Museiverket

 SÖKALTERNATIV

objekt landskapsvis
 

KARTSÖK

landskapskarta Lappland Mellersta Österbotten Norra Österbotten Kajanaland Norra Karelen Södra Karelen Österbotten Norra Savolax Södra Savolax Kymmenedalen Mellersta Finland Södra Österbotten Päijänne-Tavastland Nyland - östra Egentliga Tavastland Nyland - västra Birkaland Satakunta Egentliga Finland
Åbo Egentliga Finland

Åbo universitet

Gå till Museiverkets karttjänst: Åbo universitet
Beskrivning
Åbo universitets institutionsbyggnader på Universitetsbacken är en sammanhängande helhet, utformad av arkitekt Aarne Ervi på 1950-talet.

Åbo universitets studie- och forskningslokaler koncentrerades på 1950-talet till en plats i närheten av Åbo domkyrka, till Vattenborgsbacken. Stadsdelen har småningom utformats till en universitetsstadsdel med namnet Universitetsbacken. Helhetsplanen ritades av arkitekt Aarne Ervi som också hade ritat de första byggnaderna på området. Viktiga delar av kampuset, förutom de egentliga byggnaderna, är allén som börjar vid domkyrkan, centraltorget som är öppet åt ena sidan och konstverken på kampusområdet.

Ervi har ritat universitetets huvudbyggnad, biblioteket och de naturvetenskapliga institutionernas byggnader. De avgränsar den öppna platsen med Åbo domkyrka som blickfång i sydväst. Byggnaderna runt den öppna platsen förenas av den klinkerklädda fasaden med fönsterband, vilket ger byggnaderna ett återhållsamt, institutionsartat drag. Ervi använde fönsterbandfasad också på Helsingfors universitets samtida institutionsbyggnad Porthania. Centrala element i byggnaderna är öppenhet, rymd och ett rumsligt, visuellt flöde.

Dövskolans tidigare skol- och bostadshus ritades på 1890-talet på Överstyrelsen för de allmänna byggnaderna. Byggnaderna som har kvar sina tidstypiska drag ombyggdes i början av 2000-talet för Åbo universitets institutioner. På Universitetsbackens östra sluttning står Erik Bryggmans Studenthus A och C, en simhall och en restaurang (1952–1955) samt arkitekt Olli Kestiläs Studenthus B från 1959.
 
Historia
Universitetet i Åbo grundades 1640 och var det tredje i hela det svenska riket. Efter Åbo brand 1827 flyttades inrättningen till huvudstaden Helsingfors där den fortsatte sin verksamhet under namnet Kejserliga Alexanders universitet.

Efter första världskriget grundades två privata universitet i Åbo, det svenskspråkiga Åbo Akademi 1918 och det finskspråkiga Turun Suomalainen yliopisto 1920. Turun yliopisto (Åbo universitet) verkade vid grundandet i provisoriska lokaler, bl.a. i en hotellbyggnad i centrum och på Heikkilä kasernområde. Tack vare en donation i slutet av 1940-talet kunde universitetet flytta till Ryssbacken eller Vattenborgsbacken på vars norra sluttning arkitekterna Erik Bryggmans och Albert Richardtson vattentorn stod – ritat 1933 och färdigt 1941. Universitetets kampusområde började byggas ut på 1950-talet, utifrån ritningar av Aarne Ervi och med stöd av donerade medel. Området byggdes i två faser; 1954 blev biblioteket samt fysik- och kemilaboratorierna klara. Huvudbyggnaden och naturvetenskapernas hus blev färdiga 1959. Ytterligare institutionsbyggnader ritade av arkitekt Aarne Ehojoki på 1960–1970-talen. Ehojokis institutionsbyggnad Juslenia från 1975 har rivits.

Universitetets verksamhet utvidgades på 1960-talet och Åbo universitet förstatligades 1974. Universitetet har brett ut sig utanför Vattenborgsbacken, bl.a. på försvarsmaktens tidigare kasernområde.
 
Läs mer
Aarne Ervi, Turun yliopiston kirjasto. Arkkitehti 1956.

Aarne Ervi, Turun yliopisto. Arkkitehti 1960.

Kaarlo Jäntere, Turun yliopiston perustaminen. 1969.

Tauno Perälä, Turun yliopisto 1920-1939. Turun yliopisto 1970.

Pertti Solla (toim.), Raportti rakennetusta ympäristöstä: Aarne Ervin arkkitehtuuria. Suomen arkkitehtiliitto 1970.

Tauno Perälä, Turun yliopisto 1939-1970. Turun yliopistosäätiö 1977.

Asko Salokorpi, Arkkitehtuuri vuoden 1960 jälkeen. Suomen taide 6. Keuruu 1990.

Sari Saresto, Ervin yliopisto - Turun yliopistosuunnitelma 1951-1959. Painamaton Pro gradu -tutkielma. Turun yliopisto, Taidehistoria. 1991.

Mirva Koskinen (toim.), Silmin nähden: taideteoksia Turun yliopiston arkkitehtuurissa. Turun yliopisto 1997.

Kimmo Ketonen, Sun kasvois eessä, Suomenmaa. Turun yliopiston ylioppilaskunta 1922-1944. Turun yliopisto 1997.

Kimmo Ketonen, Ylioppilaat omalla asialla: Turun yliopiston ylioppilaskunta 1945-1997. Turun yliopiston ylioppilaskunta 2001.

Katja Hynninen, Yliopistonmäen pohjoinen piazza. Turun yliopisto. Aurora – Turku 5:2006.

LPR-arkkitehdit Oy, Aarne Ehojoki: Juslenia, Turun yliopisto, 1971-75. Painamaton rakennushistoriaselvitys 2011.

LPR-arkkitehdit Oy, Turun Yliopistonmäen alueselvitys. Painamaton 2011.

LPR-arkkitehdit Oy, Aarne Ervi: Turun yliopisto 1951-72. Painamaton rakennushistoriaselvitys 2012.
 
objektets element:  flervåningshus; läroinrättning; läroinrättning;
omgivningens nuvarande karaktär:  stad;
 
En förbindelsegång förenar Åbo universitets huvudbyggna d med naturvetenskapernas hus. Timo-Pekka Heima 2008
En förbindelsegång förenar Åbo universitets huvudbyggna d med naturvetenskapernas hus. Timo-Pekka Heima 2008.
Åbo universitets bibliotek. Timo-Pekka Heima 2008
Åbo universitets bibliotek. Timo-Pekka Heima 2008.
Åbo universitets naturvetenskapshus och förbindelsegången till huvudbyggnaden. Timo-Pekka Heima 2008
Åbo universitets naturvetenskapshus och förbindelsegången till huvudbyggnaden. Timo-Pekka Heima 2008.
 
publicerat 22.12.2009
sänd respons om RKY-objektet
till början
 


© Museovirasto 2009