 |
KARTSÖK |
|
| Helsingfors | Nyland | |
Johanneskyrkan med omgivning |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Johanneskyrkan med omgivning | ||
| Beskrivning | ||
| Johanneskyrkan i tegel med två torn är ett av de viktigaste exemplen på senare nygotik i Finland. Kyrkan, som har en viktig roll i stadsbilden, omringas av en ovanligt representativ och enhetlig stadsbild som består av ett parkområde med kringliggande skol- och bostadshus som är byggda i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet.
Två torn reser sig i den ena gaveln av Johanneskyrkan. Kyrkan är avlång och försedd med tvärskepp och den stilenliga rika ornamentiken är uppförd i betong. Kyrkan står i en sluttning och omringas av en terrasserad park. Idrottsplanen som används av de närbelägna skolorna är avskiljd från kyrkan genom en mur. Röddälds parkområde innefattar förutom planteringarna framför kyrkan även Skolskärven och det planterade f.d. Skoltorget som är ett typiskt exempel på parkplaneringen i början av 1900-talet. Stadsdelens exceptionellt enhetliga utseende bildas av raden av femvåningshus i nyrenässans- och jugendstil. Dessutom omringas den öppna platsen av en rad omsorgsfullt planerade skolbyggnader. Den s.k. Brobergska skolan (nuvarande Designmuseet) representerar den nya typen av skola från 1880-talet "läroverket för gossar och flickor" dvs. samskolan. Skolbyggnaden är ritad av arkitekt Gustaf Nyström och fasaden återspeglar sin tids tegelgotik med tornförsedd mittrisalit. Skolhuset i klassicistisk stil som byggdes för Suomalainen Alkeisopisto är från år 1879. Skolan bredvid är normallyceet Suomalaisen normaalilyseon koulu (numera Helsingin normaalilyseo) och färdigställdes 1905. Den representerar nyrenässansstil, har tre våningar och har bevarats nästan i ursprungligt skick. Cygnaeus lågstadieskola i jugendstil med mansardtak och osymmetrisk bottenplan är från 1910 och är ritad vid Helsingfors stads byggnadsverk av arkitekt Karl Hård af Segerstad. I anslutning till skolan finns en gårdsbyggnad och ett staket som gränsar skolgården. Före detta svenska handelsläroverkets hus på Sjömansgatan från 1910 är ritat av arkitekterna Valter Jung, Emil Fabritius och Waldemar Aspelin. |
||
| Historia | ||
| Efter en kraftig ökning av invånarantalet i Helsingfors fattades ett beslut 1873 om att bygga en ny kyrka i staden. Till plats för den nya kyrkan valdes Röddälden som förordades av stadsingenjör Konrad Reuter och där en plats i stadsplaneförslaget hade reserverats för stadens tredje kyrka. När platsen valdes var den ännu en perifer och obebyggd del av staden. Området blev en kombination dels av den typiska stadsplaneringen under återuppbyggnaden av innerstadens östra del i början av 1800-talet och dels av det strikta rutnätstänkandet som tillämpades i Kampen. Ett flertal stadsplaner hade utarbetats för området under 1800-talet.
Den nya stadsplanen för stadsdelen fastställdes 1875 och under samma tid som kyrkan byggdes började flervåningshus så småningom ersätta det låga trähusbeståndet som tidigare varit dominerande. En allmän arkitekttävling ordnades för den nya kyrkan år 1878 och kyrkan uppfördes 1888–1891 efter ritningar av den svenske arkitekten Adolf Emil Melander som vann tävlingen. Johanneskyrkan fick sitt namn i samband med att Helsingfors finsk-svenska församling 1905 delades upp. I en reparation som utfördes 1912 målades den mångfärgade interiören om med en ljusare nyans. Staden anvisade en plats för en offentlig byggnad när den finska privatskolan Suomalainen alkeisopisto fick en tomt på Bangatan 2. Skolbyggnaden för Suomalainen alkeisopisto färdigställdes år 1878 efter ritningar av arkitekt F.A. Sjöström. År 1887 blev den privata skolan ett statligt finskspråkigt normallyceum, Suomalainen normaalilyseo. Skolan verkade i samma byggnad fram till år 1905 då normallyceets nuvarande byggnad färdigställdes. Den var ritad av överarkitekten för offentliga byggnader Jac. Ahrenberg. Finska normallyceet påbyggdes och utbyggdes 1925 och 1951. Senare flyttade Skolstyrelsen till Bangatan 2 och från 1958 blev huset säte för Helsingfors högskola för lärarutbildning. Privata Brobergska skolan (Läroverket för gossar och flickor) färdigställdes 1895 efter ritningar av arkitekt Gustaf Nyström. År 1979 övertogs huset av Konstindustriella museet (Designmuseet). Cygnaeusskolan färdigställdes 1911 och var på sin tid en av landets modernaste skolbyggnader där bl.a. trivsel- och hälsosynpunkter hade beaktats. En parkplan hade utarbetats redan i slutet av 1800-talet för parken invid Johanneskyrkan. Skoltorgsparken (Skolparken) anlades 1909 efter ritningar av stadsträdgårdsmästare Svante Olsson och Röddäldsparken (Johannesparken) 1914. I parkplanerna ingick en öppen plan att användas av de närliggande skolornas elever. På idrottsplanen ordnades Finlands första mässa 1920. |
||
| Läs mer | ||
| Helsingin kaupungin historia III:1-2 1950 ja IV:1 1955.
Henrik Lilius, Suomalaisen koulutalon arkkitehtuurihistoriaa. Suomen Muinaismuistoyhdistyksen Aikakauskirja 83. 1982. Eeva-Maija Viljo, Kaupungistuvan yhteiskunnan rakennustaide. Ars. Suomen taide 4. 1989. Heikki Nuutinen, Johanneksen kirkko 100 vuotta 1891-1991. Helsinki 1991. Maunu Häyrynen, Maisemapuistosta reformipuistoon. Helsingin kaupunkipuistot ja puistopolitiikka 1880-luvulta 1930-luvulle. Entisaikain Helsinki XIV. Helsinki-seura 1994. Hannu Lunkka, Normaalilyseon rakennus, Ratakatu 6. Arkkitehtitoimisto Brantberg-Lunkka (painamaton). 2004. Leena Makkonen, Opintiellä. Helsinkiläisiä koulurakennuksia 1880-1980. Helsingin kaupunkisuunnitteluvirasto 2004. Jouni Heinänen, Kantakaupungin nivelet. Kolmiopuistot ja jäännösaukiot Helsingin ruutukaavaverkkojen saumakohdissa. Helsingin kaupungin rakennusviraston julkaisut 2009:12/ Katu- ja puisto-osasto. Helsinki. |
||
| objektets element: bostadshus i stad; kyrka; skola; läroinrättning; park; | ||
| omgivningens nuvarande karaktär: stad; | ||
Johanneskyrkan. Wiki Loves Monuments CC BY-SA 4.0 Tsy1980 2017. |
Helsingfors finska normalskola. Saara Vilhunen 2007. |
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV