 |
KARTSÖK |
|
| Helsingfors | Nyland | |
Helsingfors Salutorg med omgivande byggnader |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Helsingfors Salutorg med omgivande byggnader | ||
| Beskrivning | ||
| Salutorget är en av de viktigaste öppna platserna i Helsingfors, som bildades då den ryske kejsaren lät upphöja Helsingfors till huvudstad i Storfurstendömet Finland 1812. Salutorget som öppnar sig ut mot havet hör till samma helhet av offentliga stadsrum som Esplanaden, Senatstorget och Unionsgatan. Torget omges av prestigefyllda byggnader såsom Presidentens slott, Högvakten i Helsingfors, Högsta domstolen, Sveriges ambassad och Helsingfors stadshus som tillsammans bildar en arkitektonisk bakgrund till den livliga torgverksamheten som funnits med i bilden sedan det tidiga 1800-talet. Salutorget präglar Helsingfors fasad ut mot havet och hör tillsammans med Senatstorget till stadens mest kända sevärdheter.
De ursprungliga elementen kring Salutorget – längan med borgarhus, själva torgplatsen, hamnbassängerna och kajerna – baserar sig på Ehrenströms stadsplan som år 1812 stadfästes av ryske kejsaren som grund för utbyggnaden av huvudstaden. De i början av 1800-talet anlagda hamnbassängerna och kajerna har till största delen bevarats i oförändrad form. Bebyggelsen runt torget utgjordes ursprungligen av framstående borgares stenhus och Societetshuset. Under årens lopp har byggnaderna gjorts högre, genomgått fasadändringar och tagits i bruk för nya ändamål. Exempelvis det Heidenstrauchska handelshusets byggnad blev först kejserligt palats och sedermera Presidentens slott. Fasaden har en fronton ovanför huvudentrén och en för helsingforsiska förhållanden ovanlig förgård med låga flyglar. På östra sidan finns högvakten med förgård till största delen uppförd på 1840-talet. Standertskiöldska huset bredvid Presidentens slott har byggts om till lokal för Högsta domstolen. Gamla Societetshuset har byggts om till stadshus i Helsingfors. Till sevärdheterna vid Salutorget hör obelisken med den ryska dubbelörnen som restes till minne av den kejsarens besök 1833 samt fontänskulpturen Havis Amanda av Ville Vallgren. Båda är belägna i Esplanadens längdaxel. Havis Amanda och fontänen har ingått i studenternas förstamajfirande sedan 1930-talet. Väster om Södra hamnen, vid Södra kajen, finns bl.a. stadens äldsta saluhall från slutet av 1800-talet och på andra sidan gatan står ett välbevarat stenhus i två våningar från början av 1800-talet ritat av arkitekt C.L. Engel för sjökapten Sundman. Industricentrum med Hotell Palace, uppfört strax efter OS i Helsingfors 1952, representerar modern samtida arkitektur. Industricentrum med Viljo Revell och Keijo Petäjä som huvudarkitekter, finns upptaget i den internationella organisationen DOCOMOMOs register som en betydande representant för finsk modernistisk arkitektur. |
||
| Historia | ||
| Salutorget med tillhörande hamnbassänger och kajer anlades under 1810-talet utgående från Johan Albrecht Ehrenströms stadsplan. Torghandeln på Salutorget började 1818. Saluhallen, ritad av arkitekt Gustaf Nyström, invigdes 1889.
De första borgarhusen i norra kanten av torget började byggas på 1810-talet. Bland de första som uppfördes var Heidenstrauchska huset, sjökapten Castegrens hus och köpman Johan Lampas hus, Lampaska huset. I början av 1830-talet uppfördes Societetshuset efter ritningar av arkitekt C.L. Engel. Det heidenstrauchska huset förvärvades till kejserligt palats 1839. Sedan Finland blivit en självständig nation blev det kejserliga residenset i stället Presidentens slott. Ett av de privatägda husen vid Salutorget uppläts på 1920-talet för Svenska ambassaden och ett annat förvärvades av staten för Högsta domstolens räkning 1933. Sedan Societetshuset på 1930-talet flyttat till nya lokaler närmare järnvägsstationen omvandlades det gamla Societetshuset till stadshus i Helsingfors. Ombyggnaden som genomfördes 1965–1970 efter ritningar av Aarno Ruusuvuori innebar att ett modernt ämbetsverk skulle inrymmas i en historisk byggnad. Av den gamla interiören har festsalen bevarats och restaurerats. Arkitekttävlingen för Industricentrum som skulle inrymma Arbetsgivarnas i Finland centralförbund med tillhörande hotell och restaurang vanns av arkitekterna Viljo Revell och Keijo Petäjä 1949. De hade i sin disponering av tomten förtjänstfullt beaktat att den sluttade ut mot hamnen. Enkelhet och rena former eftersträvades och byggnaden uppfördes enligt Revells rationella principer. Byggnadskomplexet inklusive inredningen av Antti Nurmesniemi, Olli Borg och Olavi Hänninen var ett totalkonstverk. |
||
| Läs mer | ||
| Olof Stenius, Helsingin asemakaavahistoriallinen kartasto, Helsinki 1969.
Pekka Kärki, Svenska ambassaden i Helsingfors. En byggnadshistorik, Ekenäs 1972. Sten Björkman, Kauppatorin alue, rakennushistoriallinen selvitys, Helsingin kaupungin kaupunkisuunnitteluviraston asemakaavaosasto. Julkaisu AB: 3/86. Carl Ludvig Engel 1778–1840. Näyttely Helsingin tuomiokirkon kryptassa 7.8.–14.9.1990, Helsinki 1990. Linna. The Presidential Palace, Helsinki, Otava, 1992. Kaupungin Leijona-sydän, Narinkka 1998, Helsingin kaupunginmuseo, 1998. Anja Kervanto Nevanlinna, Kadonneen kaupungin jäljillä. Teollisuusyhteiskunnan muutoksia Helsingin historiallisessa ytimessä, Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, Helsinki 2002. Do.co.mo.mo. Modernismin merkkiteoksia Suomen arkkitehtuurissa. Alvar Aalto Akatemia, do.co.mo.mo Suomi-Finland ry, Suomen rakennustaiteen museo. Helsinki 2002. |
||
| objektets element: hotell; butiks- och affärsbyggnad; stadshus; övrig administrativ byggnad; övrig administrativ byggnad; hamn; torg; | ||
| omgivningens nuvarande karaktär: stad; | ||
Havis Amanda är en av sevärdheterna vid Salutorget. Saara Vilhunen 2007. |
Presidentens slott, i förgrunden Kejsarkajen. Wiki Loves Monuments, CC BY-SA 4.0 Ranerana 2018. |
Salutorget, panoramavy från nordost. Saara Vilhunen 2007. |
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV