 |
KARTSÖK |
|
| Vanda | Nyland | |
Helsinge kyrkoby |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Helsinge kyrkoby | ||
| Beskrivning | ||
| Helsinge kyrkoby är ett representativt exempel på de bosättningar som under medeltiden uppkom längs ådalarna i den nyländska kustbygden. Byn har en välbevarad bebyggelsestruktur från tiden kring sekelskiftet 1700/1800.
Stora Strandvägen, som numera kallas Kungsvägen, löper genom Helsinge kyrkoby i Kervo ådal. Byns centrum är gråstenskyrkan och kyrkogården från mitten av 1400-talet. Vid den öppna platsen utanför kyrkan står två spannmålsmagasin med mansardtak. Den medeltida gråstenskyrkan som är tillägnad Sankt Lars fick sin nuvarande utformning efter att delvis ha blivit ombyggd efter en brand år 1893. Den välbevarade kyrkan är återuppbyggd efter ritningar av arkitekt Theodor Höijer och är ett av de mest lyckade exemplen på restaurering av kyrkor i Finland. Den västra gavelns tegelornamentik följer samma stil som hos medeltida stenkyrkorna i östra Nyland. Östra gavelröstets kors- och cirkelkomposition är från 1890-talet, i likhet med de avtrappade strävpelarna i hörnen (kontreforterna), tegelomfattningarna runt fönsteröppningarna, kyrkans västra portal och vapenhusets gavel. Kyrkorummet har tre skepp och fem travéer. Mittskeppet har stjärnvalv, sidoskeppen har kryssvalv. De fyrkantiga pelarna med inskurna hörn är ovanligt smala. Valvmålningarna samt ornamenten på arkadbågarna samt den mörkfärgade fasta inredningen med läktarskrank, predikstol, altarskrank, bänkar och orgelfasad är alla gjorda efter ritningar av Höijer. Bottenvåningen i klockstapeln norr om kyrkan är från medeltiden, medan den rödtegelmurade övre delen med frontoner och spetsig spira har byggts efter branden. Den bäst bevarade gamla delen av den med stenmur omgärdade kyrkogården finns öst och sydost om kyrkan och omfattar gravmonument från 1700-talet och 1800-talets förra hälft. De två gravkapellen på östra sidan har förr varit förenade med stenmuren: ätten Cronstedts gravkapell i nyklassisk stil (1811) och ätten von Wendts kapell av slaggtegel (1848). Prästgården i nyrenässans omges av en park. I gårdsmiljön finns också ekonomibyggnader. Skolhuset (1837) i norra utkanten av kyrkbyn har även tjänat som sammanträdesplats för sockenstämman. Den övriga bebyggelsen utgörs av ekonomibyggnader från ett tiotal stamgårdar, som till sina äldsta delar härstammar från slutet av 1700-talet och början av 1800-talet. Olofs, Danis, Nygrannas, Riddars I och II, Juns, Hannusas, Nedre Rutars och Nyknapas ligger som en tät klungby vid den gamla landsvägen. Bykvarnen vid Kervo å är byggd år 1898. |
||
| Historia | ||
| Helsinge socken omnämns första gången i skrift år 1351. Gråstenskyrkan härstammar från mitten av 1400-talet. De första ombyggnaderna av kyrkan efter medeltiden gjordes på 1800-talet. Kyrkan fick en ny och större sakristia 1829. Året därpå murades ett vapenhus med sadeltak framför västra portalen.
Kyrkan fick sitt nuvarande utseende efter en brand i början av maj 1893 genom en restaurering efter ritningar av arkitekt Theodor Höijer. Att bevara kyrkans utseende var målet för restaureringen år 1974 där väggar och valv rengjordes och konserverades samt bänkarna reparerades. Klockstapelns av gråsten murade nedre del anses vara medeltida. Sädesmagasinen vid kyrkan är byggda 1788 och 1822 och den gamla folkskolan i norra delen av kyrkbyn är från 1837. Prostgården byggdes 1897 efter ritningar av Theodor Höijer sedan den förra hade förstörts i en brand år 1896. |
||
| Läs mer | ||
| Gabriel Nikander, Byar och gårdar i Helsinge. Bidrag till Helsinge sockens historia. Svenska odlingens vänner i Helsinge 1916.
Ilmar Talve, Helsingin pitäjän kirkonkylä. Vantaan kauppalan sivistystyölautakunta 1972. Eeva Ojanen, Helsingin pitäjän seurakunnan historia. 1972. Rakennuskulttuuri Vantaalla. Inventointi 1981. Kuntasuunnitteluvirasto C24:1981. Vantaa 1981. Sari Saresto, Helsingin pitäjän kirkonkylä: raportti rakennetusta ympäristöstä. Vantaan kaupunginmuseo. Vantaa 1991. Marja Terttu Knapas (toim.), Vantaan Pyhän Laurin kirkko, Helsinge kyrka St Lars 500. Vantaan seurakunnat, Finnreklama Oy. Sulkava 1994. Markus Hiekkanen, The Stone Churches of the Medieval Diocese of Turku. Suomen muinaismuistoyhdistyksen aikakauskirja 101. 1994. Keskellä kylää. Helsingin hiippakunnan kirkkoja. Kirjapaja Oy. Jyväskylä 1999. Markus Hiekkanen, Suomen keskiajan kivikirkot. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran toimituksia 1117. 2007. Marja Terttu Knapas et al., Suomalaiset pappilat, kulttuuri-, talous- ja rakennushistoriaa. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran toimituksia 1238/Tieto. 2009. |
||
| objektets element: gravkapell; begravningsplats; klockstapel; kyrka; skola; by; lånemagasin; kvarn; prästgård; gårdsplan; väg; | ||
| omgivningens nuvarande karaktär: kyrkby; | ||
Helsinge kyrka och klockstapeln. Saara Vilhunen 2007. |
Helsinge kyrkoby. Saara Vilhunen 2007. |
Prästgården i Helsinge kyrkoby. Saara Vilhunen 2007. |
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV