 |
KARTSÖK |
|
| Karleby | Mellersta Österbotten | |
Trähuskvarteren i Karleby rutplaneområde |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Trähuskvarteren i Karleby rutplaneområde | ||
| Beskrivning | ||
| Karleby rutplaneområde hör till ett av de värdefullaste finländska trästadsområden som byggts enligt stadsplaneringsideal från slutet av 1600-talet och området består av gatunät som huvudsakligen bevarats och som härstammar från 1660-talet, av ett varierande bestånd av bostads- och ekonomibyggnader från 1700- och 1800-talet samt av offentliga byggnader.
Den del av Karleby rutplaneområde som till sin dimension och sitt gatunät har bevarats bäst är området norr om Torggatan, det s.k. Neristan där hantverkarna av tradition har bosatt sig och som i öster avgränsas av Strandgatan och stadssundet Sundet, i norr av Anders Chydeniusgatan och i väster av Gustav Adolfsgatan. Neristan har byggts utgående från stadsplanen från 1665. På området förverkligas det s.k. renässansens stadsideal. Envånings bostadshus i trä ligger fast i gatulinjen och sidobyggnaderna finns inne på tomten. Tomten är i allmänhet ingärdad och in i byggnaderna kommer man genom en port och från gårdssidan. Den gatuvägg som därigenom uppstått är låg, tät och sluten. Tack vare rutplanen är gatuvyerna långa. De äldsta bostadshusen i trä är från 1700-talet, men huvuddelen är från 1800-talet. Vid Mannerheimplatsen, tidigare salutorget, finns Karleby rådhus som blev färdigt 1837 och som är ett de få rådhus som har bevarats från Finlands autonomi. Grundlösningen för empirebyggnaden i två våningar är densamma som för Björneborgs rådhus, fastän enklare. Till Neristans kulturhistoriskt mest värdefulla byggnader räknas bl.a. Rahms gård, vars äldsta delar är från 1740 och vars nuvarande form är från 1783, samt gamla Libeckska sjukhuset från 1810, som i ordningen var det andra stenhuset som borgerskapet lät bygga i staden i början av 1800-talet. Oppistan, som finns söder om Neristan, har till sitt byggbestånd förnyats kraftigare. Där har emellertid bevarats mycket värdefulla enskilda objekt såsom Pedagogiet och Rooska gården (se separat objekt). Till Karleby stadsstruktur hör de båthus som vid Sundmun har grupperats i långa rader. På grund av landhöjningen har de uppförts närmare havet. Båthusen är av olika åldrar och används fortfarande. |
||
| Historia | ||
| En stor brand förstörde den stad som grundats i Karleby 1620 och 1665 fick Karleby en regelbunden rutplan som utarbetades av lantmätaren Johan Persson Gädda. Rutplanen omfattade ett område som avgränsades av nuvarande Strandgatan, Anders Chydeniusgatan, Gustav Adolfsgatan och Fabriksgatan, och det hade 20 rektangulära kvarter med fem gator i längdriktningen och sex tvärgående gator. Gatorna var 21 alnar breda.
Karleby fick stapelrättigheter 1765. Karleby blev på 1700- och 1800 talen tack vare tjärhandeln och båtbyggerierna en av de rikaste städerna i Finland och i staden byggdes ståtliga borgarhem samt offentliga byggnader. Rådhuset byggdes vid salutorget 1805 efter den brand som förstörde stadens centrum. Rådhusets första ritningar gjordes i Stockholm vid Överintendentsämbetet, men byggandet fördröjdes och kom i gång först flera årtionden senare. Arkitekt C.L. Engel omarbetade de ritningar som rådman Donner skapat som grund för byggandet. Länsarkitekt C.A. Setterberg utformade en ny stadsplan för staden efter den brand som hade härjat 1860. Stadsplanen från 1964 där den småhusdominerade mittstaden hade undanröjts för en ny stadsstruktur fastställdes inte. Den stadsplan vars mål är att skydda Neristan och där man som utgångspunkt tagit det värdefulla byggbeståndet, miljön och rutplanen som härstammar från 1600-talet, fastställdes 1982. |
||
| Läs mer | ||
| C.J. Gardberg, Handelsplatser, städer, vägar och broar. Svenska Österbottens historia IV. Vasa 1983.
Neristan i Karleby. Karleby stad planläggningsavdelningen. 1983. Henrik Lilius, Kokkolan raatihuone. Carl Ludvig Engel 1778-1840. Näyttelykatalogi. Helsinki 1990. Kristina Ahmas, Kokkolan rakennuskulttuuria ja kulttuurimaisemia. Kokkolan kaupunki 1992. Hillevi Toiviainen, Kokkolan kaupungin historia, IV osa. Vaasa 1994. Juhani Kostet, Cartographia urbanium Finnicarum. Suomen kaupunkien kaupunkikartaografia 1600-luvulla ja 1700-luvun alussa. Monumenta Cartographica Septentrionalia. Rovaniemi 1997. Elisa El Harouny, Olli-Pekka Riipinen, Kaija Santaholma ja Timo Tuomi, Suomalaisia puukaupunkeja. Kokkola. Ympäristöministeriö. Alueidenkäytön osasto. Helsinki 1998. Teemu Mökkönen, Kokkola, kaupunkiarkeologinen inventointi. Museovirasto, rakennushistorian osasto 2000. Keski-Pohjanmaan arvokkaat maisema- ja kulttuurialueet. Keski-Pohjanmaan liitto, Sigma Konsultit Oy 2001. |
||
| objektets element: planerat område; gaturum; butiks- och affärsbyggnad; bostadshus i stad; småhamn; rådhus; | ||
| omgivningens nuvarande karaktär: stad; | ||
Rutplaneområdet i Karleby. Hannu Vallas 1998. |
Neristans trähuskvarter i Karleby. Wiki Loves Monuments, CC BY-SA 4.0 Mikkoau 2016. |
Rådhus vid salutorget. Wiki Loves Monuments, CC BY-SA 4.0 Mikkoau 2016. |
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV