 |
KARTSÖK |
|
| Vasa | Österbotten | |
Vasa skarpskyttebataljons kaserner |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Vasa skarpskyttebataljons kaserner | ||
| Beskrivning | ||
| Vasa Skarpskyttebataljons kasernområde är bland de bäst bevarade av de enligt typritningar från 1880-talet uppförda kasernområdena i trä.
I enlighet med den år 1855 fastställa stadsplanen för nya Vasa ligger det grekisk-katolska kyrkotorget, dvs. Alexanderstorget i södra ändan av Kyrkoesplanaden och mitt på torget står den av arkitekt C.A. Setterberg ritade Vasa ortodoxa Helige Nikolaos kyrka från början av 1860-talet. I kvarteret väster om kyrkotorget har efter att kyrkan färdigställdes uppförts ”en stenkasern” i rödtegel som inkvarteringsutrymme för militären. Öster, väster och söder om kyrktorget står drygt tio träbyggnader från 1880-talet, vilka tillhört skarpskyttebataljonen. Byggnaderna med sina trädplanteringar har grupperats enligt en regelbunden rutplan runt kyrkskvären och runt den rektangulära centralskvären. Kasernområdet har byggts upp enligt paviljongsprincipen och empirebyggnaderna i en våning har förverkligats utgående från typritningarna för motsvarande kasernområden. Slutna gårdsområden bildas av bl.a. fyra U-formiga kompanibyggnader runt vardera sidan av centralgårdsplanen. Bland de övriga byggnaderna kan nämnas det sirligt utsmyckade bostadshus, som använts av bataljonens kommendör. På det gamla kasernområdets expansionsområde i söder finns bl.a. lagerbyggnader från början av 1900-talet. |
||
| Historia | ||
| Vasa länsarkitekt C.A. Setterberg uppgjorde en ny stadsplan för Vasa (Nikolajstad) år 1855. I stadens södra ända ritade han in ett kyrkotorg och mitt på torget en grekisk-katolsk kyrka som avslutande element för Kyrkoesplanaden.
Alexanderstorget blev klart 1861 och följande år uppfördes Heliga Nikolaos kyrka enligt ritningar av arkitekt C.A. Setterberg, mitt på kyrkotorget. Kyrkans interiör förnyades av arkitekt Erik Kråkströ 1960-1961. De kvarter, som avgränsar Alexanderstorget i öster och väster, anvisade Setterberg för ”kaserner och andra kronans byggnader”. På västra sidan uppfördes 1863-1865 militära inkvarterings¬utrymmen. Den av arkitekt E.B. Lohrmann ritade ”stenkasernen” i tre våningar av rödtegel var huvudsakligen i bruk för inkvartering av de ryska trupperna. Med stöd av värnpliktslagen av år 1878 grundades i landet åtta skarpskyttebataljoner, som förlades i länens residensstäder. För bataljonernas behov byggdes, med undantag för Helsingfors, kaserner i trä, vars typritningar ritades år 1879 av arkitekt August Boman vid överstyrelsen för allmänna byggnader. Planen följde de allmänna militära byggnadsanvisningarna gällande i kejsardömet med anpassning till finska förhållanden. Varje garnison bildade ett rutmönster, där stabs- och officers¬byggnaderna samt de parvis ställda kasernerna grupperades ut längs kanten av exercisfältet. De övriga personal-, byrå- och ekonomibyggnaderna placerades funktionellt och ändamålsenligt i närheten av kasernerna. Vasa skarpskyttebataljons kaserner uppfördes i början av 1880-talet i kvarteret öster, väster och söder om Alexanderstorget. Efter att den nationella krigsmakten upplöstes kom kasernområdet i den ryska krigsmaktens bruk 1902. På expansionsområdet söder om det gamla kasernområdet uppfördes 1903-1917 bl.a. ett ammunitionslager i trä och en lång lagerbyggnad, vars kraftiga, neråt breddade, timrade knutar är typiska för ryskt militärt byggande. År 1939 uppfördes en garage- och servicebyggnad på området. Efter 1918 utnyttjades kasernområdet av den finska armén fram till senare delen av 1900-talet, varefter kasernområdet till sina merparter föll i stadens ägo. |
||
| Läs mer | ||
| Aimo Vuorinen, Vasa kyrkor och församlingar. Vasa 1969.
C-B. J. Petander, Den gamla stenkasärnen. Österbotten 1979. C-B. J. Petander, Kivikasarmi siunaus läänille. Vaasa 17.6.1979. C-B. J. Petander, Vasa ortodoxa kyrka. Österbottnisk Årsbok 1981-82. Pekka Laine, Tarkkampujapataljoonien puukasarmit 1881, painamaton käsikirjoitus (1985). Lars Pettersson, Kyrkor och klockstaplar på svenska Österbotten. Österbottens historia V. Vasa 1985. G B-n, Kasarmit Vaasassa - Kasärnerna i Vasa. Kustveteranen. Rannikkoveteraani 1988. Stig Roudasmaa, Vaasan varuskunnan historia - Vasa garnisons historia. Vaasa 1991. J. E. O. Screen, Suomen sotaväki 1881-1901. Sotahistoriallinen Aikakauskirja 14 (1995). J. E. O. Screen, The Finnish Army 1881-1901: Training the Rifle Battalions. Helsinki 1996. Julitta Suomela, Suunnitelmat Vaasan ortodoksiseksi kirkoksi 1813-52. Suomen Museo 1998. |
||
| objektets element: planerat område; kasern; kyrka; ekonomibyggnad; torg; | ||
| omgivningens nuvarande karaktär: stad; | ||
Vasa skarpskyttebataljons kasernbyggnader 11, 12, 13 och 14. Ulla-Riitta Kauppi 1999. |
Vasa ortodoxa Helige Nikolaos kyrka. Minna Pesu 2007. |
Kanonhall vid Vasa Skarpskyttekasern. Minna Pesu 2007. |
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV