Museiverket

 SÖKALTERNATIV

objekt landskapsvis
 

KARTSÖK

landskapskarta Lappland Mellersta Österbotten Norra Österbotten Kajanaland Norra Karelen Södra Karelen Österbotten Norra Savolax Södra Savolax Kymmenedalen Mellersta Finland Södra Österbotten Päijänne-Tavastland Nyland - östra Egentliga Tavastland Nyland - västra Birkaland Satakunta Egentliga Finland
Helsingfors Nyland

Kajsaniemiparken och botaniska trädgården

Gå till Museiverkets karttjänst: Kajsaniemiparken och botaniska trädgården
Beskrivning
Kajsaniemiparken är huvudstadens första allmänna stadspark. Helsingfors universitets botaniska trädgård i den nordöstra delen av parken har haft stor betydelse för den vetenskapliga undervisningen och forskningen, men också för landets trädgårdskultur.

Kajsaniemi omnämns redan i 1812 års stadsplan. Det första byggstadiet av parken baserar sig på planer som utarbetats 1827 av C.L. Engel. Parken har genomgått ett flertal ändringsfaser. Den gamla landskapsparken med sitt nätverk av gångar ombyggdes under de första decennierna av 1900-talet efter ritningar av stadsträdgårdsmästare Svante Olsson och arkitekt Bertel Jung. I stället för den tidigare svandammen byggdes en arkitektonisk vattenbassäng.

Den nuvarande parkens huvudaxel från öst till väst består av en björkallé som planterats på 1910-talet. Norr om allén finns tennisbanor. Väglinjen i riktning norr–söder sammanför Järnvägstorget med en av landets äldsta restauranger som ursprungligen byggdes 1839 i spetsen av Kajsaniemiudden. Idrottsplanen vid vägen härstammar från 1800-talet.

Av den allmänna parken har ett område intill norra änden av Unionsgatan avgränsats för institutionen för botanik vid Helsingfors universitet samt dess trädgård som varit öppen för allmänheten sedan år 1833. Botaniska trädgårdens byggnader omfattar den stora, järn- och glaskonstruerade palmsalen jämte flygelbyggnader från slutet av 1800-talet samt institutionsbyggnaden i jugendstil från 1903. Botaniska trädgården presenterar enligt den tidens mönster växterna som besläktade grupper. Trädgården har rollen som nationalsamling.

I norr angränsar parken till Kajsaniemiviken där strandvägen kantas av envåningshus i empirestil som flyttats dit från andra ställen.
 
Historia
Landshövding H.H. Boije arrenderade år 1763 en hag vid Tavastvägen där han anlade en trädgård som 1773 överläts till trädgårdsmästare Erik Edbom. År 1812 planlades trädgården som en allmän stadspark sedan Helsingfors blivit huvudstad och J.A. Ehrenströms stadsplan för återuppbyggnaden färdigställts.

Före jordfyllnaden som krävdes för järnvägsbygget låg parken på en udde och bestod enligt Engels ritningar från år 1827 av två delar: en strikt promenadträdgård med träd i raka led samt en ”engelsk” landskapsträdgård med slingrande stigar och dammar. Dammarna utgjorde rester av Gloviken.

Parkens namn Kajsaniemi härstammar från namnet på ett värdshus som Catharina (Cajsa) Wahllund lät uppföra år 1839 längst ute på udden. En stor del av parkens västra del har under årens lopp fått ge plats åt huvudbangården, men restaurangen har bevarats. När Kajsaniemigatan började byggas på 1910-talet blev parkens östra del smalare och ett litet hörn, Fölskvären, avskiljdes. Bertel Jungs och Svante Olssons planer från 1911 genomfördes söder om botaniska trädgården med undantag av Birger Brunilas beslut 1925 om att byta ut de dekorativa vattenmotiven till tennis- och spelplaner.

Åbo Akademis botaniska trädgård förstördes i Åbo brand år 1827. Branden påskyndade Nikolai I:s planer på att flytta universitetet till Helsingfors. Endast fyra månader efter branden hade den nya botaniska trädgården anvisats en plats i den nordöstra delen av Kajsaniemiparken i norra änden av Unionsgatan. Överträdgårdsmästaren för botaniska trädgården i S:t Petersburg Franz Faldermann utarbetade bottenplanen för trädgården i Kajsaniemi och skisserade ritningarna för växthusbyggnaden.

Det första växthuset i trä färdigställdes 1832, och följande år öppnades trädgården för allmänheten. Huvudbyggnaden i trä blev klar på backen mitt i området 1832 efter ritningar som utarbetats i S:t Petersburg. Byggnaden påbyggdes på 1850-talet efter ritningar av Jean Wiik. Senare revs huvudbyggnaden och i den bortre änden av området uppfördes ett boningshus av stockar i två våningar som totalrenoverades 1979. Den nya huvudbyggnaden för botaniska institutionen och museet färdigställdes 1903 på den gamla huvudbyggnadens plats efter ritningar av arkitekt Gustaf Nyström. Byggnaden innehöll undervisnings- och samlingsutrymmen, bibliotek samt bostäder för professorn i botanik, vaktmästare och eldare. Totalrenoveringen färdigställdes år 2003.

Det tidigaste byggbeståndet i trädgården har inte bevarats. Palmsalen som hade ritats av arkitekt Gustaf Nyström färdigställdes 1889 på det stora växthusets plats och flygelbyggnaderna blev färdiga år 1896. Trädgården och växthusen totalrenoverades 1996–1998. Trädgården blev en del av Naturhistoriska centralmuseet och fick status som nationalsamling år 2004. År 2002 blev botaniska institutionen en del av den nutida institutionen för biologi och miljövetenskap och flyttade till Vik. Kvar i huvudbyggnaden blev botaniska museet som är öppet för forskare.

I den del av trädgården som gränsar till Kajsaniemistranden restes under åren 1986–1991 tre trähus i empirestil från Rödbergen i Helsingfors som placerades intill det lilla empirehuset som ritats år 1843 av Jean Wiik.
 
Läs mer
Aarni Krohn, Kaisaniemi 150 vuotta. Helsinki 1977.

Marja Pehkonen, Kaisaniemi syrjässä ja sydämessä. Narinkka 1986-1987. Helsinki 1987.

Juha Lemström, Kasvitieteellinen puutarha. Yliopiston Helsinki. Toim. Eea Pekkala-Koskela. Helsinki 1989.

Juha Lemström, Kaisaniemen kasvitieteellinen puutarha. Entisaikain Helsinki XI. Helsinki 1991.

Maunu Häyrynen, Maisemapuistosta reformipuistoon. Helsingin kaupunkipuistot ja puistopolitiikka 1880-luvulta 1930-luvulle. Entisaikain Helsinki XIV. Helsinki 1994.

Maunu Häyrynen (toim.), Hortus Fennicus. Suomen puutarhataide. Helsinki 2001.
 
objektets element:  museum; läroinrättning; park;
omgivningens nuvarande karaktär:  stad;
 
Växthuset i botaniska trädgården. Wiki Loves Monuments, CC BY-SA 4.0 Marit Henriksson 2018
Växthuset i botaniska trädgården. Wiki Loves Monuments, CC BY-SA 4.0 Marit Henriksson 2018.
Botaniska trädgård och institutionsbyggnad. Wiki Loves Monuments, CC BY-SA 4.0 Jussi Helimäki 2018
Botaniska trädgård och institutionsbyggnad. Wiki Loves Monuments, CC BY-SA 4.0 Jussi Helimäki 2018.
Idrottsplanen vid björkallén i Kajsaniemiparken. Hilkka Högström 2012
Idrottsplanen vid björkallén i Kajsaniemiparken. Hilkka Högström 2012.
 
publicerat 22.12.2009
sänd respons om RKY-objektet
till början
 


© Museovirasto 2009