Museiverket

 SÖKALTERNATIV

objekt landskapsvis
 

KARTSÖK

landskapskarta Lappland Mellersta Österbotten Norra Österbotten Kajanaland Norra Karelen Södra Karelen Österbotten Norra Savolax Södra Savolax Kymmenedalen Mellersta Finland Södra Österbotten Päijänne-Tavastland Nyland - östra Egentliga Tavastland Nyland - västra Birkaland Satakunta Egentliga Finland
Kimitoön Egentliga Finland

Sagalund hembygdsmuseum

Gå till Museiverkets karttjänst: Sagalund hembygdsmuseum
Beskrivning
Sagalund är ett av våra äldsta hembygdsmuseer som presenterar bondfolkets byggtradition och boendekultur på det svenskspråkiga kustområdet i Finland.

På Sagalunds hembygdsmuseums område finns över 20 olika gamla byggnader från skärgården och kusten. Friluftsmuseets byggnader är grupperade kring Sagalundgården, före detta Vrethalla husmodersskola, Vreta folkskola samt ungdomsgården.

Museet ligger i västra delen av Kimito tätort som består av Kimito kyrkby samt Engelsby och Vreta byar. På museiområdet finns bl.a. Tjuda pedagogis byggnad från slutet av 1700-talet, Brinkkullatorpet från mitten av 1700-talet, Linnarnäs bondgård, en väderkvarn, Engelsby gamla tingsgård, Vreta gamla folksskola, Villa Sagalund samt ett antal ekonomibyggnader som tillhört lantbruket. I friluftsmuseet finns även en trädgård som grundats på 1880-talet enligt förebild av Carl von Linné.
 
Historia
Ett av de nya idealen bland bildade kretsar under slutet av 1800-talet var intresset för att värna om det egna kulturarvet. Skansen (1891) i Stockholm är världens första friluftsmuseum. År 1909 grundades Finlands första utomhusmuseum på Fölisön och intresset ökade i början av självständigheten.

Läraren Nils Oskar Jansson anlade 1886 en trädgård i anslutning till Vreta folkskola och grundade år 1900 Sagalunds hembygdsmuseum. Jansson var också med och grundade Kimito ungdomsförening vars hus vid namn Wretha byggdes intill skolan på 1890-talet.

Vid sidan av sin lärartjänst samlade och dokumenterade Johansson historia om ön där han vuxit upp. De första byggnaderna flyttades till museiparken i början av 1900-talet. Sagalunds villa byggdes 1911 i museiparken som pensionärsbostad för Nils Oskar Jansson och hans arbetskamrat Adèle Weman.
 
Läs mer
J.J. Huldén, Kring Sagalund, två banbrytares levnad. Helsingfors 1940.

Ernst Lindroos, Sagalundin kotiseutumuseon museo-opas. 1979.

Ur Sagalund gömmor. Red. Li Näse. Åbo 1990.

Kari Suistoranta ja Henrik Asplund, Kemiön suurpitäjän historia 1. Sagalundin museon kuntayhtymä 1997.

Li Näse - Ritva Kovalainen - Pekka Turunen, Min kostsamma leksak -Sagalund - kallisarvoinen leikkikaluni. Sagalunds museum 2000.

Mikko Härö, "Tiedon ja valistuksen tilat". Rakennusperintömme, Kulttuuriympäristön lukukirja. Ympäristöministeriö, Museovirasto ja Rakennustieto Oy 2001.

Marja-Liisa Rönkkö, "Museon idea ja historia". Pauliina Kinanen (toim.), Museologia tänään. Suomen museoliiton julkaisuja. Museoliitto 2007.
 
objektets element:  villa; skola; museum; park; föreningshus;
omgivningens nuvarande karaktär:  kulturlandskap;
 
Linnarnäs gård, loftbod, bränne och humlegård. Museovirasto Museiverket 2017
Linnarnäs gård, loftbod, bränne och humlegård. Museovirasto Museiverket 2017.
Tingshus och rosengård. Museovirasto Museiverket 2017
Tingshus och rosengård. Museovirasto Museiverket 2017.
Villa Sagalund. Museovirasto Museiverket 2017
Villa Sagalund. Museovirasto Museiverket 2017.
 
publicerat 22.12.2009
sänd respons om RKY-objektet
till början
 


© Museovirasto 2009