 |
KARTSÖK |
|
| Åbo | Egentliga Finland | |
Sirkkala kaserner |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Sirkkala kaserner | ||
| Beskrivning | ||
| Sirkkala kasernområde hör till de äldsta stadskasernområdena i vårt land som bevarats till större delen, jämsides med Gardeskasernen och Sjöekipaget på Skatudden i Helsingfors. När Åbo grenadjärskarpskyttebataljons stadskasern grundades 1846 placerades den i Åbo stads gamla fattighus.
Det nuvarande byggbeståndet på kasernområdet som grundades på Trane Brunns plan och växte fram från och med 1840-talet består av en grupp militärbyggnader i sten. Det gamla fattighuset är en enkel, klassicistisk stenbyggnad. Högvakten ligger vid Brunnsgatans port. Högvaktens fasad domineras av en arkad och gavel som är typisk för byggnader av denna typ. Militärsjukhuset från 1840-talet är en tegelbyggnad i två plan. Kasernbyggnaden vid Brunnsgatan är från 1870-talet. Den tre våningar höga byggnaden följer de samtida internationella trenderna inom kasernarkitekturen. |
||
| Historia | ||
| Den finska militärens grenadjärskarpskyttebataljon grundades 1846. Bataljonen placerades i Åbo, i stadens gamla fattighus på Trane Brunns plan, mellan Gertrudsbacken och rutnätsområdet. Fattighuset hade ritats av stadsarkitekten P.J. Gylich och byggts omkring 1834. Den kuperade terrängen var upptagen som obebyggt område i den stadsplan från 1828 som arkitekt C.E. Engel gjorde efter Åbo brand.
Intendenkontoret ritade om fattighuset till kasern 1846, efter att det hade sålts till kronan. De synligaste förändringarna var utskujatande trapphusen som fogades till gårdsfasadens flanker. I samband med ombyggnaden av fattighuset med 150 platser till inkvartering för militären byggdes också högvakten i tegel. Militärsjukhuset byggdes i slutet av 1840-talet. Grenadjärskarpskyttebataljonen flyttade ut från Sirkkalakasernen och Åbo 1857, och den finska militären ersattes av rysk militär på 1860-talet. Den ryska perioden fortsatte in på 1900-talet, början tills Finland blev självständigt. Det viktigaste tillägget till byggnadsbeståndet under denna tid var den tre våningar höga förläggningsbyggnaden som under senare hälften av 1870-talet restes på Brunnsgatan vid högvakten. Ritningarna gjordes 1875 under överinseende av Axel Hampus Dahlström på Överstyrelsen för de allmänna byggnaderna. Förläggningen på kasernområdet lades ner under senare hälften av 1900-talet och byggbeståndet anpassades för stabs- och sjukhusverksamhet. Sirkkala kasern användes av staben i Åbo- och Björneborgs militärlän ända till slutet av 1990-talet. Från och med början av 2000-talet kommer de ombyggda stenhusen att övertas av olika institutioner vid Åbo universitet. |
||
| Läs mer | ||
| Harri Kalpa - Pentti Koivikko, Muuttuva kaupunki. Turku eilen ja tänään II, Tarkk’ampujien kasarmi; Muuttuva kaupunki. Turku eilen ja tänään III, Sirkkalan kasarmi. Turku 1976.
Oscar Nikula, Turun kaupungin historia 1809-1856. Turku 1972. Seija Linnanmäki - Jarkko Sinisalo, Turun entisen Sirkkalan kasarmialueen rakennussuojelulliset tavoitteet. Painamaton muistio. Museovirasto, Rakennushistorian osasto 1.4.2004. |
||
| objektets element: kasern; läroinrättning; | ||
| omgivningens nuvarande karaktär: stad; | ||
Gården på Sirkkala kasern, i bakgrunden högvakten. Anne Mäkinen 1993. |
Sirkkala kasernområde. Pekka Lehtinen 2005. |
Sirkkala kasernområde. Pekka Lehtinen 2005. |
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV