suomeksi  till första sidan  om tjänsten  tyck till  zooma in   zooma ut  
SÖKALTERNATIV
 
välj kommun
objektets namn eller en del av namnet ?
 
objektets element
omgivningens nuvarande karaktär
 
KARTSÖK
objekt landskapsvis
Pargas Egentliga Finland
Nagu kyrka med omgivning
Beskrivning
Nagu kyrkby och den medeltida stenkyrkan som är tillägnad S:t Olof är ett representativt exempel som vittnar om tidig fast bosättning i Skärgårdshavet och om den historiska moderförsamlingens ställning som förvaltningscentrum.

På västra sidan om den öppna platsen intill kyrkan ligger de centrala samfundsbyggnaderna; församlingshemmet, kommunstugan och föreningshuset Marthahemmet. Längs den gamla byvägen norr om kyrkan ligger några gamla villor, nyare bostadshus och affärsbyggnader samt föreningshuset Framnäs. Kyrkbyns äldsta byggbestånd från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet ligger i kyrkans omedelbara närhet.

Storlandet är den största ön i den åboländska skärgården. Öns långa och enastående bosättningshistoria har byggt på goda hamnplatser och ett centralt läge i skärgården. De traditionella näringarna, jordbruk, fiske och kustsegling har efter krigen ersatts av turism och sommarboende. Skärgårdsvägen, som är central med tanke på sommargästerna, byggdes på 1950-talet.

Kyrkan och kyrkogården ligger i en backsluttning. Den treskeppade kyrksalen med fem travéer har enkla kryssvalv. Mittskeppet är bredare och högre än sidoskeppen. Den s.k. lillkyrkan väster om sakristian öppnar sig mot kyrksalen och tjänar numera som dopkapell. Valvribborna och arkadbågarna har målade ornamentmotiv, valven är dekorerade med primitiva kalkmålningar. De storskaliga bildfragmenten på pelarna och väggarna samt bänkraderna med bänkgavlar och portar härstammar från 1600-talet. Korfönstret som bevarat sin ursprungliga form har spröjsar i kalksten. Krucifixet härstammar från början av 1400-talet. Glasmålningarna är kopior från år 1958. Kyrkans yttertak har senare sänkts.

Man kommer till kyrkogården genom ett porthus i gråsten på kyrkans västra sida. Det härstammar från 1767. De kvadratiska ben- och bårhusen med pyramidtak visar var kyrkogårdens nordvästra hörn förr låg. Mellan dem står släkten Finckenbergs gravkapell från slutet av 1700-talet. Det byggdes om år 1909 till begravningskapell.

På en höjd nordväst om kyrkan står klockstapeln från år 1751. Den åttkantiga delen med klockorna är av senare datum.
 
Historia
Nagu kyrka omnämns redan på 1300-talet. Stenkyrkan har troligen uppförts på 1440-talet. I kyrkbyn fanns på 1560-talet tre gårdar, även om det i trakten fanns byar med flera gårdar, såsom det närliggande Finnby med åtta gårdar. Om förhistorisk bosättning vittnar gravarna från bronsåldern i närheten av byn.

Kyrkbyn, som omges av skyddade vikar, var ända fram till 1960-talet en central hamn för skärgårdstrafiken. Utöver sjötrafiken går också Skärgårdsvägen, som byggdes på 1950-talet, genom kyrkbyn.

Sakristian är äldre än den egentliga kyrkan. Kryssvalvens konsoler och slutsten är huggna av estnisk kalksten. Den s.k. lillkyrkan, som står i förbindelse med långhusets norra vägg, torde vara ett gravkapell från mitten av 1600-talet.

Kyrkan restaurerades senast åren 1957–1958 under ledning av arkitekt Anna-Lisa Stigell. Då installerades golvvärme och elbelysning i kyrkan. Den fick också ett tegelgolv och ett nytt altarskrank. De gamla bänkradernas gavlar och portar inpassades i de nya bänkarna, målningar togs fram och konserverades och den s.k. lillkyrkan byggdes om till dopkapell.
 
Läs mer
Anna Lisa Stigell, Nagu kyrka genom tiderna. Särdryck, Åbo Underrättelse 13.12.1958.

Suomen asutus 1560-luvulla. Kartasto. Suomen historiallinen seura. Käsikirjoja VII. 1973.

Suomen asutus 1560-luvulla. Kyläluettelot. Helsingin yliopiston historian laitos. Julkaisuja n:o 4. 1973.

Sigrid Nikula, Nagu Kyrka. Finlands kyrkor 7. Museiverket 1973.

Juhani Vainio, Asutusrakenteen kehitys Varsinais-Suomessa, Varsinais-Suomen seutukaavaliitto 1984.

Rainer Fagerlund, Nagu sockens historia I, Nagu kommun 1992.

Markus Hiekkanen, The Stone Churches of the Medieval Diocese of Turku. Suomen muinaismuistoyhdistyksen aikakauskirja 101. 1994.

Johanna Aminoff-Winberg, Nagu sockens historia II. Nagu kommun 2001.

Markus Hiekkanen, Suomen keskiajan kivikirkot. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran toimituksia 1117. 2007.
 
objektets element:  gravkapell; klockstapel; kyrka; övrig administrativ byggnad; föreningshus;
omgivningens nuvarande karaktär:  kyrkby;
 
sänd respons om RKY-objektet
 
publicerat 22.12.2009
 
till början

Nagu medeltida stenkyrka.

Nagu kyrkas klockstapel.
 
Gå till Museiverkets karttjänst:
Nagu kyrka med omgivning
 
© Museiverket 2009