suomeksi  till första sidan  om tjänsten  tyck till  zooma in   zooma ut  
SÖKALTERNATIV
 
välj kommun
objektets namn eller en del av namnet ?
 
objektets element
omgivningens nuvarande karaktär
 
KARTSÖK
objekt landskapsvis
Helsingfors Nyland
Finlandiahuset, Stadsteatern och Kulturhuset
Beskrivning
Finlandiahuset, Stadsteatern och Kulturhuset med sina salar, estrader och foajéer är samlings- och kulturbyggnader som listats av den internationella organisationen DOCOMOMO som betydande representanter för finsk modern arkitektur.

Finlandiahuset som restes i Helsingfors innerstad på 1970-talet är en nationell festsal och en nationell symbolbyggnad i likhet med byggnaderna i omgivningen, Riksdagshuset, Nationalmuseum och Järnvägsstationen. Finlandiahuset har även en etablerad ställning som internationell kongressmiljö.

Finlandiahuset ingick ursprungligen i arkitekt Alvar Aaltos centrumplan för Helsingfors som en av flera kulturbyggnader vid Tölöviken, men av denna plan har endast Finlandiahuset blivit verklighet. Finlandiahuset bestående av en konsertdel och en kongressflygel med fasadbeläggning av vit carraramarmor och svart granit är ett imponerande arkitektoniskt verk i en parklik miljö fristående från stadsstrukturen. I byggnadens silhuett framträder konsertsalen som högre än byggnaden i övrigt. De största salarna, konsertsalen med 1750 platser och kammarmusiksalen med 350 platser, är belägna en trappa upp och de administrativa lokalerna på läktarvåningen. Den ljusa marmorklädda entréhallen ut mot Tölöviken kan kombineras till lokaler av olika storlek efter tillställningens art och kongressflygelns två salar kan förenas till en enda stor sal.

Finlandiahuset omges av Hagasundsparken. Helsingfors stadsmuseum har sedan år 1911 verkat i Villa Hagasund som uppfördes år 1843.

Helsingfors stadsteater är ett representativt exempel på modern teaterarkitektur. Teaterns publikfoajé har utsikt mot den omgivande parken och Djurgårdsviken genom glasväggarna. Ur den ljusa klinkerklädda fasaden med horisontellt strukturerad och terränganpassad byggnadsmassa framträder scendelen som ett tornliknande parti.

Kulturhuset är den första byggnad som ritats för kongress- och konsertändamål i stadsdelen Åshöjden. Kulturhuset är ett av de främsta exemplen på arkitekt Alvar Aaltos rödtegelperiod. Kulturhuset med stomme av armerad betong uppfördes på 1950-talet. Den buktande solfjäderformade saldelens fasad är beklädd med speciella formtegel som Alvar Aalto formgav för ändamålet. Den rektangulära kontorsflygeln i fem våningar mittemot konsertsalen för 1500 personer har glas och koppar som fasadmaterial. Mellan konsertsalsdelen och kontorsflygeln ligger entréhallen samt konferensrum och hörsalar. Byggnadsdelarna inramar den stenlagda innergården som pryds av en fontänskulptur i koppar av Wäinö Aaltonen ”Byggarens hand”.
 
Historia
Kulturhuset uppfördes av Finlands kommunistiska parti (FKP) som fest- och konferenslokal samt partikansli. Huset som stod färdigt år 1958 byggdes till stor del med frivilliga krafter. Under den första tiden var olika klubbar, en biograf och en idrottsförening verksamma i huset. Den även akustiskt lyckade huvudsalen var från första början en viktig konsertsal och Radions symfoniorkester var från 1963 i många år hyresgäst i Kulturhuset. För den kulturella verksamheten svarade föreningen Kulttuurityö ry fram till FKP:s konkurs under 1990-talets början då byggnaden fick en annan ägare. Sedan dess har huset hyrts ut till högskolor och ämbetsverk.

Helsingfors Stadsteaters arkitekttävling år 1961 vanns av arkitekterna Timo Penttilä och Kari Virta. Byggherre var Helsingfors stad. År 1967 överfördes förvaltningen av teaterhuset till Helsingfors teaterstiftelse. En tillbyggnad ritad av Arkkitehdit Oy Timo Penttilä - Kari Lind - Sakari Tilanterä blev färdig 1989.

Finlandiahuset ritades 1962 och byggdes 1968–1971. Kongressflygeln ritades 1970, började byggas 1973 och blev klar 1975 då Finland stod värd för Europeiska säkerhets- och samarbetskonferensen. En fasadsanering påbörjades 1990 och fullbordades 1999. Finlandiahuset är det enda som blivit verklighet av Alvar Aaltos centrumplan för Helsingfors från 1961 med en rad kulturbyggnader runt ett centralt solfjäderformat torg.

År 2000 avtäcktes i Hagasundsparken vid Finlandiahuset ett monument till minnet av president Kekkonen. Den tävling som utlystes år 1997 för att få fram förslag till monumentet vanns av skulptören Pekka Jylhä med tävlingsbidraget Källan.
 
Läs mer
Alvar Aalto: arkkitehtuuria Suomessa. Toim. Elina Standerkjöld. Suomen rakennustaiteen museo. Helsinki. 1989.

Alvar Aalto Kulttuuritalo. House of Culture Helsinki.
Rakennustieto Oy. Helsinki 1998.

Päivi Lukkarinen (toim.), Kulttuuritalo / House of Culture. Alvar Aalto Säätiö, Jyväskylä, Helsinki 2000.

Päivi Lukkarinen (toim.), Finlandia-talo / Finlandia Hall. Alvar Aalto Säätiö, Jyväskylä, Helsinki 2000.

Do.co.mo.mo. Modernismin merkkiteoksia Suomen arkkitehtuurissa. Alvar Aalto Akatemia, docomomo Suomi-Finland ry, Suomen rakennustaiteen museo. Helsinki 2002.

Finlandiatalon rakennushistoriaselvitys. Arkkitehtuuri- ja muotoilutoimisto Talli Oy, 2005.

Aleksi Malmberg (toim.), Kulttuuritalo - puoli vuosisataa tarinoita ja tapahtumia. Helsinki 2008.

Leena Makkonen, Alvar Aallon kädenjälki Helsingissä. Helsingin kaupunki, kaupunkisuunnitteluvirasto 2009.
 
objektets element:  övrig kulturbyggnad; teater;
omgivningens nuvarande karaktär:  stad;
 
sänd respons om RKY-objektet
 
publicerat 22.12.2009
 
till början

Stadsteatern i Helsingfors.

Finlandiahuset.

Kulturhuset.
 
Gå till Museiverkets karttjänst:
Finlandiahuset, Stadsteatern och Kulturhuset
 
© Museiverket 2009