 |
KARTSÖK |
|
| Borgå | Nyland | |
Trähuskvarter och offentliga byggnader i Borgå empirecentrum |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Trähuskvarter och offentliga byggnader i Borgå empirecentrum | ||
| Beskrivning | ||
| Arkitekt C.L. Engel rutnätsplan i Borgå följer empiretidens principer och ideal och hör till de främsta i sin genre i Finland. Av den ursprungliga stadsplanen är kvartersindelningen kvar och likaså vissa enhetliga gatuvyer och enstaka bostadshus samt ett antal viktiga offentliga byggnader, till exempel stadshuset, lyceet, dövskolan, torget och några parker.
I södra delen av Borgå är den regelbundna rutnätsplanen från empiretiden väl bevarad medan byggbeståndet till stor del ersatts av nya byggnader från och med 1960- och 1970-talen. Vissa fragment av det ursprungliga byggbeståndet finns fortfarande kvar. De bäst bevarade delarna av stadens empirecentrum ligger vid Alexandersgatan, Gymnasiegatan och Ågatan. Det äldsta byggbeståndet består av envåningshus i empirestil som uppförts på 1840- och 1850-talen. På tomterna har stora boningshus byggts längs med gatan och uthusen i gårdsområdets kanter. Av brandsäkerhetsskäl ville man inte ha husen intill varandra. Huslängan vid Ågatan och byggnaderna vid Alexandersgatan representerar empirearkitektur. De viktigaste offentliga byggnaderna i empirestadsdelen är Borgå lyceum från mitten av 1800-talet, stadshuset vid torget samt Borgå Dövskola med tre träbyggnader i nyrenässansstil. Runebergs hem (C.J.E. Gustavson 1849) med gårdsbyggnader och trädgård är ett ovanligt välbevarat privathus. Också träarkitekturen runtomkring är typisk för empiretiden. De viktigaste öppna platserna enligt stadsplanen är salutorget som innefattar ett helt kvarter samt stadsparken på ett och ett halvt kvarter och parken intill Borgå gymnasium. En bred bulevard leder från salutorget till Borgå å. Åstranden är jämnad och planterad. |
||
| Historia | ||
| Rutnätsplanen för södra delen av Borgå centrum är ritad år 1832 av arkitekt C.L. Engel på order av kejsar Nikolai I. Enligt stadsplanen skulle området bebyggas med envåningshus i trä. Tomterna skulle av brandsäkerhetsskäl planteras. Avsikten var att rutnätsplanen även skulle gälla medeltida Gamla Borgå men till denna del blev planen inte fullföljd.
Borgå lyceum färdigställdes 1849 enligt arkitekt E.B. Lohrmanns ritningar och invigdes 1850. Stadshuset byggdes vid torget år 1893 (C.R. Rosenberg). Vårt lands första skola för dövstumma grundades i Borgå 1846 av Carl Oskar Malm, som själv var dövstum och hade fått sin utbildning i Stockholm. Senare övertogs skolan av staten och flyttades till Åbo. Skolan i Borgå fortsatte i privat regi och övergick till staten 1860. De tre anstaltsbyggnaderna av Borgå Dövskola (skolan, elevbyggnaden och föreståndarens bostad) byggdes år 1898. De var ritade vid överstyrelsen för allmänna byggnader under ledning av arkitekt Th. Granstedt. Finlands nationalskald Johan Ludwig Runeberg bodde i Borgå på Alexandersgatan 3 under perioden 1852–1877. Huset förvandlades till Runebergs hemmuseum som öppnades för allmänheten 1882. |
||
| Läs mer | ||
| Henrik Lilius, Kaupunkirakentaminen 1617-1856. Suomen kaupunkilaitoksen historia 1. Keskiajalta 1870-luvulle. Suomen Kaupunkiliitto. Vantaa 1981.
Henrik Lilius, Suomalainen puukaupunki - Trästaden I Finland. 1985. Henrik Lilius, Kaupunkirakennustaide autonomian alusta 1800-luvun jälkipuoliskolle ja Kaupunkirakennustaide 1800-luvun jälkipuoliskolla. ARS Suomen taide 3-4. Keuruu 1989. Anneli Mäkelä-Alitalo, Porvoon kaupungin historia III:2, 1879-1918. Porvoon kaupunki 2004. Susanna Widjeskog, J.L. Runebergin koti Porvoossa. Porvoon kaupunki 2005. |
||
| objektets element: planerat område; bostadshus i stad; stadshus; skola; hem för märkesperson; museum; läroinrättning; torg; | ||
| omgivningens nuvarande karaktär: stad; | ||
Runebergs hem. Uula Kohonen 2002. |
Runebergs hem. Wiki Loves Monuments, CC BY-SA 4.0 Jussi Helimäki 2017. |
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV