Museiverket

 SÖKALTERNATIV

objekt landskapsvis
 

KARTSÖK

landskapskarta Lappland Mellersta Österbotten Norra Österbotten Kajanaland Norra Karelen Södra Karelen Österbotten Norra Savolax Södra Savolax Kymmenedalen Mellersta Finland Södra Österbotten Päijänne-Tavastland Nyland - östra Egentliga Tavastland Nyland - västra Birkaland Satakunta Egentliga Finland
Helsingfors Nyland

Gamla Skatudden

Gå till Museiverkets karttjänst: Gamla Skatudden
Beskrivning
Skatudden öster om Södra hamnen är ett särpräglat inslag i Helsingfors maritima nationallandskap. Hamnområdets kajanläggningar och byggnader samt de ändamålsändringar som ägt rum under årens lopp speglar hamnväsendets historia över ett drygt sekel. Skatuddens täta kvarter med bostadsbebyggelse i jugendstil är även i europeisk jämförelse en ovanligt helgjuten enhet. Skatuddens silhuett domineras av Uspenskijkatedralen. Skatuddens nuvarande byggnadsbestånd speglar områdets utbyggnad för statliga ämbetsverk, hamnväsendet och boende.

Stadsbilden mot Södra hamnen präglas i förgrunden av kajområdet med dess låga magasinsbyggnader i rött tegel, en front av högre byggnader som reser sig bakom dem och allra överst står katedralen. Skatuddens norra strand karaktäriseras av en rad enhetliga magasin uppförda av privata köpmän och bolag, officerskasinot mot bakgrund av de täta jugendkvarteren samt i östra delen av Skatudden det monumentala forna Sjöekipaget.

Östra delen av Skatudden domineras av kasernkomplexet Sjöekipaget från början av 1800-talet, som efter ombyggnad och tillbyggnad på 1980-talet numera inrymmer utrikesministeriet. Sjöekipaget och fängelset hörde förr till Skatuddens karakteristiska element. Fängelseverksamheten upphörde i början av 2000-talet och fastigheten används numera som hotell.

Uspenskijkatedralen som representerar rysk-bysantisk kyrkoarkitektur är huvudkyrka för Helsingfors ortodoxa församling och en av de största ortodoxa katedralerna i Västeuropa.

Den på sin tid ”landets modernaste hamn” byggdes etappvis ut för godstrafik enligt det rätvinkliga koordinatsystemet i stadsplanen av år 1895 och har sedan 1970-talet byggts om för passagerartrafik och andra funktioner. De äldsta magasinen i rött tegel i de låga hamnkvarteren närmast kajen härstammar från 1800-talet, de yngsta från 1900-talet. Bakom dem står de massiva högre magasinsbyggnaderna (nuv. hotell Grand Marina) och tull- och packhuset. På 1920–1930-talen uppförde handelns centralorganisationer kontorshus på Skatudden, bl.a. OTK och Kesko. Det forna myntverket från 1860-talet flankeras av Enso-Gutzeits och utrikesministeriets moderna kontorshus.

Västra ändan av Skatudden präglas av täta kvarter med bostadshus i jugendstil, till största delen uppförda under de första åren av 1900-talet. Stadsstrukturen i området följer en rätvinklig rutnätsplan som är av äldre datum än byggnaderna. Av det stora antalet arkitektoniskt och stadsbildsmässigt värdefulla bostadshusen i området kan nämnas det som köpman Julius Tallberg lät bygga vid Lotsgatan 1. Huset som är ritat av arkitektbyrån Gesellius-Lindgren-Saarinen stod färdigt år 1898 och anses som en av de tidigaste representanterna för art nouveau -eran i vårt land.
 
Historia
På Skatuddens östra spets hade man på 1770-talet börjat anlägga en artilleriarsenal. På samma plats uppfördes i början av 1800-talet ett kasernkomplex efter ritningar av arkitekt C.L. Engel, som först inrymde den ryska garnisonen och senare bl.a. finska sjöekipaget. Efter varierande faser om- och tillbyggdes kasernkomplexet Sjöekipaget på 1980-talet efter ritningar av arkitekt Erik Kråkström för utrikesministeriets behov.

Östra Skatudden var en av den ryska Östersjöflottans baser, och övertogs senare av finska flottan och Valmets Helsingforsvarv, då området dominerades av verkstads- och servicebyggnader. Sedan 1970-talet har östra delen av Skatudden byggts ut till ett bostadsområde med slutna kvarter. Bostadsområdet byggdes ut under 1970- och 1980-talen i enlighet med det vinnande bidraget från en stadsplanetävling (1971–1972, V. Helander, P. Pakkala, M. Sundman).

De första delarna av fängelseområdet i närheten av kasernkomplexet har kommit till under det tidiga 1700-talet. Det historiska fängelsekomplexet med byggnader omslutna av en ringmur består numera av kronofängelset ritat av Engel och det egentliga cellfängelset från slutet av 1800-talet. Fängelseverksamheten upphörde 2002 och fängelsekomplexet har byggts om till hotell.

Skatudden blev en del av Helsingfors år 1836. Genom det smala näset mellan Skatudden öppnades en kanal mellan Södra och Norra hamnen år 1844 och en järnbro över kanalen invigdes år 1866. Helsingfors stadsplan av år 1875 inkluderade en utbyggnad av Södra hamnen till Skatudden.

In mot stadens centrum uppfördes representativa byggnadsverk. På Skatuddsberget restes 1862–1868 efter ritningar av arkitekten, akademikern A.M. Gornostajev en ortodox katedral till åminnelse av Gudaföderskans insomnande. Under en restaurering på 1960-talet förnyades bl.a. takkonstruktionerna och en krypta anlades under katedralen. Söder om Uspenskijkatedralen uppfördes Finlands Banks myntverk som stod färdigt år 1864. På ena sidan om myntverket restes år 1962 Enso-Gutzeits huvudkontor efter ritningar av arkitekt Alvar Aalto och på andra sidan byggdes ett statligt ämbetsverk år 1993 efter ritningar av O.P. Jokela.

Under 1890-talet ledde industrialiseringen och tillväxten till en allt effektivare exploatering av hela stadens strandområden för hamnanläggningar och industrier. Med stöd av stadsplanen år 1895 anlades en effektiv storhamn med järnvägsförbindelser på Skatudden. Sedan dess har det hänt mycket med Skatuddens strandlinje. Den största utfyllningen skedde på 1890-talet, den senaste på 1970-talet.

Kajanläggningarna och kranarna betjänade godstrafiken. I östra ändan av kajområdet fanns en flyghamn från 1920-talet till 1936. Magasinskvarteren byggdes först vid norra stranden på 1860-talet, senare anlades på södra stranden bl.a. för Helsingfors Magasins A.B. sex magasinsbyggnader, varav fyra på 1890-talet (nuv. Gamla Hamnen och Finlands filmstiftelse). Från 1900-talets början härstammar L. Soncks sju våningar höga magasin, som på 1990-talet byggdes om till hotell samt tull- och packhuset av Gustaf Nyström (1901). Av det stora antalet byggnader från första hälften av 1900-talet kan nämnas en lagerbyggnad av Georg Jägerroos för OTK (1929) och Keskos huvudkontor (1939). På 1970-talet byggdes hamnen om för passagerartrafik och en stor del av hamnkvarterens magasins-, affärs- och servicebyggnader togs i bruk för nya ändamål.

I stadsplanen från 1895 som inkluderar en storhamn finns även en stenstad med bostadshus inritad. De flesta husen här uppfördes 1901–1913. Bostadshusen ritades av många framstående arkitekter och byggmästare.
 
Läs mer
Jouko Nevalainen, Suomen vankilat. Helsinki 1960.

Anu Mansikka, Katajanokka - vanhojen talojen kunto ja kunnostettavuus. Rakennustaiteen seura 1974.

Heikki Koukkunen, Mikael Kasanko, Helsingin ortodoksinen seurakunta 1827-1977. Helsinki 1977.

Jarkko Sinisalo, Katajanokan kasarmin suunnittelu ja rakentaminen 1816.-1838. Suomen Museo 1980.

Elina Suominen (toim.), Suomen vankeinhoidon historiaa I. Helsinki 1981.

Moorhouse, Carapetian, Ahtola-Moorhouse, Helsingin jugendarkkitehtuuri 1895-1915. Helsinki 1987.

Jarkko Sinisalo, Katajanokan kasarmineliö, Katajanokan sotilassairaala, Katajanokan kasarmin pohjoissivusta, meriekipaasin sotilassairaala Katajanokalla. Carl Ludvig Engel 1778-1840. Näyttelykatalogi 1990.

Erik Kråkström, Merikasarmi/ulkoministeriön virastotalo. Arkkitehti 7/1990.

Carina Jaatinen, Tommi Lindh, Hannu Lunkka, Helsingin kantakaupungin rakennuskulttuuri. Katajanokan kaupunginosan inventointi. Helsingin kaupunginmuseo 1998.

Jarkko Sinisalo, Vankeinhoidon rakennukset, Rakennusperintömme. Kulttuuriympäristön lukukirja. Ympäristöministeriö, Museovirasto, Rakennustieto Oy 2001.

Anja Kervanto-Nevanlinna, Kadonneen kaupungin jäljillä: teollisuusyhteiskunnan muutoksia Helsingin historiallisessa ytimessä. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran toimituksia 836, 2002.
 
objektets element:  flervåningshus; planerat område; kasern; butiks- och affärsbyggnad; klockstapel; kyrka; byggdad för samfärdsel; övrig administrativ byggnad; tull- och packhus; fängelse;
omgivningens nuvarande karaktär:  stad;
 
Magasin vid norra stranden av Skatudden. Saara Vilhunen 2007
Magasin vid norra stranden av Skatudden. Saara Vilhunen 2007.
Uspenskijkatedralen. Saara Vilhunen 2007
Uspenskijkatedralen. Saara Vilhunen 2007.
Skatuddens fängelse före ombyggnaden till hotell. Soile Tirilä 2000
Skatuddens fängelse före ombyggnaden till hotell. Soile Tirilä 2000.
 
publicerat 22.12.2009
sänd respons om RKY-objektet
till början
 


© Museovirasto 2009