 |
KARTSÖK |
|
| Karleby | Mellersta Österbotten | |
Rasmusbackens vägkantsbosättningar och stenladugårdar |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Rasmusbackens vägkantsbosättningar och stenladugårdar | ||
| Beskrivning | ||
| Husen och stenladugården på Rasmusbacken utgör en betydande byggnadsgrupp i allmogestil. Ladugården från mitten av 1700-talet vittnar om byns förflutna inom boskapsskötseln och om de ekonomiska reformerna under nyttans tidevarv. Ladugården är den första stenladugården i vårt land som kan dateras och som är byggd av en bonde. På Rasmusbacken finns också Österbottens första privata stenhus från 1770-talet.
Backen hör till byn Såka och har fått sitt namn efter Rasmusgården. Terrängen är kuperad. Åkrarna har röjts på steniga sluttningar och med stenarna har man byggt breda stenmurar för att avgränsa åkerområdena. Husen är byggda på de mest steniga kullarna. Den stora ladugården på Rasmusbacken är murad av sten ända till takåsen. På långväggarna finns fyra bjälklag på stenfoten. Ladugårdens nuvarande utformning är från 1754 då den utvidgades så att interiören består av fyra sektioner, en för varje hushåll. Stenhuset vid Rasmusbacken är ett bostadshus med sidokammare som Simon Rasmus murade av tegel år 1779. Simon Rasmus är antagligen den första finska bonden som beviljades 20 års skattefrihet och en hedersplakett av kammarkollegiet för att bygga ett stenhus. Den dåvarande kyrkoherden i Karleby, Anders Chydenius, har sannolikt bidragit till att huset byggdes. |
||
| Historia | ||
| Rasmusgården i Såka by i Karleby var redan på 1600-talet den boskapsrikaste i hela regionen. Socknens näst största markägare, sockenklockaren Johansson, lät bygga en ladugård 1748 och 1754, dvs. innan den kungliga förordningen om att understödja användningen av sten som byggnadsmaterial utfärdades år 1757.Ladugården var gemensam för fyra hus och byggd för 60 kor. Sedermera blev stenladugårdar snabbt vanliga i Mellersta Österbotten.
Rasmusgården byggdes av tegel eftersom stenkonstruktioner understöddes genom skattelättnader i mitten av 1700-talet. På detta sätt försökte statsmakten spara landets träreserver. Bostadshuset byggdes om till ladugård år 1912. |
||
| Läs mer | ||
| Teppo Korhonen, Kansanomainen rakennustaide keskiajalta 1800-luvun lopulle. Ars. Suomen taide 2. Otava 1988.
Kristina Ahmas, Kokkolan rakennuskulttuuria ja kulttuurimaisemia. Kokkolan kaupunki 1992. Saini Heikkuri-Alborz, Pirjo Niemi, Arvokkaat kulttuurimaisemat Keski-Pohjanmaan jokilaaksoissa. Vaasan seutukaavaliitto 1993. Pihapiiri. Rakennusperinne ja sen vaaliminen Pohjanmaalla. Pohjanmaan taidetoimikunta 2000. Keski-Pohjanmaan arvokkaat maisema- ja kulttuurialueet. Keski-Pohjanmaan liitto, Sigma Konsultit Oy 2001. |
||
| objektets element: ladugård; gårdsplan; bondgård; | ||
| omgivningens nuvarande karaktär: agrart landskap; | ||
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV