 |
KARTSÖK |
|
| Aura Lundo Oripää Pöytyä Åbo | ||
Tjuvvägen |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Tjuvvägen | ||
| Beskrivning | |
| Tjuvvägen (Varkaantie) är en del av den viktiga medeltida vägförbindelsen mellan Egentliga Finland och Satakunda. Tjuvvägen följer Aura å och går igenom de äldsta bosättningsområdena och byarna i Egentliga Finland. Mindre kurvor på Tjuvvägen har rätats ut, men vägen håller sig alltjämt till den historiska linjeföringen som följer terrängen, vattnen och åsarna.
Tjuvvägen är ett medeltida vägavsnitt som följer Aura å från Åbo till Oripää och förenar sig med Knektvägen (Huovintie). Rutten fortsätter som Knektvägen via Kjulo till Ulfsby. Namnet Tjuvvägen förekommer ställvis också mellan Oripää och Kumo älv. Från Åbo följer vägen Aura å ända fram till Oripää, där Aura å börjar. Det avsnitt som har bevarats på Åbo stads område börjar på den nuvarande Virusmäkivägen och fortsätter på andra sidan Vähäjoki å mellan den medeltida S:t Marie kyrka och prästgården mot nordost. I början följer vägen Vähäjoki å och Lausteenoja å i utmarkerna vid Åbo och Lundo, tills den i Hakula by i Lundo börjar följa Aura å. I Aura går vägen förbi Laukkaniitty by på motsatta stranden av ån och i Pöytyä går den förbi Pöytyä kyrka med den gamla begravningsplatsen och prästgården. Norr om Oripää kyrkby går vägen upp på åsen och förenar sig sedan med Knektvägen. Vägavsnittet mellan Lundo och de norra delarna av Pöytyä går längs det riksviktiga landskapsområdet i Aura ådal. |
|
| Historia | |
| Under förhistorisk tid var rutterna som följde åarna och åsarna ödemarksrutter och trafikleder till gamla handelsplatser. De äldsta skriftliga noteringarna om Tjuvvägen gjordes i början av 1400-talet. Tjuvvägen och vägens förlängning Knektvägen förenade Åbobiskoparna med sina ägor vid Kumo älv. På medeltiden ägde biskoparna bl.a. Kumo gård, fiskeplatsen vid Lammais fors och Kjuloholm.
På medeltiden och i början av nya tiden hade Tjuvvägen en stor betydelse för administrationen och ända fram till 1600-talet utgjorde vägen en del av postrutten från Egentliga Finland till Österbotten. Vägen förblev allmän väg under svenska tiden, även om nya landsvägar minskade vägens betydelse som pulsåder mellan Åbo och Björneborg. Senare var Tjuvvägen en del av den allmänna landsvägen mellan Åbo och Tammerfors. På 1960-talet blev vägen lokalväg efter att den nya riksväg 9 mellan Åbo och Björneborg blivit färdig. |
|
| Läs mer | |
| Väino Wallin, Suomen maantiet Ruotsin vallan aikana. 1892.
Suomen teiden historia I, Pakanuudenajalta Suomen itsenäistymiseen, Helsinki 1974. Varsinais-Suomen historiallisen tieverkoston suojelu. Inventointiraportti 1977. Varsinais-Suomen seutukaavaliitto. 1978. Matti Vakkilainen, Vanhoilla valtateillä. Kruununteiden ja kansanpolkujen vuosisataisia vaiheita. Helsinki 1982. Maata, jäätä, kulkijoita. Tiet, liikenne ja yhteiskunta ennen vuotta 1860. Toim. Tapani Mauranen. Tielaitos 1999. |
|
| objektets element: väg; | |
| omgivningens nuvarande karaktär: kulturlandskap; | |
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV