 |
KARTSÖK |
|
| Helsingfors | Nyland | |
Berghälls kyrka |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Berghälls kyrka | ||
| Beskrivning | ||
| Berghälls kyrka, byggd i grå granit enligt ritningar av arkitekt Lars Sonck, reser sig som en arkitektoniskt monumental avslutning på stadens längsta gatuaxel som löper från norr till söder genom centrum (Unionsgatan–Broholmsgatan).
Kyrkans bottenplan har formen av ett latinskt kors. Ovanför koret står det höga tornet och bredvid det församlingslokalerna med kapell och kyrkoämbete. Sakristian finns i absiden som är ansluten till södra gaveln. Kyrkan är omgiven av ett parkliknande terrasserat område med trappor. Den symmetriskt kompakta kyrkan har en fasad av grå granit från Nystad med varierande kornstorlek. Granitblocken är fritt staplade enligt squared rubble-metoden. Väggytan är dekorerad med samma sten, dels i abstrakta mönster, dels i naturmotiv. Tornet har sju kyrkklockor som spelar en koralmelodi komponerad för ändamålet av Jean Sibelius år 1911. Kyrksalen har tre skepp och den breda mittersta delen täcks av ett stort tunnvalv. Läktarna omringar salen från tre sidor och öppnar sig till mittskeppet via de bågade öppningarna i valvet. Kyrkans altartavla är ett krucifix i furu som är skapat av skulptören Hannes Autere och under den finns en relief med bibelcitatet ”Kommen till mig, I alla, som arbeten och ären betungade”. Den stora mässingsarmaturen är från 1932 och har formgivits av Paavo Tynell. |
||
| Historia | ||
| Berghälls kyrka fanns antecknad på den tilltänkta platsen redan 1891 när styckningen av arrendetomter i Berghäll justerades. Stadsplanerna för Berghäll har därefter utgått ifrån en kyrka uppe på backen samt en linje från Broholmsgatan ner till Unionsgatan, gatulinjen som ingår i stadsplanen för 1812.
Stadsplaneringen var föremål för en livlig debatt i Nordeuropa i slutet av 1800-talet. I växande industristäder som Helsingfors ville arkitekterna överta stadsplaneringen från ingenjörerna. Den slutgiltiga utformningen av stadsplanen för Berghäll år 1901 påverkades av arkitekt Gustaf Nyström samt den då aktuella debatten om stadsplanen för Tölö som tog hänsyn till terrängformerna och gynnade en omväxlande gatubild. Den monumentala stadsplanen för Berghäll realiserades delvis, t.ex. Berghälls kyrka med omgivande park samt finska arbetarinstitutets huvudbyggnad i samma axel. Invånarantalet och folktätheten i Berghäll ökade med snabb takt i slutet av 1800-talet. På grund av folkökningen fattades ett beslut 1905 om att Helsingfors finsk-svenska församling skulle indelas i sex separata församlingar från och med första maj 1907. Samtidigt fattades beslutet om att bygga en ny kyrka norr om Långa bron. En arkitekttävling utlystes om planeringen av kyrkan där tre bidrag belönades. Bland dem hölls en ny tävling som vanns av arkitekt Lars Sonck. Kyrkan invigdes 1912. Rummet kring högaltaret ombyggdes 1955–1956 (Antti Salmenlinna). Orgeln som funnits i övre delen av koret ovanför altaret flyttades till läktaren längst bakom. År 1986 restaurerades kyrkan under ledning av arkitekt Heikki Havas och inredningsarkitekt Tauno Kivinen, då bl.a. en gravurnekammare byggdes under kyrkan. Graniten på fasaden murades om 1998–2001. |
||
| Läs mer | ||
| Kallion kirkko. Pieksämäki 1977.
Pekka Korvenmaa, Lars Sonckin arkkitehtuuri 1905-1945. Lars Sonck 1870-1956. Arkkitehti. Suomen rakennustaiteen museon monografiasarja 1981. Matti O. Kallio, Matti Tauriainen, Kallion kirkko. Projektiuutiset. 13/2000. |
||
| objektets element: kyrka; | ||
| omgivningens nuvarande karaktär: stad; | ||
Berghälls kyrka. Wiki Loves Monuments, CC BY-SA 4.0 Marit Henriksson 2016. |
Berghälls kyrka bildar en monumental slutpunkt på axeln Unionsgatan och Broholmsgatan. Timo-Pekka Heima 2008. |
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV