektet
 
publicerat 22.12.2009
 
till början

S:t Henriks kyrka i Pyttis.
 
Gå till Museiverkets karttjänst:
Pyttis kyrka och prästgård
 
© Museiverket 2009