 |
KARTSÖK |
|
| Helsingfors | Nyland | |
Senatstorget med omgivning |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Senatstorget med omgivning | ||
| Beskrivning | ||
| Senatstorget är huvudstadens främsta öppna plats. De offentliga byggnader som omger Senatstorget avspeglar centralförvaltningens, kyrkans och universitetets ställning i 1800-talets Finland. Som rikets och Helsingfors centrum har torget en befäst ställning som nationell symbol. Torget är en välbevarad, internationellt betydelsefull monumental komposition inom stadsbyggnadskonsten. Senatstorget är en av stadens bäst kända sevärdheter och en del av Finlandsbilden.
Torgets struktur uttrycker den för den klassicistiska stadskonsten kännetecknande strävan efter symmetri och axialitet. Helheten grundar sig på arkitekten C.L. Engels nyklassicistiska arkitektur. Statsrådsborgen (f.d. Senatshuset) vid torgets östra sida, Helsingfors universitets huvudbyggnad vid torget västra sida och domkyrkan (Nikolaikyrkan) med sin terrass vid torgets norra sida är ett imponerande prov på Engels färdighet och samtidigt på den strävan till representativitet och de uttrycksmedel som har styrt det tidiga byggandet i huvudstaden. Senatstorgets ställning som kärnan i storfurstendömets huvudstad och det kejserliga Finland betonas av monumentalbyggnadernas om det antika Grekland och Rom erinrande pelararkitektur, invändigt av bl.a. tronsalen (den nuvarande salen för presidentföredragningarna) och universitetets solennitetssal samt av Alexander II:s staty mitt på torget ävensom Ivan Martos byst av Alexander I vid universitetsbibliotekets södra vägg. Till korskyrkan, som med sin terrass utgör en del av stadens maritima silhuett, hör ett kupolkrönt torn och korsarmarnas öppna korintiska pelargångar. I domkyrkan hålls statsmaktens och universitetets festgudstjänster. Senatstorget är en viktig skådeplats för tilldragelser där kyrkterrassens stora trappa är scen och åskådarläktare vid stora publikevenemang. Statsrådsborgen öster om torget är ett stort och anslående nyklassicistiskt byggnadsverk med korintiska tempelgavlar, kupoler och en stilfull trappa som från torget leder in i byggnaden. Byggnadens viktigaste interiörer är senatens sessionssal i huvudvåningen bakom tempelgaveln samt det ståtliga trapphuset, även det i byggnadens mittlinje. Flyglarna från skilda epoker utgör en arkitektoniskt enhetlig, till utformningen klassicistisk helhet och innesluter en stor öppen gård. Mitt på gården finns ett förutvarande boktryckeri. Statsrådsborgen är landets viktigaste historiska förvaltningsbyggnad. Helsingfors universitets huvudbyggnad är ett symmetriskt par till Statsrådsborgen på torgets motsatta sida. Universitetets huvudbyggnad består av två huvudflyglar i tre våningar, den av Engel planerade s.k. gamla sidan som stod färdig på 1830-talet, och den på 1930-talet byggda s.k. nya sidan vid Fabiansgatan. Den nya och gamla delen förenas på sidorna mot gatan av låga flyglar och mitt på tomten finns en hög förenande del med byggnadens viktigaste utrymmen, solennitetssalen och stora föreläsningssalen. Till vyn vid Senatstorget hör i torgets nordöstra hörn universitetsmuseets (tidigare kemiska institutionens) byggnad och i nordvästra hörnet universitetsbibliotekets byggnad vid Unionsgatan. Universitetsbiblioteket och Heliga Treenighetens kyrka bakom Domkyrkan utgör en väsentlig del av den helhet som bildas av de offentliga empirebyggnaderna vid Unionsgatan. Torgets södra sida består av en rad borgarhus delvis från senare hälften av 1700-talet, som till sitt nuvarande yttre mestadels uttrycker de arkitektoniska strävandena under 1800-talets förra hälft. Sederholmska huset har bevarats som en till det yttre anspråkslös 1700-talsbyggnad. Generalguvernörsbostaden var ursprungligen ett borgarhus som ombyggdes efter ritningar av Engel. Husets fasad med klassicistiska pelare sammanbinder den södra sidan till den representativa pelararkitekturen på torgets övriga sidor. |
||
| Historia | ||
| Senatstorget planerades som huvudstadens viktigaste öppna plats i J.A. Ehrenströms stadsplan för Helsingfors från år 1812. Vid torget placerades den unga huvudstadens viktigaste byggnader: senatshuset, generalguvernörens ämbetsbostad och stadens lutherska huvudkyrka.
På Senatstorgets plats fanns tidigare det avsevärt mindre Stortorget i gamla Helsingfors med dess rådhus, kyrka och högvakt. Byggandet av senatshuset påbörjades enligt ritningar av arkitekt C.L. Engel med huvudflygeln mot torget år 1818. Huvudflygeln och den likaså av Engel ritade flygeln mot Alexandersgatan stod färdiga i början av 1820-talet. Senathuset byggdes senare ut i flera omgångar tills det fyllde hela kvarteret. Den nuvarande exteriören är från 1900-talets förra hälft. Efter Engel ritades tillbyggnaderna av byggnadsförvaltningens arkitekter. Av det gamla Bockska huset vid torgets södra sida byggdes generalguvernörens ämbetsbostad enligt en plan av Engel från år 1816. C.L. Engel började utarbeta ritningar för den lutherska huvudkyrkan mot slutet av 1810-talet, men byggandet kom emellertid i gång först 1831. Efter Engel har kyrkans utseende förändrats med de till korsets inre hörn tillagda små tornen och de i gavelfältens hörn placerade apostlarna gjutna i zink. Högvakten från år 1819, som var belägen vid torgets norra sida mot kyrkterrassen, revs på 1840-talet för att ge plats åt den monumentala trappan upp från torget. I kyrkterrassens hörn mot torget, på vardera sidan av den stora trappan, byggdes paviljonger av vilka den ena fick tjänstgöra som klockstapel. Kyrkan invigdes år 1852. Nikolaikyrkans namn ändrades till Storkyrkan 1917. Efter att Helsingfors stift grundats 1959 blev den domkyrka. Vid torgets västra sida restes universitetets ståtliga huvudbyggnad efter ritningar av Engel 1828-1832. Man hade beslutat att flytta universitet till huvudstaden efter Åbo brand 1827. Vid Unionsgatan vid torgets västra sida, i torgets nordvästra hörn, byggdes universitetsbiblioteket 1836-1840, även det ritat av Engel. Vid Unionsgatan ett stycke norr om Nikolaikyrkan byggdes på 1820-talet den ortodoxa Heliga Treenighetens kyrka efter ritningar av C.L. Engel. I torgets nordöstra hörn stod det av arkitekt C.A. Edelfelt ritade kemiska laboratoriet färdigt 1869. När institutionen flyttade ut i början av 2000-talet renoverades byggnaden och ändrades till universitetsmuseum, Arppeanum. Raden av borgarhus byggda huvudsakligen av sten vid torgets södra sida på 1700-talet moderniserades till sitt yttre så att de svarade mot Senatstorgets klassicistiska stil enligt bl.a. en plan som utarbetades av Engel år 1831. |
||
| Läs mer | ||
| Martti Ruuth, Helsingin tuomiokirkko satavuotias. Helsinki 1952.
Olof Stenius, Helsingin asemakaavahistoriallinen kartasto. Helsinki 1969. Kalevi Pöykkö, Helsingin tuomiokirkko. Vammala 1971. Kalevi Pöykkö, Das Hauptgebäude der Kaiserlichen Alexander-Universität von Finnland. Suomen Muinaismuistoyhdistyksen Aikakausikirja 74, Helsinki 1972. Nils-Erik Wickberg, Senaatintori - Senatstorget. The Senat Square - Der Senatsplatz. 1981. Leena Arkio-Laine, 1700-luvun kauppiastalot suojeltavina. Arkkitehti 5/1988. Carl Ludvig Engel 1778–1840. Näyttely Helsingin tuomiokirkon kryptassa 7.8.–14.9.1990, Helsinki 1990. Kaupungin Leijona-sydän, Narinkka 1998, Helsingin kaupunginmuseo, 1998. Valtioneuvoston linna. Toim. Jorma Selovuori. Valtioneuvoston kanslia 1998. |
||
| objektets element: butiks- och affärsbyggnad; kyrka; museum; övrig administrativ byggnad; övrig kulturbyggnad; läroinrättning; torg; | ||
| omgivningens nuvarande karaktär: stad; | ||
Helsingfors domkyrka vid Senatstorget utgör en del av stadens maritima silhuett. Old Pionear 2017. |
Statsrådsborgen. Saara Vilhunen 2007. |
Senatstorgets södra sida. Museovirasto 2016. |
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV