 |
KARTSÖK |
|
| Åbo | Egentliga Finland | |
Trähuskvarteren i Port Arthur och Mikaelskyrkan |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Trähuskvarteren i Port Arthur och Mikaelskyrkan | ||
| Beskrivning | ||
| Trähuskvarteren i Port Arthur är ett enhetligt och stort arbetarkvarter från början av 1900-talet. Mikaelskyrkan i stadsdelens östra utkant är ritad av arkitekt Lars Sonck. Kyrkan är den första monumentalbyggnaden på hans arkitektbana och en viktig representant för kyrkoarkitekturen kring sekelskiftet 1900.
Mikaelskyrkan byggdes i den nordvästra ändan av det dåvarande rutnätsområdet i Åbo, på ett område som beboddes av arbetare och hantverkare. Kyrkan är byggd i tegel och omges av en stor park. Exteriören påminner närmast om tysk nygotik. Till den rektangulära kyrkan hör ett högt torn på sidan om mittaxeln, medan koret flankeras av låga runda torn. Väggarna delas in av en serie tvärgavlar, spetsbågiga, tredelade fönster och kontreforer. På sydöstra gaveln sitter ett stort rundfönster. De övre delarna av tegelväggarna har dekorativa nischer av det slag som finns på medeltida kyrkgavlar. Yttertaket är av norsk skiffer. I interiören närmar sig kyrkan jugendstilen och nationalromantiken. Port Arthur, stadsdel nummer VIII i västra ändan av Åbo rutnätsplan, gränsar mot Kakolabacken, Annegatan, Bangatan och Lasarettgatan. Port Arthur byggdes samtidigt med Mikaelskyrkan och de enhetliga trähuskvarteren fortsätter mellan Bangatan och Fredsgatan. Järnvägen som leder till hamnen har splittrat några av de längst västerut belägna kvarteren i Port Arthur. Merparten av byggnaderna är från tiden då området byggdes, 1900–1920, men i sydöstra hörnet finns också äldre byggbestånd. Trähuskvarterens mycket enhetliga hus består av enplansbyggnader med långsidan vänd mot gatulinjen. Tomterna avgränsas av träplank och de slutna gårdarna och gårdsbyggnaderna innanför skuggas av stora lövträd. |
||
| Historia | ||
| Kvarteren i Port Arthur som låg på majorsbostället Iso-Heikkiläs åker- och betesmark ritades upp i Engels stadsplan från 1828. I den s.k. Backhoffs stadsplan 1884 strukturerade man om kvarteren i Engels plan på grund av järnvägen till hamnen. Byggandet av kärnområdet inleddes genast efter Åbo brand och av områdets kvarter var 17 bebodda år 1900.
Åbo församling anhöll 1890 om att få bygga en kyrka i rutnätsområdets nordvästra hörn, på ett område som tidigare hade reserverats som park. Området var ett till stor del obebyggt arbetar- och hantverkarkvarter. Mikaelskyrkan byggdes 1899–1904 efter ritningar av arkitektstuderanden Lars Sonck, vinnare i den allmänna arkitekttävling som utlystes 1893. Arkitekt Max Frelander hjälpte Sonck med den fasta inredningen och kyrkans ornamentik. Blyglasfönstren formgavs av Willy Baer. Korfönstrens glasmålningar förstördes i kriget och ersattes 1953 av Hilkka Toivolas målningar i en färgskala som är kraftigare än den ursprungliga. När man valde plats för kyrkan upphörde bebyggelsen i hörnet av Högbergsgatan och Trädgårdsgatan. Samtidigt med kyrkan byggdes Port Arthur, med utgångspunkt i stadsplanen från 1897. Tomtindelningen ändrades så att tomterna blev mindre; lösningen svarade mot det växande förstadsproblemet och bostadsbristen bland arbetare. Port Arthur var färdigbyggt på 1920-talet. Arkitek Lars Soncks plan, enligt vilken kyrkan skulle ha omgetts av byggnader, vann tävlingen om miljön kring kyrkan 1913, men realiserades aldrig trots att den godkändes. Det intilliggande kvarteret gestaltades i stället till Mannerheimparken år 1942. |
||
| Läs mer | ||
| Eino Jutikkala, Turun kaupungin historia 1856-1917 II. 1957.
Finsk trästad, problem och utvecklingsmögligheter. Den nordiska trästaden 6. Tekniska högskolan, arkitektavdelningen 1972. Jukka Eenilä, Port Arthur, turkulainen työväen kaupunginosa 1900-1920. Turun historiallinen museo 1974. Paula Kivinen, Varhaiskausi - kansallinen romantiikka 1894-1907. Lars Sonck 1870-1956. Arkkitehti. Suomen rakennustaiteen museon monografiasarja 1981. Ritva Wäre, Arkkitehtuuri vuosisadan vaihteessa. Ars Suomen taide 4, 1989. Kaarin Lehtonen, Kaupunkisuunnittelu Turussa 1798–1919 – insinöörien mittatilaustyötä vai arkkitehtien kaupunkitaiteellisesti painottunutta suunnittelua. Osa I. Turun yliopisto, Konsthistoriska institutionen, Åbo Akademi. Pro gradu 1991. Riikka Kaisti (toim.), Soli Deo Gloria Aeterna, Turun Mikaelinkirkko 100 vuotta. Turun ja Kaarinan seurakuntayhtymä 2005. Turun ja Kaarinan seurakuntayhtymän verkkosivut http://www.turunsrk.fi/portal/fi/kirkot (18.8.2009). |
||
| objektets element: planerat område; gaturum; bostadshus i stad; kyrka; | ||
| omgivningens nuvarande karaktär: stad; | ||
Mikaelskyrkan. . |
Trädgårdsgatan i stadsdelen Port Arthur, i bakgrunden Mikaelskyrkans torn. Timo-Pekka Heima 2008. |
Fredsgatan i Port Arthur. Mikaelskyrkans torn reser sig ovanför trähuskvarteren. Johanna Forsius 2007. |
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV