Museiverket

 SÖKALTERNATIV

objekt landskapsvis
 

KARTSÖK

landskapskarta Lappland Mellersta Österbotten Norra Österbotten Kajanaland Norra Karelen Södra Karelen Österbotten Norra Savolax Södra Savolax Kymmenedalen Mellersta Finland Södra Österbotten Päijänne-Tavastland Nyland - östra Egentliga Tavastland Nyland - västra Birkaland Satakunta Egentliga Finland
Esbo Nyland

Träskända gård

Gå till Museiverkets karttjänst: Träskända gård
Beskrivning
Träskända gård med sina byggnader och sin park är ett representativt exempel på gårdskulturen i huvudstadsnejden på 1800-talet. Träskända park är en av de främsta historiska parkmiljöerna i vårt land. Tvärs genom gårdsområdet går Stora Strandvägen som på medeltiden förband Åbo och Viborg och som i parkområdet exceptionellt väl har bevarat sitt ursprungliga utseende.

Träskända historiska gårdsområde ligger vid sydvästra delen av Esbo Långträsk vid Glimsån och Stora Strandvägen. Den nuvarande klassicistiska karaktärsbyggnaden från 1920-talet ligger i den nordliga kanten av landskapsparken. Parkens byggnader är bl.a. det nygotiska sädesmagasinet och det öppna klassicistiska rundformade templet som båda är ritade av arkitekt C.L. Engel. Latrinen i schweizisk stil byggdes år 1863 efter ritningar av arkitekt G.Th. Chiewitz inför det kejserliga besöket av Alexander II. Parkhelheten kompletteras av det s.k. pepparkakshuset som torde ha fått sitt utseende i mitten av 1800-talet. Gårdens äldre byggbestånd innefattar dessutom två arbetarbostäder från 1820- och 1850-talen i närheten av huvudbyggnaden.

Gårdens vidsträckta parkområde består av en landskapspark, parkskog och naturskog och är skyddad med stöd av naturskyddslagen. På gårdsområdet finns en medeltida bytomt samt eventuella rester av gårdens och parkens tidigare byggnadsskeden. På området finns också ett antal ekonomibyggnader från mitten av 1800-talet dekorerade med träsnitt.

Norr om herrgårdsområdet finns de s.k. mejeribyggnaderna från 1860-talet, som består av förvaltarens bostad samt flygelbyggnader med mejeri och mejeriskola. Vid mynningen av Glimsån finns en dekorativ tvättstuga, sannolikt från 1860-talet. Folkskolan som grundades av Aurora Karamzin och som ligger i den nordligaste delen av herrgårdsområdet härstammar från 1891 och är ritad av arkitekt Gustaf Nyström.
 
Historia
Stomlägenheten för Träskända herrgård var f.d. Storträsk skattehemman, vars tidigaste kända ägare är från år 1492. Vid övergången från 1700-talet till 1800-talet började Träskända utvecklas till en stor gård genom försorg av C.N. af Klercker som var officer i Viborg.

Den stora parken i Träskända anlades på 1830-talet när gården var i senator C.J. Wallens ägo. Parken byggdes ut i betydande omfattning under Aurora Karamzins tid på 1840–1890-talen och den franska trädgården omvandlades till en landskapsträdgård. I parken fanns frukt- och grönsaksodlingar samt växthus. I början av 1800-talet lät C.J. Walleen riva både den dåvarande huvudbyggnaden av Träskända och de flesta uthusen.

Huvudbyggnaden fick en ny plats på en kulle. Senare utbyggdes huvudbyggnaden och ett flertal park- och uthus tillkom under 1850- och 1860-talen. År 1888 förstördes huvudbyggnaden i en brand. Den nuvarande huvudbyggnaden färdigställdes på 1920-talet efter ritningar av arkitekterna Armas Lindgren och Bertel Liljeqvist som grundade sig på I.G. Clasons ritningar.

Huvuddelen av herrgården övergick i Esbo stads ägo år 1923 varefter huvudbyggnaden fungerade som kommunalhem och ålderdomshem fram till år 2005. På 1950-talet uppfördes en tillbyggnad för ålderdomshemmet. År 1961 blev parken ett naturskyddsområde.
 
Läs mer
Adolf Törngren, Träskända i Esbo. Herrgårdar i Finland I. Helsingfors 1928.

Eino Jutikkala ja Gabriel Nikander (toim.), Suomen kartanot ja suurtilat I. 1939.

Irma Lounatvuori, Puistopaviljonkeja ja hautakappeleita. Carl Ludvig Engel 1778-1840. Näyttelykatalogi 1990.

Bo Lönnqvist, Vanhoja kartanoita Helsingin seudulla. Schildts 1995.

Träskändan luontopolku, Espoon ympäristölautakunnan julkaisu 4/1998.

Ranja Hautamäki, Träskända. Kartanopuiston historiallinen selvitys ja kunnostuksen yleissuunnitelma. Espoon tekninen keskus 2002.

Sten Björkman, Träskändan kartano ja puisto. Aurora Karamzin: aristokratian elämää. Espoon kaupunginmuseon tutkimuksia 7. Otava 2006.

Träskändan kartanopuiston hoito- ja käyttösuunnitelma 2008-2017. Espoon kaupunki, tekninen keskus, Ympäristösuunnittelu OK.

Kati Salonen ja Mona Schalin Arkkitehdit Oy, Maisemasuunnittelu Hemgård, Arkkitehtitoimisto Kristina Karlsson, Träskändanpuiston asemakaava-alueen inventointi. Espoon kaupunki. Kaupunkisuunnittelukeskus 2014.
 
objektets element:  lusthus; herrgård; skola; fornlämning; park; ekonomibyggnad; väg;
omgivningens nuvarande karaktär:  kulturlandskap;
 
Träskända gårds huvudbyggnad och parken runtomkring. Saara Vilhunen 2007
Träskända gårds huvudbyggnad och parken runtomkring. Saara Vilhunen 2007.
Träskända gårds sädesmagasin i nygotisk stil. Saara Vilhunen 2007
Träskända gårds sädesmagasin i nygotisk stil. Saara Vilhunen 2007.
Auroras blomsterträdgård i Träskända gårds park. Saara Vilhunen 2007
Auroras blomsterträdgård i Träskända gårds park. Saara Vilhunen 2007.
 
publicerat 22.12.2009
sänd respons om RKY-objektet
till början
 


© Museovirasto 2009