 |
KARTSÖK |
|
| Kouvola Pyttis | ||
Gränsfästningarna vid Kymmene älv |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Gränsfästningarna vid Kymmene älv | ||
| Beskrivning | |
| Gränsfästningarna vid Kymmene älv är kulturhistoriskt värdefulla försvarshistoriska minnesmärken från 1700-talets gräns mellan Sverige och Ryssland. Befästningarna på vardera stranden av Kymmene älv har anlagts för att trygga gränsen mellan Sverige och Ryssland efter Åbofreden 1743, då gränsen drogs längs Kymmene älv och dess västligaste utloppsarm.
Vid Abborfors, öster om Kymmene älv i Pyttis, finns ryska gränsfästningar och förskansningar till skydd för den gamla landsvägen och gränsövergångsstället. På västra stranden av älven, på Strömforssidan, finns svenskanlagda befästningar. Redutten i Ruotsula är anlagd av ryssarna vid Kymmene älv efter 1743. Förskansningen i Ruotsula har anlagts för att trygga det strategiskt viktiga gränsövergångsstället där landsvägen delar sig söderut mot Anjala och västerut mot Itis. På andra sidan älven mittemot Ruotsula har funnits en svenskbyggd redutt i Keltis som senare har förstörts. I Villikkala finns lämningar efter ett halvfärdigt svenskt fästningsbygge påbörjat 1793–1794 efter Gustav III:s ryska krig. Utanverken har anlagts till skydd för Elimä-Anjalavägen på bägge sidor om vägen. Vid älven Sippolanjoki anlade ryssarna 1791 Liikkala fort (Likkola) till skydd för landsvägen mellan Fredrikshamn och Anjala. Liikkala fort består av två förskansningar och ett förenande förbindelsegrav. Den södra förskansningen omfattar fyra halvbastioner, medan den norra består av en liten oregelbundet formad redutt. |
|
| Historia | |
| Efter Åbofreden 1743 drogs gränsen mellan Sverige och Ryssland längs Kymmene älv och dess västligaste utloppsarm. Förutom gränsfästningarna vid Kymmene älv anlade Sverige sjöfästningen Sveaborg (Suomenlinna) samt landfästningen i Degerby/Lovisa och sjöfästningen Svartholm. År 1773 lät Katarina den stora av Ryssland anlägga fästningsstaden Davidov/Davidstad enligt rutnätsplanen som ideal på det område där nuvarande Luumäki kommuncentrum är beläget.
Under kung Gustav III gick Sverige till anfall mot Ryssland år 1788 i syfte att återerövra tidigare förlorade områden. Gustav III:s ryska krig slutade 1790 med freden i Värälä utan landavträdelser. Till följd av kriget beordrade kejsarinnan Katarina II att en befäst zon i tre nivåer skulle anläggas till skydd för Rysslands huvudstad S:t Petersburg. Den befästa zonen anlades 1791–1792 under ledning av general Alexander Suvorov. Nya befästningar som byggdes i den yttersta försvarszonen var sjöfästningen Svensksund belägen inom nuvarande Kotka stads område. Norr om Svensksund anlades Kymmenegård, Uttis i Valkeala, Järvitaipale och Kärnäkoski i Savitaipaletrakten samt Liikkala (Likkola) i Anjalankoski. För flottan i Saimen anlades baser i Villmanstrand, Nyslott och Kärnäkoski, och för deras inbördes förbindelser byggdes kanaler i Telataipale, Kukonharju, Käyhkää och Kutvele, som med ett samlingsnamn kallas Suvorovs kanaler. |
|
| Läs mer | |
| Kaakkois-Suomen vanhat maalinnoitukset. Sotasokeat ry 1974.
Marja Terttu Knapas, Kymenlaakson kulttuurihistorialliset kohteet. Kymenlaakson seutukaavaliitto 1984. Vastassa Ruotsi. Kaakkois-Suomen linnoitukset. Museovirasto 1990. Eeva-Liisa Oksanen (toim.), Kahden kruunun alla, Kymijoki rajana 1743-1811. Kymen läänin Suomi 75 vuotta –työryhmä, Kymenlaakson maakuntaliitto, Kymenlaakson kesäyliopisto 1992. Kymenlaakson rakennuskulttuuri. Kymenlaakson seutukaavaliiton julkaisu A:26 1992. |
|
| objektets element: fästning; fornlämning; | |
| omgivningens nuvarande karaktär: skogslandskap; | |
Redutt i Ruotsula. Veijo Laine 1983. |
Redutt i Abborfors. Ulla-Riitta Kauppi 1989. |
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV