 |
KARTSÖK |
|
| Helsingfors | Nyland | |
Arabiafabrikerna |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Arabiafabrikerna | ||
| Beskrivning | ||
| Arabia är 1900-talets främsta porslinsfabrik och ett exportföretag som har fått internationell erkänsla för sin produktformgivning.
De stora byggnaderna som tillhör Arabias porslinsfabrik ligger på en tomt mellan Tavastvägen och havet, på västra stranden av Gammelstadsviken. Fabriken grundades på 1870-talet, och från den tiden återstår två produktionsbyggnader i rödtegel på tomtens södra del. Byggnaderna har senare utvidgats och byggts ihop med den täta byggnadsmassan. I den låga tegellängan vid Tavastvägen finns den veterligen enda bevarade rundugnen från 1890-talet samt några verkstadsbyggnader från senare tid. De ståtliga, höga klinkerbeklädda byggnaderna vid Tavastvägen är från 1940-talet. Södra gaveln samt trapphuset på den åtta våningar höga produktions- och kontorsbyggnaden pryds av reliefer av Michael Schilkin. I byggnaden finns också Arabias museum. Den sex våningar höga flygeln som ligger längre in förenar byggnaden med den äldsta tunnelugnsbyggnaden från 1929. I ändan av Tavastvägen ligger en produktions- och tunnelugnsbyggnad i nio våningar. Till byggbeståndet hör dessutom bl.a. två nyare tunnelugnsbyggnader. Den nyare är från 1979, den äldre som ligger mot havet är från 1937. Efter 1970-talet har den industriella verksamheten minskat och de tidigare produktionsanläggningarna används nu bl.a. av Konstindustriella högskolan, Mediacentret Lume samt Pop- och Jazz Konservatoriet. |
||
| Historia | ||
| Porslinsfabriken Arabia grundades 1874 som dotterbolag till Rörstrands porslinsfabrik i Sverige. Fabriken grundades i Helsingfors Gammelstad på Annalas marker, på en tomt med namnet Arabia.
Rörstrand kom i finsk ägo 1916. Fabriken moderniserades och produktionen automatiserades. År 1929 blev den 112 meter långa tunnelugnen för kontinuerlig drift färdig. Företaget grundade bl.a. en exportavdelning och en avdelning för Vackrare bruksvara. Samtidigt utvecklades också produktionstekniken för sanitetsporslin. År 1932 fick fabriken en konstnärlig ledare, som grundade Arabias konstavdelning. Avdelningen fick ett genombrott på världsutställningen i Paris 1937. Samma år rationaliserades fabrikens produktion, och området fick en tillbyggnad med ytterligare en tunnelugn samt produktions- och kontorslokaler. När andra världskriget började hade Arabia den största porslinsproduktionen i Europa och sysselsatte 1500 personer. En stor del av produktionen gick på export. De höga kontors-, produktions- och tunnelugnsbyggnaderna vid Tavastvägen byggdes 1942 (arkitekt Karl Malmström) och 1947 (Elma och Erik Lindroos arkitektbyrå). På grund av det svåra ekonomiska läget efter andra världskriget övergick fabriken i Wärtsiläkoncernens ägo år 1948. Produkturvalet och marknadsföringen utvecklades. Kaj Franck ledde produktutvecklingsavdelningen. På 1950-talet fick Arabias konstnärer ett stort antal pris bl.a. på triennalen i Milano. Samtidigt producerades också tegel och sanitetsporslin för den efterkrigstida återuppbyggnadens behov. Produktionen rationaliserades ytterligare på 1960-talet, men fabriken råkade i svårigheter på grund av problem med marknadsföringen i slutet på 1970-talet. Tillverkningen av sanitetsporslin och tegel lades ner och produktionen inriktades på hushållsporslin. År 1990 övergick Arabia i Hackmanns ägo. Från och med 2004 har Arabia hört till Iittalagruppen som ingår i den internationella Fiskarskoncernen. |
||
| Läs mer | ||
| Aulis Cannelin, Arabia poslinsfabrik 1874 - 1924. Festskrift. Helsingfors 1924.
Marjut Kumela, Arabian posliinitehdas. Arabia. Oy Wärtsilä Ab Arabia. Helsinki 1982. Arabia. Oy Wärtsilä Ab Arabia. Helsinki 1987. Lauri Putkonen, Kulttuurihistoriallisesti arvokkaat teollisuusympäristöt. Ympäristöministeriö. Kaavoitus- ja rakennusosasto. Tutkimus 4/1988. Helsinki 1989. Helena Hakkarainen, Lauri Putkonen, Helsingin kantakaupungin teollisuusympäristöt. Teollisuusrakennusten inventointiraportti. Helsingin kaupunginmuseon tutkimuksia ja raportteja 1/95. Helsinki 1996. |
||
| objektets element: museum; övrig industribyggnad; läroinrättning; | ||
| omgivningens nuvarande karaktär: stad; | ||
Arabiafabrikerna vid Tavastvägen. Elias Härö 1969. |
Arabiafabrikernas äldsta del. Timo-Pekka Heima 2009. |
Arabiafabrikerna vid Tavastvägen. Timo-Pekka Heima 2009. |
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV