Museiverket

 SÖKALTERNATIV

objekt landskapsvis
 

KARTSÖK

landskapskarta Lappland Mellersta Österbotten Norra Österbotten Kajanaland Norra Karelen Södra Karelen Österbotten Norra Savolax Södra Savolax Kymmenedalen Mellersta Finland Södra Österbotten Päijänne-Tavastland Nyland - östra Egentliga Tavastland Nyland - västra Birkaland Satakunta Egentliga Finland
Helsingfors Nyland

Alexandersgatan i Helsingfors

Gå till Museiverkets karttjänst: Alexandersgatan i Helsingfors
Beskrivning
Alexandersgatan, en av stadens främsta affärsgator, är ett av landets tidigaste affärsstråk. Här har flera affärsbanker och försäkringsbolag sina högkvarter och här finns flera stora varuhus och specialaffärer. De arkitektoniska och tekniska särdragen hos Alexandersgatans byggnadsbestånd från olika decennier uttrycker i regel byggnadstidens dominerande arkitektoniska utveckling och lösningarna har utvecklats efter internationella förebilder.

En viktig knutpunkt i det centrala Helsingfors är den öppna platsen vid korsningen av Alexandersgatan och Mannerheimvägen, med skulpturen Tre Smeder som omges av Stockmanns varuhus och Gamla studenthuset.

I västra ändan av Alexandersgatan är gaturummet smalt och högt, omgivet av tättbebyggda kvarter. Bankernas och försäkringsbolagens huvudkontor och affärsbyggnader är mestadels byggda under perioden 1880–1950 och representerar tidens främsta tekniska och arkitektoniska principer. Byggandet har i likhet med användningen och ombyggnaderna dikterats av affärslivets behov.

Föreningsbankens gamla huvudkontor av Gustaf Nyström stod färdigt 1898 och är det första som har fasad av inhemsk natursten. Bland de första affärshusen vid Alexandersgatan märks Tallbergska huset (1899) samt Lundqvistska huset (1901) ritat av Selim A. Lindqvist. Det Lundqvistska affärspalatset kännetecknas av stora fönster i förening med en dekorativ och på sin tid modern stomme av armerad betong. Försäkringsbolaget Pohjolas hus (1901) av arkitekterna Gesellius-Lindgren-Saarinen är en av de främsta representanterna för nationalromantisk jugendarkitektur. Exteriören präglas av den grovhuggna stenfasaden med ornament i täljsten. I Pohjolahusets bärande konstruktioner ingår gjutjärnskolonner. Helt i betong är affärshuset Hamstern (1907). Unionsbankens hus, Stockmanns varuhus och Fazers affärshus ritades på 1920-talet och fasaderna struktureras av pilastrar och fönsterband. I samma serie ingår Nordiska Föreningsbankens huvudkontor i rödgranit närmast Senatstorget. Elantos varuhus stod färdigt år 1953. Ett avvikande inslag i raden av höga bank- och affärshus i västra ändan av gatan är trevåningshuset Domus Litonii från 1850-talet.

Byggnaderna har genomgått flera utvändiga och invändiga ombyggnader och i gatuplan har affärslokaler senare tillkommit (bl.a. Domus Litonii och Föreningsbankens hus). Fastän bankers och försäkringsbolags kontor blivit ombyggda till butikslokaler, i likhet med Kansallis-Osake-Pankkis hus som införlivades med kvarterets köpcentrum 1999, har Alexandersgatan och dess omgivning förblivit ett bank- och finanskvarter.

Alexandersgatans östra ända har en annan karaktär än den västra. Gatans sträckning från 1640-talet tangerar Senatstorget och Helsingfors universitets och Statsrådsborgens kvarter. Södra kanten av Senatstorget omges av borgarhus från 1700-talet, som under 1800-talet fick enhetliga fasader enligt Engels övergripande stadsplan. Invid Statsrådsborgen står Riddarhuset i nygotisk stil (1862) med förgård på en tomt som i stadsplanen ursprungligen avsatts för ständerhuset. Diagonalt mot gatan står det forna tull- och packhuset från mitten av 1700-talet, en byggnad med anknytning till Norra hamnen och ett led i stadens dåtida befästningsplaner.
 
Historia
Östra ändan av nuvarande Alexandersgatan hade samma sträckning redan på 1640-talet under namnet Stora gatan efter det att staden flyttats till Estnässkatan. Gatan sträckte sig från Norra kajen till Gloet. Stora gatan var redan på 1700-talet stadens kommersiella centrum där de förmögnaste borgarna uppförde sina köpmannahus. Gamla tull- och packhuset från år 1765 låg vid Stora gatan, nära Norra kajens hamn.

Efter utfyllningen av havsviken Gloet på 1840-talet förenades gatan med landsvägen västerut och det blev möjligt att flytta handel och näringsverksamhet från torgområdet till tomterna längs gatan. Den första monumentalbyggnaden i västra ändan av gatan var Gamla studenthuset som stod färdigt 1870, byggt efter ritningar av arkitekt Hampus Dahlström och finansierat med hjälp av en nationell insamling. Strax intill vid Mannerheimvägen uppfördes Nya studenthuset 1910. På den öppna platsen vid korsningen av Alexandersgatan och Mannerheimvägen restes år 1932 Tre smeder, en skulptur av Felix Nylund.

Under slutet av 1800-talet började bankverksamheten expandera från kvarteren mellan Salutorget och Senatstorget västerut längs Alexandersgatan där flera banker anlade huvudkontor på 1890-talet. Förutom bankhusen uppfördes flera höga kontorshus och varuhus vid Alexandersgatan. Varuhuset Stockmann flyttade 1930 från södra ändan av Senatstorget till en nybyggnad i hörnet av Alexandersgatan och Mannerheimvägen. En ny passage, Centralgatan, öppnades 1921 för att underlätta genomfarten från järnvägsstationen till Esplanaden. Tomterna vid Alexandersgatan fick utökad byggrätt 1929 med målet att uppnå enhetliga och stilfulla gatufasader oavsett topografiska variationer. Så gott som alla äldre affärsbyggnader tillbyggdes med nya våningsplan, frånsett Pohjolas hus, Lundqvistska huset och Föreningsbankens hus.

Alexandersgatan var julgata första gången 1949, då företagarna bildade en förening och satte upp julbelysning och juldekorationer.
 
Läs mer
Ritva Wäre, Arkkitehtuuri vuosisadan vaihteessa. Ars. Suomen taide 4. Helsinki 1989.

Eeva Maija Viljo, Kaupungistuvan yhteiskunnan rakennustaide. Ars. Suomen taide 4. Helsinki 1989.

Riitta Nikula, Rakennustaiteen 1920- ja 1930-luku. Ars. Suomen taide 5. Helsinki 1990.

Matti Klinge, Aleksanterinkatu. Aleksanterinkatu - vallan vaiheita. MeritaNordbankenin julkaisuja. Suomen Museoliiton julkaisuja 48. Helsinki 2000.

Sari Viertiö, Aleksanterinkadun kiveys. Aino Niskanen et al. (toim.), Antipasto misto, Vilhelm Helander 60. 2001.

Asko Salokorpi, Ilpo Okkonen, Katu Helsingin sydämessä. Aleksanterinkatu, Aleksandersgatan. Oulu 2004.

Jouni Heinänen, Kantakaupungin nivelet. Kolmiopuistot ja jäännösaukiot Helsingin ruutukaavaverkkojen saumakohdissa. Diplomityö Teknillisen korkeakoulun insinööritieteiden ja arkkitehtuurin tiedekunta, Arkkitehtuurin laitos 2008.
 
objektets element:  gaturum; butiks- och affärsbyggnad; bostadshus i stad; övrig administrativ byggnad; läroinrättning; rådhus; torg; tull- och packhus;
omgivningens nuvarande karaktär:  stad;
 
Alexandersgatan. Saara Vilhunen 2007
Alexandersgatan. Saara Vilhunen 2007.
Stockmanns varuhus. Saara Vilhunen 2007
Stockmanns varuhus. Saara Vilhunen 2007.
Lundqvistska affärshusets röda tegelfasad. Saara Vilhunen 2007
Lundqvistska affärshusets röda tegelfasad. Saara Vilhunen 2007.
 
publicerat 22.12.2009
sänd respons om RKY-objektet
till början
 


© Museovirasto 2009