 |
KARTSÖK |
|
| Åbo | Egentliga Finland | |
Puolalabacken och Åbo Konstmuseum |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Puolalabacken och Åbo Konstmuseum | ||
| Beskrivning | ||
| Åbo konstmuseum på Puolalabacken hör till Finlands första moderna museibyggnader. Stadsparken som har planterats kring museet skapar tillsammans med de omgivande byggnaderna från tidigt 1900-tal en stilig och imponerande stadsbild.
Arkitekt Gustaf Nyströms museibyggnad uppe på Puolalabackens krön är en monumental avslutning på Auragatan. Byggnaden representerar den amerikainfluerade nyromanska stil som var omtyckt bland europeiska museiarkitekter i slutet av 1800-talet. Byggnadens fasader är av grå Åbogranit. Den fritt utformade Puolalabacken tar hänsyn till terrängformerna och här återspeglas 1800-talets kontinentala parkarkitektur. Andra exempel är Vårdberget i Åbo samt Observatoriebackens park och Brunnsparken i Helsingfors. Parken på Puolalabacken bygger på arkitekt C.L. Engels plan efter Åbo brand 1827. På planen är besvärliga terrängformationer obebyggda. I parken ligger flera bostadshus och gårdsbyggnader från 1900-1920 i art nouveau och i klassicistisk stil. Till helheten hör också sekelskiftesbyggnader med gårdsbyggnader på Auragatan, Torngatan och Turevägen. I parkens västra del, på tomten Iso-Puolala, ligger två träbyggnader från tiden före Åbo brand. Husens äldsta delar är från 1700-talet. Till stadsbilden med konstmuseet och Puolalabacken hör också husen utmed den trädkantade Auragatan som går från Åbo torg upp mot Puolalabacken. Handelsläroverket Kauppaopisto och lyceets skolbyggnader är en smula utdragna ur gatulinjen. Dessutom finns här två bostadshus i jugendstil. |
||
| Historia | ||
| Fröet till Åbo konstmuseum såddes genom en privat donation på 1890-talet. Den tilltänkta platsen fanns i parken mellan Domkyrkan och ån, men till sist valde man ändå Puolalabacken på förslag av landskapsmålaren Berndt Lindholm. Backen var inritad som obebyggt område i Engels stadsplan från 1828.
Arkitekt Gustaf Nyström vann tävlingen om byggnaden som hölls år 1900, med inbjudna arkitekter. I byggnaden placerade man också Åbo Konstförenings ritskola och byggprojektet pågick 1901–1904. Byggnaden var en av Finlands första museibyggnader. Totalrenoveringen av konstmuseet blev färdig 2005; samtidigt byggdes hiss och trapphus med glasad fasad på baksidan. Konstmuseet förändrade Puolalabackens status i staden; planteringen av parken inleddes samtidigt som museet började byggas. Trähusen och stugorna som hade klarat sig under branden 1827 revs och i utkanterna av parken byggdes ståtliga bostadshus av bl.a. arkitekt Alexander Nyström och byggmästare A. Thomander. Byggandet skedde mot stadsplanen, eftersom husens fasader vändes mot parken till. Byggbeståndet kompletterades senare, på 1920-talet, bl.a. med bostadshus av Jussi Paatela. På förslag av Gustaf Nyström blev det förbjudet att bygga husen på de övre tomterna på Auragatan i nivå med gatulinjen. Auragatan breddades och planterades med träd. |
||
| Läs mer | ||
| Eino Jutikkala, Turun kaupungin historia 1856-1917 II. Turku 1957.
Henrik Lilius, Carl Ludvig Engelin Turun asemakaava. Turun kaupungin historiallinen museo. Vuosijulkaisu 1968-69. Turku 1969. Harri Kalpa – Pentti Koivikko, Turku eilen ja tänään II. Turku 1980. Museoarkkitehtuuria. Suomen museoliiton julkaisuja 22. 1981. Maunu Häyrinen, Kaupunkipuisto 1800-luvulla. Ritva Wäre, Arkkitehtuuri vuosisadan vaiheessa. Ars. Suomen taide 4. Keuruu 1989. Kaarin Lehtonen, Kaupunkisuunnittelu Turussa 1798–1919 – insinöörien mittatilaustyötä vai arkkitehtien kaupunkitaiteellisesti painottunutta suunnittelua. Osa I. Turun yliopisto, Konsthistoriska institutionen, Åbo Akademi. Pro gradu 1991. Henna Muti, Turun Puolalanpuisto rakennustaiteellisena kokonaisuutena. Turun yliopisto, Taiteiden tutkimuksen laitos. Pro gradu 2005. Mona Schalin, Puutarhat, puistokadut ja istutukset, Suomalaisen kaupunkipuiston vaiheita. Suomen kotiseutuliiton julkaisuja A:11. 2005. Helena Soiri-Snellman, Turun taiteentemppeli. Turun Taidemuseo – 101 vuotta nykytaidetta. Turku 2005. Rauno Lahtinen – Hannu Laaksonen, Kävely jugendtalojen Turussa. Turku 2006. |
||
| objektets element: flervåningshus; planerat område; museum; park; | ||
| omgivningens nuvarande karaktär: stad; | ||
Åbo konstmuseum är en monumental avslutning av Auragatan som går från Salutorget upp till Puolalabacken. Hilkka Högström 2008. |
Åbo konstmuseum. Timo-Pekka Heima 2008. |
Hus i utkanten av Puolalabacken, i mitten Päivölä. Timo-Pekka Heima 2008. |
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV