 |
KARTSÖK |
|
| Helsingfors | Nyland | |
Höghusområdet i Bortre Tölö |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Höghusområdet i Bortre Tölö | ||
| Beskrivning | ||
| Huvuddelen av stadsdelen Bortre Tölö i Helsingfors bildar det största enhetliga området i vårt land med bostadskvarter bestående av flervåningshus från 1930-talet. Området finns på den internationella organisationen DOCOMOMOs lista på betydande verk inom modern finsk arkitektur.
Arkitekturen i bostadshusen i Bortre Tölö från början av 1930-talet har drag från klassicismen och art deco-perioden, som blev kortvarig i Finland. De hus som byggdes under slutet av årtiondet är redan mer renlärigt modernistiska och en stor del av kvarteren norr om Sibeliusparken är öppna kvarter i enlighet med funktionalismens principer. Av de 215 flervåningshus med bostäder i Bortre Tölö från 1930-talet kan nämnas husraden vid Fältskärsgatan (arkitekt Jalmari Peltonen) från art deco-perioden, Töölön Helmi (arkitekt Kaarlo Borg) från början av 1930-talet och Spennerts lamellhuskvarter (arkitekt Ole Gripenberg) från slutet av 1930-talet. Topeliusparken mellan Tölö kyrka och biblioteket är en av våra få formparker. Tölö kyrkas form och detaljer har lånat drag från italienska landsortskyrkor och renässansarkitekturen. Den yttre dekorationen av den vitrappade rektangulära kyrkosalen har koncentrerats till den norra änden som höjer sig över den övriga kyrkan. Ovanför kyrkans huvuddörr finns betongreliefen med motivet det himmelska gästabudet som skapats av skulptören Gunnar Finne. Biblioteksbyggnaden som finns i norra änden av parken har ritats av Aarne Ervi. Öster om Tölö park på platsen där Kammio sjukhus fanns tidigare uppfördes Finlands Röda Kors sjukhus, nuvarande Tölö sjukhus. På en triangelformad tomt i Bortre Tölö, varifrån den delvis terrasserade Författarparken börjar, finns Folkpensionsanstaltens hus som har ritats av arkitekt Alvar Aalto. Byggnadskomplexet grupperar sig kring en gård med planteringar. Gården utgör en förlängning av parken och ligger ovanför gatunivån. Arbetslokalerna avgränsar gården som en terrassformad byggnad. Matsalen och biblioteket bildar paviljongformade byggnadsdelar. På insidan av byggnaden är de mest betydande delarna personalbiblioteket och den höga mitthallen som är avsedd för kunder. Huset finns på den internationella organisationen DOCOMOMOs lista på betydande verk inom modern finsk arkitektur. |
||
| Historia | ||
| Bortre Tölö planlades samtidigt som Främre Tölö i början av 1900-talet. Stadsplanen baserar sig på ett resultat av den första stadsplanetävlingen i Finland. Gustaf Nyström och Lars Sonck som var mest framgångsrika i tävlingen utarbetade stadsplanen för Tölö tillsammans. Planen fastställdes 1906. Bertel Jung förändrade planen rejält redan 1916. Stadsplaneändringar gjordes i takt med att byggandet framskred ända fram till slutet av 1930-talet. Kvarteren med flervåningshus som byggdes under den funktionalistiska perioden utgående från Jungs planer var slutna, men kvarteren blev senare allt öppnare med de planändringar som Birger Brunila utarbetat.
Ola Mannström ritade Topeliusparken och den blev färdig 1938. Arkitekt Hilding Ekelund vann den tävling som 1927 arrangerades om församlingshuset i Tölö. Förslaget verkställdes 1929–30. Byggnaden som i början kallades för Tölö bönerum utgjorde en del av en större plan och avsikten var att en kyrka senare skulle fogas till byggnaden. Den planen verkställdes aldrig. Bönerummet blev Tölö kyrka, då Tölö med sina norra områden avskildes till en egen församling 1941. Finlands Röda Kors sjukhus byggdes i början av 1930-talet utgående från Jussi Paatelas ritningar. Utbyggnaden av sjukhuset på 1960-talet ritades av arkitekt Veli Paatela. År 1948 arrangerades en tävling om Folkpensionsanstaltens hus. Aino och Alvar Aalto vann tävlingen. Byggnaden färdigställdes 1956. Arkitekt Aarne Ervi ritade biblioteket som finns norr om Topeliusparken och det byggdes 1970. |
||
| Läs mer | ||
| Birger Brunila, Marius af Schulten, Asemakaava ja rakennustaide. Helsingin kaupungin historia IV:1. Helsinki 1955.
Birger Brunila, Asemakaavoitus 1918-1945. Helsingin kaupungin historia V:1. Helsinki 1962. Raija-Liisa Heinonen, Funktionalismin läpimurto Suomessa. Helsinki 1986. Sirkka Impola, Töölö, kylä ja kaupunginosa. Entisaikain Töölö -näyttelyn esiteteksti. Helsinki 1983. Timo Keinänen, Töölön kirkko. Hilding Ekelund (1893-1984). Arkkitehti. Suomen rakennustaiteen museon monografisarja. Helsinki 1997. Do.co.mo.mo. Modernismin merkkiteoksia Suomen arkkitehtuurissa. Alvar Aalto Akatemia, docomomo Suomi-Finland ry, Suomen rakennustaiteen museo. Helsinki 2002. Tommi Lindh, Töölöläisfunktionalismin neljä vaihetta. Lisensiaatintutkimus. TKK 2002. http://www.saunalahti.fi/lindhto/ (verkkojulkaisu: ISBN 952-91-7666-X) Marja Terttu Knapas, Soile Tirilä, Suomalaista kirkkoarkkitehtuuria 1917-1970. Museoviraston rakennushistorian osaston julkaisuja 30. Helsinki 2006. |
||
| objektets element: flervåningshus; planerat område; butiks- och affärsbyggnad; kyrka; skola; övrig administrativ byggnad; övrig kulturbyggnad; park; torg; | ||
| omgivningens nuvarande karaktär: stad; | ||
Slutna kvarter i Bortre Tölö. Miika Karttunen 2007. |
Öppna kvarter vid Valhallagatan i Bortre Tölö. Saara Vilhunen 2007. |
Ett höghuskvarter och det privata sjukhus som byggdes 1932 i hörnet av Norra Hesperiagatan och Runebergsgatan. Saara Vilhunen 2007. |
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV