 |
KARTSÖK |
|
| Ijo Korsholm Malax Nykarleby Närpes | ||
Bruksherrgårdarna i Österbotten |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Bruksherrgårdarna i Österbotten | ||
| Beskrivning | |
| Trots att Österbotten har saknat herrgårdsväsende, kan brukspatronernas herrgårdsliknande byggnader som uppfördes på 1800-talet jämföras med herrgårdarnas karaktärsbyggnader. 1700- och 1800-talets patronbyggnader med närmiljö, vilka uppfördes för den österbottniska industrin är förknippade med en exceptionell person-, markägar- och samhällshistoria samt med landskapets tidiga industrialisering. De återspeglar det välstånd som skeppsrederi och därtill hörande annan affärsverksamhet gav den österbottniska kusten.
Viktiga patrongårdar i Österbotten är Benvik i Närpes, Åminneborg i Malax, Grönvik i Korsholm och Nyby glasbruks huvudbyggnader i Ijo jämte Kiitola, Juthbacka och Keppo i Nykarleby. Av områden som var viktiga för den tidiga industrin i Österbotten kan nämnas Orisberg i Storkyro, bruket och fabrikerna i Oravais, Östermyra-Törnävä i Seinäjoki samt Kolkki och Merikart i Lillkyro. NÄRPES / BENVIK Benvik gård, norr om staden Kaskö är belägen på stranden till det sund som skiljer staden från fastlandet. Gårdens två exceptionellt ståtliga österbottniska byggnader i två våningar är från slutet av 1700-talet. Det imponerande byggandet på Benvik i slutet av 1700-talet är förknippat med släkten Bladhs historia. Denna släkt som blivit förmögen på spannmåls- och tjärhandel har grundat staden Kaskö. Förutom bostadshusen finns på gården ekonomibyggnader, två bodar, rökbastu och ett båtskjul. I närheten finns ett gravkapell som Peter Johan Bladh låtit uppföra. MALAX / ÅMINNEBORG På norra stranden om Malax åmynning ligger Åminneborg gård i nyklassicistisk stil med hopbyggda sidoflyglar. Karaktärsbyggnaden i två våningar med mansardtak är en av de få herrgårdsliknande byggnaderna i Österbotten. Fasaderna struktureras av pilastrar och längs takskägget löper en starkt klassicistisk, tandad taklist. Andra våningens karaktär av representationsutrymme är markerad med högre fönster. Man har antagit att huset ritats av stockholmaren Johan Elfström, som 1780-1788 ledde byggandet av Vasa hovrätt och som också byggde kyrkorna i Solf, Pörtom och Replot. Sidobyggnaden med mansardtak, i vilken man inrett gårdens museum, härstammar från tiden mellan 1750 och 1761. Den har ursprungligen stått på det ställe där den nya karaktärsbyggnaden nu står, men flyttades för att ge plats åt den nya byggnaden. Åminneborg är en del av det nationellt viktiga landskapsområdet Övermalax – Åminne. KORSHOLM / GRÖNVIK Av de byggnader som hörde till Grönviks glasbruk finns karaktärsbyggnaden i två våningar kvar. Den är eventuellt från 1700-talet. Till byggnaden hör även en park och trädgårdsmästarbostad. Karaktärsbyggnaden är uppförd senast år 1814 och har restaurerats på 2000-talet. NYKARLEBY / KIITOLA Vattenkraft från Kiitolaforsen har utnyttjats ända sedan medeltiden. Byggnaderna som hör till den forna ullfabriken på Kiitola gård härstammar från 1920-talet och karaktärsbyggnaden i trä från 1800-talet. I helheten ingår en gammal stenbro och dammkonstruktioner. NYKARLEBY / JUTHBACKA Juthbacka gårds karaktärsbyggnad i gustaviansk stil stod färdig år 1821 som huvudbyggnad till sågen som grundats år 1817. Fasaden till byggnaden med mansardtak pryds av en frontespis med fyra pilastrar. Av gårdens ursprungligen fyra rödmyllade ekonomibyggnader har tre bevarats. NYKARLEBY / KEPPO Keppo gård ligger vid Keppoforsen i Lappo å i Överjeppo. Den ståtliga karaktärsbyggnaden i senempire härstammar från år 1869. I brukets byggnadsbestånd ingår också bl.a. ett kontor, ett bostadshus med arbetarbostäder och ekonomibyggnader. Keppo fors med sågar tillhörde J. Bladh i Kaskö på 1700-talet medan platsen på 1800-talet vid sidan av Kimo i Oravais var i industrisläkten Björkmans (adlad Björkenheim) ägo. IJO / NYBY Av Nyby glasbruks byggnader i byn Nyby (Olhava) i Ijo återstår den på 1840-talet uppförda karaktärsbyggnaden och den enorma stenladugården. Av glasbruket finns endast husgrunderna kvar. Den långa karaktärsbyggnaden rymmer över 10 rum och ladugården har byggts för mer än 40 kor. Till fabrikssamhället har på sin tid även hört såg, kvarn, båtbyggeri och skola samt ett i övrigt rikligt byggnadsbestånd. Den österbottniska strandvägen är en del av den historiska miljön i Nyby. Delar av de gamla stengärdesgårdarna som byggdes längs vägen vid Nyby finns kvar. Till bruket har man också kunnat komma sjövägen längs en märkt farled. |
|
| Historia | |
| Borgerskapet i Uleåborg och vid Bottniska viken började utnyttja de privilegier man hade fått i egenskap av köpmän och skeppsredare sedan handelstvånget vid Bottniska viken upphört 1765. Många av dem begav sig utomlands efter att handelsfriheten genomfördes för att bekanta sig med affärslivet och för att knyta nya handelsförbindelser. I Finland grundades i slutet av 1700-talet 12 glasbruk, bl.a. Grönvik i Korsholm och Nyby glasbruk i Ijo.
NÄRPES / BENVIK Det ena bostadshuset i två våningar på Benvik gård uppfördes av Johan Bladh d.y. 1778 och det andra bostadshuset av hans son Peter Johan Bladh 1786. Johan Bladh, som var ättling till en handelssläkt, var delägare i en tobaksfabrik, som hans mor grundat i Vasa. Han fick 1762 tillstånd att grunda en yllemanufaktur i Vasa. Till en början bedrev Bladh utrikeshandel som delägare i åbofartyg, eftersom Vasa inte hade stapelrättigheter. Efter 1765 blev han skeppsredare för egna fartyg. När det började se ut som om Vasa stads stapelrättigheter skulle överföras till Kaskö köpte Bladh Benvik gård I Närpes, vilken omfattade hela det blivande stadsområdet. Bladh flyttade till Benvik 1775 och lät uppföra ett bostadshus 1776 på gården. Han lät på egen bekostnad uppföra ett tull- och packhus 1777. Kaskö fick på anhållan av Bladh stapelrättigheter redan 1779, fastän de fastställdes först 1785. Bladh hade därförinnan grundat ett minikokeri och 1781 ett skeppsrederi. Peter Johan Bladh, superkargör i Svenska Ostindiska Companiet återvände sedan fadern dött 1783 till Finland och lät uppföra ett nytt bostadshus på Benvik 1786. Han var en av de rikaste skeppsredarna i landet och dessutom lantdagsman och medlem av Svenska Vetenskapsakademien. Efter Peter Johan Bladhs död grundades ett linspinneri på Benvik 1818, vilket dock lades ner redan 1825. Benvik övergick senare i Johan Carlströms och Carl Jacob Grönbergs ägo, av vilka den senare anlade en fajansfabrik på Benvik i mitten av 1800-talet. MALAX / ÅMINNEBORG Salpeterfabrikören Petter Böcker lät uppföra den nuvarande karaktärsbyggnaden på Åminneborg 1787-92, sedan han köpt gården av köpmannen Israel Bladh från Vasa. Huvudbyggnaden eldhärjades 2003. KORSHOLM / GRÖNVIK Grönvik glasbruk var i slutet av 1800-talet den största tillverkaren av fönsterglas . Bruket grundades av skeppsredaren Johan Grönberg 1812 intill hamnplatsen i byn Iskmo i Korsholm. Verksamheten upphörde 1907. Intill glasbruket verkade också en pappersfabrik 1828-76 och en fajansfabrik 1841-1907 samt ett båtbyggeri. NYKARLEBY / KIITOLA Vid Kiitolaforsen uppkom på 1800-talet verksamhet som hänförde sig till vävnadsindustrin. Spinneriet stod färdigt på 1890-talet och senare tillkom ett väveri. Den nuvarande huvudbyggnaden flyttades 1891-93 från Härmä till den plats där byggnaden som brunnit ner hade stått. Den nuvarande bron över forsen byggdes 1910. En ny fabriksbyggnad stod klar alldeles intill karaktärsbyggnaden 1912 och ett nytt kraftverk 1922. Yllefabriken var tvungen att lägga ner sin verksamhet 1932 och efter det har företag i olika branscher haft verksamhet på området. NYKARLEBY / JUTHBACKA Carl Backman som bl.a. idkat tjärhandel i Brahestad och Nykarleby grundade 1817 en kvarn och en såg på Juthbacka gård, som han köpt 1813. Gården hade tjänat som militärboställe redan på 1600-talet. Karaktärsbyggnaden uppfördes ursprungligen som kaptensboställe 1821. Den kompletterades med en modern tillbyggnad på 1970-talet. På 1900-talet tjänade Juthbacka bl.a. som uppfostringsanstalt och vilohem. Nykarleby stad beslöt år 2003 att köpa och renovera Juthbacka bl.a. för konferensbruk. Karaktärsbyggnadens inre utrymmen renoverades åren 2005-06. NYKARLEBY / KEPPO Keppos tidigaste industriella historia hänför sig till industrianläggningarna som J. Bladh från Kaskö hade låtit uppföra. Vid Keppoforsen fanns redan på 1700-talet en såg, en tobaksfabrik och ett beckbruk. Bokhållaren Carl Otto von Essen på Kimo bruk i Oravais tog över gården och sågen 1838. Sågen brann ner 1893, varefter fabrikören Hugo Grönlund lät uppföra ett väveri, som verkade åren 1899-1908. Keppo gård övergick 1954 i Emil Höglunds och Carl Johan Tidströms ägo. Intill gården grundades en minkfarm, som på 1960-talet blev världens största. Ägarna grundade bolaget Keppo Oy och av de gamla industrianläggningarna i Österbotten övergick Kimo bruk 1962 och Oravais Klädesfabrik Ab 1966 i detta bolags ägo. IJO / NYBY Köpmannen och hovrättsrådet Johan Nylander från Uleåborg fick 1782 tillstånd att grunda ett glasbruk i Olhava i Ijo. Bruket blev ett av de största i Norden. Det övergick i Nylanders svärsons, Adolf Falanders ägo 1792. Bruket sysselsatte då sammanlagt 300 personer, av vilka 19 var glasblåsare. På grund av svårigheter avstod Falander från sina glasprivilegier 1897. Verksamheten vid glasbruket inleddes på nytt 1813 och var i släkterna Antells och Fellmans ägo. Bruket upphörde 1885 och brann ner i början av 1900-talet. |
|
| Läs mer | |
| Vilho Annala, Pohjoismaiden johtava ikkunalasitehdas. Kytösavut II, Vaasa 1946.
Korsholms historia II. Korsholms kommun 1956. Sirkka Kopisto, Nybyn lasiruukin vaiheita. Pohjois-Pohjanmaan Museon julkaisuja 2, Oulu 1972. Raili Rytkönen, Suur-Iin historia 1700–1870; Suur-Iin Historia 1870–1925. Kajaani 1978, 1989. Svenska Österbottens historia III. Svenska Österbottens landskapsförbund. Vasa 1980. Agnes Vestergård, Iskmo-Jungsund förr och nu del II. 1989. Runar Nyholm, Holger Wester, Kiitola: mjölnarnas hemman och Mirka i Jeppo 1551-1983. 1983. Pohjois-Pohjanmaan kulttuurihistoriallisesti merkittävät kohteet. Osa 1. Pohjois-Pohjanmaan seutukaavaliitto 1993. Holger Wester, Mirkan viisi vuosikymmentä. 1993. Pasi Kovalainen, Anna Louekari, Pohjois-Pohjanmaan talonpoikaisarkkitehtuuria. Oulu 1994. H. Nissen, Mandarinen på Benvik. Peter Johan Bladh och hans hemman. Kaskö hembygds- och museiförening r.f. Närpes 1996. Lisbeth Knof, Kulturlandskapsinventering för strandgeneralplaneområdet i Närpes. Österbottens museum. (Moniste) 1997. Pohjanmaan rantatie Pohjois-Pohjanmaalla. Pohjois-Pohjanmaan liitto, Oulun tiepiiri 2000. Holger Wester, Keppo. Gården och dess folk. Vasa 2003. Britt-Louise Granö, "Grönvik glasbruk som kulturspridare". Folk och Föreningar i Iskmo 1906–2006. Iskmo Marthaförening r.f. 2006 Maria Kurtén - Susanne Öst - Rose-Marie Back - Minna Torppa - Sari Tallgren, Pohjanmaan inventointi. Länsi-Suomen ympäristökeskus. KIOSKI-inventointitietokanta 21.2.2008. |
|
| objektets element: gravkapell; herrgård; fornlämning; övrig produktionsbyggnad; ladugård; gårdsplan; park; väg; | |
| omgivningens nuvarande karaktär: agrart landskap; kulturlandskap; | |
Benvik gård i Närpes. Elias Härö 1972. |
Karaktärshus tillhörande Grönviks glasbruk i Iskmo i Korsholm. Maria Kurtén 2007. |
Keppo gård i Nykarleby. Maria Kurtén 2007. |
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV