 |
KARTSÖK |
|
| Karleby | Mellersta Österbotten | |
Kelviå kyrkby |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Kelviå kyrkby | ||
| Beskrivning | ||
| Den ståtliga klockstapeln, sockenmagasinet och det övriga byggnadsbeståndet med bondgårdar i kyrkbyn längs vägen i Kelviå kyrkby beskriver utvecklingen i en välbärgad mellanösterbottnisk lantbrukssocken från början av 1800-talet till början av 1900-talet. Länsmannens hus nära kyrkan är födelsehem för kvinnosaksrörelsens förgrundsfigur Lucina Hagman.
Bosättningen i Kelviå kyrkby finns kring Kelviå å som flyter genom byn. Träkyrkan uppfördes 1905 i ådalen och finns på en central plats i byn. Kyrkan är liksidig och har sneddade yttre hörn samt drag från nygotiken. På takåsen reser sig ett åttahörnigt torn. På kyrkans gård finns vidare en klockstapel, några gamla gravminnesmärken, minnesmärken över stupade hjältar och ett församlingshus från 1970-talet. Begravningsplatsen med gravkapell och bårrum finns söder om byvägen. Klockstapeln finns längs byvägen och utgör kyrkbyns landskapliga avslutning. Klockstapeln hör till de ståtligaste exemplen från slutet av 1700-talet på hur formspråket i stenarkitekturen anpassades till traditionellt timmerbyggande. Klockstapeln är av klassisk barock stil och har prytts med pilastrar, bjälklag samt gavelmotiv och täcks av en kupol. Klockstapeln påminner om centrumtornet i Adolf Fredriks kyrka i Stockholm, vilket var närmaste förebild för Jakob Rijfs ritningar. På kort avstånd från klockstapeln finns sockenmagasinet som byggts i timmer 1844. Jordbrukslägenheternas driftscentra med sina gamla österbottniska hus längs de många backområdena kring ådalen och i själva ådalen berikar landskapet i bosättningscentrumet. I husgrupperna finns utöver ekonomibyggnader dessutom en till tre huvudbyggnader huvudsakligen från 1800-talet. I Siirilä vid Kelviå ås södra strand finns två gårdsområden. I ådalen finns Suutarinmäkis byggnadsgrupp, till vilken hör två huvudbyggnader och sidobyggnader. Näsis gård finns längs den väg som leder över ån från Suutarinmäki. Hyyppä finns vid åstranden och är granne till kyrkan. Hyyppä är en av de gamla stomlägenheterna i Kelviå och har haft bosättning sedan 1500-talet. Den mindre av huvudbyggnaderna på Hyyppäs gårdsområde är länsmannens hus från år 1800. Huset har varit födelsehem för Lucina Hagman, som var bl.a. pedagog, riksdagsledamot och grundare av Martharörelsen. Kriksinmäki gårdsområde finns på backområdet på norra sidan av ån. En lång björkallé leder till gårdsområdet, där det utöver sidobyggnader också finns två huvudbyggnader i halvannan våning. |
||
| Historia | ||
| Kelviå ådal fick fast bosättning vid slutet av 1500-talet. Kelviå blev självständigt från Karleby och en egen socken 1639. På 1600-talet låg gårdsantalet i Kelviå kring 30 gårdar, 1737 hade socknen 33 gårdar och 1830 var antalet 44 gårdar.
Kelviås första kyrka byggdes 1640, då socknen blivit självständig, i ådalen på Hyyppä gårds åkerlott. Den nuvarande kyrkan byggdes 1905 av timmer från den föregående korskyrkan på den gamla platsen efter byggmästare O.V. Renells ritningar och under byggmästare Sakari Tuoriniemis ledning. Jakob Rijf gjorde 1796 de ursprungliga ritningarna till klockstapeln. Arkitekt Olof Tempelman på Överintendentsämbetet förenklade ritningarna och klockstapeln byggdes 1804 under ledning av Heikki Kuorikoski. Begravningsplatsen grundades på 1880-talet, då man upphörde med begravningar på kyrkans gårdsområde. Gravkapell- och bårrumsbyggnaden färdigställdes i början av 1900-talet. Lars Magnus Castren, som var kyrkoherde i Kelviå, lät kring 1865 bygga Pikku-Penttiläs gård. Juho Siirilä byggde på 1860-talet Siiriläs gård. Länsman Hagman bosatte sig 1846 i ett hus som fanns på Hyyppäs gårdsområde. Huset är födelsehem för hans 1853 födda dotter Lucina Hagman, som grundade Martharörelsen. Åt 1987 övergick byggnaden i Kelviås Marthaförenings ägo. |
||
| Läs mer | ||
| Saini Heikkuri-Alborzi, Pirjo Niemi, Arvokkaat kulttuurimaisemat Keski-Pohjanmaan jokilaaksoissa. Vaasan seutukaavaliitto 1993.
Risto Känsälä, Kälviän ja Ullavan kirkot ja tapulit. Kälviän ja Ullavan kirja. Jyväskylä 1993. Harri Turunen (toim.), Kälviän ja Ullavan kirja. Kälviä kunta ja seurakunta. JYY:n kotiseutusarja n:o 31. Jyväskylä 1993. Keski-Pohjanmaan arvokkaat maisema- ja kulttuurialueet. Keski-Pohjanmaan liitto, Sigma Konsultit Oy 2001. Annika Harjula, Kälviän kulttuurimaisemainventointi. Kälviän kunta ja Pohjanmaan museo. Jyväskylä 2003. Annika Harjula, Kälviän kulttuurimaisemainventointi, Kälviänkylä. Kälviän kunnan www-sivut: http://ww.kalvia.fi/kultt/index.htm (20.11.2007). Minna Torppa, Keski-Pohjanmaan inventointi, Länsi-Suomen ympäristökeskus. KIOSKI-tietokanta 20.3.2008. |
||
| objektets element: klockstapel; kyrka; by; lånemagasin; hem för märkesperson; bondgård; väg; | ||
| omgivningens nuvarande karaktär: kyrkby; | ||
Kelviå kyrkans klockstapel. Johanna Forsius 2006. |
Kelviå kyrka. Johanna Forsius 2006. |
Sockenmagasinet vid byvägen i Kelviå kyrkby. Johanna Forsius 2006. |
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV