Museiverket

 SÖKALTERNATIV

objekt landskapsvis
 

KARTSÖK

landskapskarta Lappland Mellersta Österbotten Norra Österbotten Kajanaland Norra Karelen Södra Karelen Österbotten Norra Savolax Södra Savolax Kymmenedalen Mellersta Finland Södra Österbotten Päijänne-Tavastland Nyland - östra Egentliga Tavastland Nyland - västra Birkaland Satakunta Egentliga Finland
Åbo Egentliga Finland

Åbo universitets centralsjukhus

Gå till Museiverkets karttjänst: Åbo universitets centralsjukhus
Beskrivning
Helheten som konstituerar Åbo universitets centralsjukhus är byggd i etapper, och byggnaderna återspeglar de förändringar som har skett inom sjukvården och utvecklingen av planeringsprinciperna inom sjukhusarkitekturen. Det äldsta skiktet med länssjukhuset från 1880-talet flankeras av 1930-talets sjukhusarkitektur i funktionalistisk anda och av centralsjukhuset från 1960-talet, ett exempel på det modernistiska elementbaserade byggandet.

Den äldsta sjukhusarkitekturen på Kinakvarnsbacken representeras av länssjukhusets paviljongbyggnader från slutet av 1800-talet. Till dem räknas två träbyggnader i ett plan i nyrenässans- och schweizerstil från slutet av 1870-talet samt tre tvåvåningsbyggnader i nyrenässans från 1874–1881, samtliga byggda i sten. Träbyggnaderna vid Kinakvarnsgatan var ursprungligen tjänstebostäder för portvakten och underläkaren.

Länssjukhusets nybyggnader från 1930-talet vid Kinakvarnsgatan, på sjukhusområdets sydsida, representerade både som sjukhuslokaler och till tekniken sin tids allmänsjukhus. De är typiska representanter för det tidiga 1900-talets allmänsjukhus, ett s.k. blocksjukhus i tre till åtta våningar. Genom de koncentrerade lösningarna strävade man efter att spara bl.a. personalens tid och tomtmark. Till rumsprogrammet hörde separata mottagnings-, bädd-, operations,- röntgen-, poliklinik- och laboratorieavdelningar m.m. Personalbostäderna och elevhemmet på Kinakvarnsgatan förenades med patientbyggnaden genom en loftgång.

Sjukhuset bedrev undervisningsverksamhet redan under länssjukhustiden, och på området står byggnader av olika ålder som har använts av sjuksköterskeskolan och av den medicinska fakulteten. De teoretiska institutionerna vid universitetets medicinska fakultet ligger i förlängningen av A-sjukhuset på Kinakvarnsgatan. Framför institutionen står sjukhuskapellet som ingår i helheten från 1930-talet.

Åbo universitets centralsjukhus s.k. U-sjukhus från 1960-talet har ritats av Ragnar och Martta Ypyä. Det tretton våningar höga sjukhuset vid Tavastvägen är byggt enligt det s.k. blocksystemet som samlar alla funktioner i samma byggnad. Byggnadens stomme är av armerad betong och har en vitbetongyta med fönsterbandfasad sammansatt av s.k. sandwich-element. Sjukhusets nedersta våningar bildar en bred bas för den höga och till stommen smalare bäddavdelningsbyggnaden. Den södra fasaden har en lång, utstående balkongzon och på den norra fasaden avbryts de översta våningarnas fönsterband av tre fönster som hör till föreläsningssalen. Som en förlängning av sjukhusmassan finns lägre paviljonger med ekonomibyggnad och värmecentral. På de sistnämndas fasader har arkitekterna använt stora plattor i rödtegel. Parkeringsbyggnaden i betong på sluttningen vid Kinakvarnsgatan byggdes samtidigt som U-sjukhuset.
 
Historia
Åbo länssjukhus inledde sin verksamhet 1759 och var det första länssjukhuset i vårt land. Sjukhuset flyttades från Slottsgatan till den nuvarande platsen på Kinakvarnsbacken på 1880-talet. Backen låg utanför det stadsplanerade området, vid Tavasttull. På 1700-talet fanns här en kininkvarn som var gemensam för apoteken i Åbo.

I början av 1880-talet byggdes sjukhusets lasarettavdelning, ekonomibyggnad, avdelningen för hud- och könssjukdomar och avdelningen för sinnessjukdomar. Byggnaderna ritades på Överstyrelsen för de allmänna byggnaderna av arkitekterna Dahlström och Lindqvist. Samtidigt byggdes också portvakts- och underläkaresbyggnader samt parken. Ekonomibyggnaden höjdes på 1906 och 1930, och 1931 restes en ny ekonomibyggnad norr om det dåvarande sjukhuset, efter ritningar av arkitekt T. Montell och ingenjör K.A. Krank.

Åbo länssjukhus utbildade sjuksköterskor från och med 1893, och sjuksköterskeskolan grundades 1931. Den fyra våningar höga skolan och elevbostaden byggdes efter ritningar av medicinalstyrelsens arkitekt R. Wessman och var en förlängning av den gamla ekonomibyggnaden. Wessman ritade också de teoretiska institutionerna vid Åbo universitets medicinska fakultet, som blev färdiga 1948. Medicinska fakultetens undervisningsbyggnad från 1955 ritades av arkitekt Jorma Järvi. Länssjukhusets nybyggnad, det s.k. A-sjukhuset byggdes 1934–1937. Ritningarna till byggnaden gjordes på medicinalstyrelsens byggnadsavdelning av arkitekterna Jussi Paatela och Uno Ullberg. A-sjukhuset finansierades gemensamt av Åboregionens kommundistrikt och staten. Samtidigt med det egentliga sjukhuset byggdes en tunnel till ekonomibyggnaden, en flygelbyggnad, ett kapell samt personalbostäder. Antalet vårdplatser utökades med 298 och uppgick till 525 stycken.

Lagen om utnyttjandet av länssjukhusets i Åbo som undervisningssjukhus för den blivande medicinska fakulteten i Åbo trädde i kraft 10.9.1943. En arkitekttävling om nybyggnaderna ordnades och vanns 1955 av Martta och Ragnar Ypyäs förslag ”Skallborrarens paradis”. Sjukhuslagen och lagen om universitetscentralsjukhusen godkändes 1956. Staten överlät Åbo länssjukhus till centralsjukhusförbundet 1958. Paret Ypyäs byggplan utvidgades efter tävlingen och den egentliga sjukhusbyggnaden samt ekonomibyggnaden blev färdiga 1964–1968, värmecentralen 1962. Dessutom byggdes ett parkeringshus vid entrén och en tunnel som förenade de olika byggnaderna. Vårdplatserna uppgick nu till närmare tusen.

Redan i paret Ypyäs plan ingick en andra byggfas som skulle utvidga sjukhuset att omfatta området på andra sidan järnvägen. Ett parkeringshus som sträckte sig över Helsingforsvägen och banan byggdes 1997. T-sjukhuset som har ritats av arkitekterna Paatela & Paatela skall enligt planerna tas i bruk 2011.
 
Läs mer
Utvidgningen av länssjukhuset i Åbo. Arkkitehti 12/1937.

A.R. Klossner, Turun lääninsairaalan vaiheita 1857-1957. Turku 1967.

Martta ja Ragnar Ypyä, Turun yliopistollinen keskussairaala. Arkkitehti 1/1969.

Niilo Pesonen, Terveyden puolesta sairautta vastaan. 1980.

Risto Lahesmaa (toim.), TYKS: keskussairaalaliiton aika 1958-1990. Turun yliopistollinen keskussairaala. 1997.

Leena Makkonen, Martta ja Ragnar Ypyä. Abacus 7. 1998.

Mikael Paatela, Sairaalarakennuksen kehitys. Arkkitehtitoimisto Paatela-Paatela & Co. 2003.

Tapani Havia, Turun lasaretista yliopistosairaalaksi. Kaksisataaviisikymmentä vuotta suomalaista sairaalaelämää. Turku 2006.

Turun yliopistollisen keskussairaalan www-sivut: http://www.tyks.fi/fi/t-sairaala (10.3.2008).
 
objektets element:  sjukhus, sanatorium;
omgivningens nuvarande karaktär:  stad;
 
Åbo länssjukhus äldsta byggnader av paviljongtyp på sjukhusområdets mitt. Hilkka Högström 2008
Åbo länssjukhus äldsta byggnader av paviljongtyp på sjukhusområdets mitt. Hilkka Högström 2008.
Åbo länssjukhus nybyggnader från 1930-talet. Hilkka Högström 2008
Åbo länssjukhus nybyggnader från 1930-talet. Hilkka Högström 2008.
Åbo universitets centralsjukhus, det s.k. U-sjukhuset. Timo-Pekka Heima 2007
Åbo universitets centralsjukhus, det s.k. U-sjukhuset. Timo-Pekka Heima 2007.
 
publicerat 22.12.2009
sänd respons om RKY-objektet
till början
 


© Museovirasto 2009