suomeksi  till första sidan  om tjänsten  tyck till  zooma in   zooma ut  
SÖKALTERNATIV
 
välj kommun
objektets namn eller en del av namnet ?
 
objektets element
omgivningens nuvarande karaktär
 
KARTSÖK
objekt landskapsvis
Jakobstad Österbotten
Rosenlunds prästgård
Beskrivning
Rosenlunds prästgård, som ligger invid Jakobstads historiska stadscentrum, utgör med sin historiska trädgård, park och ekonomibyggnader en mycket betydelsefull prästgårdsmiljö. Kyrkoherde Aspegrens trädgård och ekonomibyggnader hör till de viktigaste byggda minnesmärkena från nyttans tidevarv i vårt land. Trädgården är en av Finlands främsta geometriska trädgårdar från 1700-talet.

Prästgårdens nuvarande huvudbyggnad i två våningar är byggd i trä, och är från 1798. Drängstugorna som avgränsar gårdshelheten härstammar från senare delen av 1700-talet. Nordost om mangården lät kyrkoherde Aspegren bygga ett ladugårds- och stallkomplex under åren 1773-1776. Detta hör till de äldsta i sitt slag i vårt land.

Sluttningens stenterrasser, trädgårdsgångarna och odlingsrutorna mellan dessa, samt den omgivande stenmuren med sina avfasade hörn hör till de ursprungliga elementen i prästgårdens trädgård.

Prästgården tjänade som bostad för kyrkoherden ända fram till 1990-talet. Pedersöre hembygdsmuseum är inrymt i stenladugården.
 
Historia
Gabriel Aspegren som var kyrkoherde i Jakobstad och Pedersöre fick år 1755 tillstånd att röja upp Rosenlundsbacken till odlingsmark. Samma år inledde Aspegren anläggandet av prästgårdens trädgård i enlighet med Linnés läror och ekonomiska teorier. Trädgården var en av de största på sin tid; den bestod av 14 kvarter. Orangeriet i ett av hörnen var ett av de första i hela landet.

Huvudbyggnaden på Rosenlund som Aspegren låtit bygga i två etapper under 1750-1760-talen revs år 1797. Hans efterföljare Brunnius började bygga en ny huvudbyggnad på den gamla källarvåningen år 1798.

Planritningen och den axiometriska avbildningen av prästgården, trädgården och ekonomibyggnader med omgivningar från år 1777 utgjorde en god grund för den lyckade restaureringen av trädgården i början av 2000-talet. Då uppfördes också trädgårdens lusthus och orangeri på nytt.
 
Läs mer
Gunnar Suolahti, Suomen pappilat 1700-luvulla. Porvoo 1912.

Jan Ehnvall, Rosenlunds prostgård i Pedersöre. Proseminarieuppsats i konsthistoria. Åbo Akademi 1986. (kopio Museovirasto)

Sari Alajoki, Pappila-arkkitehtuuri Keski-Pohjanmaalla 1700-luvulta 1800-luvun alkuun. Pro gradu-tutkielma. Helsingin yliopiston taidehistorian laitos 1993.

Tiina Koskimies, Ravintoa sielulle ja ruumiille. Suomalainen pappilapuutarha 1900-luvun alkupuoliskolla. Jyväskylän yliopisto, etnologian laitos, tutkimuksia 39, 1999.

Anu Soikkeli, Suomen vanhat pappilat - menneisyyden tulevaisuus. Oulun yliopisto 2000.

Ritva Karhula, Aspegrenin puutarha. Muuriankkuri 1/2005. Suomen Kulttuuriperinnön tuki ry.
http://www.kulttuuriperinto.fi/tiedostot/Muuriankkuri_2005.1.doc

Aspegrenin puutarhan historiaa, www-sivut http://www.aspegrenstradgard.net/historia_fi.html (2.1.2008)

Marja Terttu Knapas et al., Suomalaiset pappilat, kulttuuri-, talous- ja rakennushistoriaa. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran toimituksia 1238/Tieto. 2009.
 
objektets element:  ladugård; prästgård; gårdsplan; park;
omgivningens nuvarande karaktär:  stad;
 
sänd respons om RKY-objektet
 
publicerat 22.12.2009
 
till början

Rosenlunds prästgård och Aspegrens trädgård.

Rosenlunds prästgård.

Ladugården på Rosenlunds prästgård.
 
Gå till Museiverkets karttjänst:
Rosenlunds prästgård
 
© Museiverket 2009