 |
KARTSÖK |
|
| Kimitoön | Egentliga Finland | |
Kimito kyrka och prästgård |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Kimito kyrka och prästgård | ||
| Beskrivning | ||
| Den medeltida stenkyrkan och prästgården i Kimito bildar en historisk symbol för en gammal storsocken. Det välvda kyrkorummet tillhör den gotiska arkitekturens höjdpunkter i Finland.
Stenkyrkan och prästgården intill den ligger i mitten av Kimito ö i sluttningen av en åkerdal omgiven av backar. Den medeltida kyrkan är byggd av gråsten och det västra tornet med en lökkupol i barockstil samt vapenhuset tillhör byggnadsskedet efter kyrkans brand i slutet av 1700-talet. Kyrkosalen med sex travéer indelas av resliga, åttkantiga pelare i tre jämnbreda och jämnhöga skepp. Den moderna interiören i sakristian härstammar från 1960-talet. Till kyrkolandskapet i Kimito hör även en prästgård som tillhört kyrkoherden och som byggts på 1840-talet på en medeltida prästgårdstomt. Huvudbyggnaden är ritad av stadsarkitekten i Åbo, P.J.Gylich. På det parkliknande gårdsområdet finns också en gammal loftbod. Kyrkogården, som är omgärdad av en stenmur, har en vitkalkad portbyggnad av sten från 1796. På västra sidan finns klockstapeln som är uppförd 1708 och vars stenbyggda nedre del är inredd till ett bårhus. Hjältegravsområdet har anlagts efter ritningar av Erik Bryggman år 1953. Av de enskilda gravmonumenten kan nämnas Amos Andersons gravsten utförd av bildhuggaren Felix Nylund efter ritningar av arkitekt Palmqvist samt släkten Jägerskiölds gravområde som planerats av arkitekt Bengt Lundsten. På sluttningen nordost om kyrkan står ett sädesmagasin av sten från 1848 som i dag är ett hembygdsmuseum. |
||
| Historia | ||
| Kimito som nämns i skriftliga dokument redan 1327 är en av Finlands äldsta socknar. Modersocknen Kimito innefattade på 1300-talet utöver Kimitoön även Dragsfjärd, Hitis och Västanfjärd.
Kyrkans sakristia är äldre än långhuset som byggdes och välvdes efter mitten av 1400-talet. Välvningen anses ha utförts av murarmästare Petrus Muratori som även fick betalning för välvningen av mittskeppet i Åbo domkyrka. Hans tillnamn de Kymitto hänvisar antingen till hans hemort eller till hans tidigare arbetsplats. Välvningen i Kimito kännetecknas av ett mångformat stjärnvalv, stabila åttkantiga pelare och arkadbågar som nästan har formen av hästskor. Samma drag återfinns i Sagu, Tenala och Björnå kyrkor som anses vara välvda under ledning av Petrus Muratori. Kyrkan skadades i en brand 1781 och restaurerades under ledning av arkitekt C.F. Schröder. I detta skede byggdes ett högt torn vid kyrkans västra gavel, vapenhuset förnyades, fönster- och dörröppningarna förstorades och takens lutning minskades. Kyrkan har sedermera genomgått tre omfattande restaureringar: under ledning av Lars Sonck 1903, Armas Lindgren 1922 och Kaj Palmqvist 1962. Kyrkans plåttak byttes ut till koppartak 1986. |
||
| Läs mer | ||
| Sigrid Nikula, Kimito kyrka. Finlands kyrkor 8. Museiverket 1975.
Kimitobygdens historia II. Ekenäs 1982. Marja Terttu Knapas, Restaureringens stilproblem. Kimito kyrka från 1897 till 1962. Finskt Museum 1982. Finska Fornminnesförening 1984. Juhani Vainio, Asutusrakenteen kehitys Varsinais-Suomessa. Varsinais-Suomen seutukaavaliitto 1984. Markus Hiekkanen, The Stone Churches of the Medieval Diocese of Turku. Suomen muinaismuistoyhdistyksen aikakauskirja 101. 1994. Kari Suistoranta ja Henrik Asplund, Kemiön suurpitäjän historia 1. Sagalundin museon kuntayhtymä 1997. Markus Hiekkanen, Suomen keskiajan kivikirkot. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran toimituksia 1117. 2007. |
||
| objektets element: begravningsplats; kyrka; lånemagasin; prästgård; | ||
| omgivningens nuvarande karaktär: kyrkby; | ||
Hjältegravgården i Kimito ritad av arkitekt Erik Bryggman. Johanna Forsius 2007. |
Nya och gamla begravningsplatsen samt en gång i närheten av Kimito kyrka. Prästgården i bakgrunden. Johanna Forsius 2007. |
Kimito kyrkas västra torn. Marja Terttu Knapas 1983. |
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV