 |
KARTSÖK |
|
| Lojo | Nyland | |
Kulturlandskapet i Karislojo kyrkby |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Kulturlandskapet i Karislojo kyrkby | ||
| Beskrivning | ||
| Värdet av kulturlandskapet i Karislojo kyrkby bygger på kyrkbyns landskapsmässigt exceptionella läge och byggnadsbeståndet längs landsvägen. Byavägen med sina byggnader är typisk för finska kyrkbyar, enhetlig och välbevarad.
Karislojo kyrkby ligger på den smala åsen Pukkilanharju mellan sjön Puujärvi och Lojo sjö som utgör en del av andra Stängselåsen. Åsens sluttning mot Puujärvi stiger brant med 30–40 meter från sin omgivning och på sydöstra och östra sidan av åsen sluttar de odlade lerslätterna svagt mot Lojo sjö. Det nuvarande byggnadsbeståndet följer åsen Pukkilanharju och vägen genom kyrkbyn på dess östra kant som ett band. Längs vägen finns offentliga byggnader som huvudsakligen har byggts i början av 1900-talet, såsom föreningshuset, kommunalhuset, butiker, banker, en skola samt bostadshus för hantverkare och församlings- samt kyrkbetjänte. Även huvudbyggnaderna av stamgårdarna Pukkila och Hakonen står vid byavägen. Gråstenskyrkan från sent 1800-tal vid åsens smalaste punkt har brunnit ned och restaurerats i ett senare skede. Bredvid den står en ny låg allaktivitetsbyggnad, den så kallade glaskyrkan. Prästgården ligger på Lojo sjöstrand och på södra kanten av åkerslätten finns Kourjoki gård. |
||
| Historia | ||
| Kyrkbyn omfattar delar av jordregisterbyarna Lohjantaipale, Pappila, Ilmoniemi och Ahtiala som bildades senare (en del av Kuorjoki). Byavägen genom kyrkbyn är en del av en medeltida förbindelseväg från Stora strandvägen i Pojo till en medeltida byväg.
Karislojo var Karis församlings kapell åtminstone från 1531. Församlingen blev självständig 1614. Den första kyrkan byggdes nära den nuvarande prästgården i Pappilanniemi. Den fjärde kyrkan i socknen var den av länsarkitekten Jean Wiik planerade långhuskyrkan med gaveltorn, som byggdes av gråsten under 1857–60. Kyrkan förstördes i en brand den 21 september 1970. Bredvid den brända kyrkan byggde man 1977 en så kallad glaskyrka eller allaktivitetskyrka. Den nya kyrkan planerades av arkitekterna Sakari Laitinen och Paavo Mänttäri. Kyrkoherdegården i Karislojo har stått på samma plats sedan 1600-talet. Den nuvarande huvudbyggnaden byggdes 1828–30 under ledning av H. J. Svahn. Skolan i kyrkbyn härstammar från 1870-talet, kommunalhuset från 1908–09, ungdomsförenings- och lantmannaföreningshuset från 1911 och bönehuset från 1914. Av hantverkarbostäderna härstammar till exempel byaskomakarens hus från 1888 och garvarens hus från 1924. Karakteristiskt för tomterna vid byavägen är terrasseringar och stenvallar i en trädgårds- eller parkliknande omgivning. |
||
| Läs mer | ||
| Päivi Tahvanainen, Länsi-Uudenmaan kulttuurimaisemainventointi. Länsi-Uudenmaan seutukaavaliitto. Lohja 1990.
Tauno Tukkinen, Karjalohjan vanhat rakennukset I. Uudenmaan liiton julkaisuja E28 - 1996. Helsinki 1996. Veikko Kallio (toim.), Karjalohja. Itsenäisen väen pitäjä. Vammala 2005. |
||
| objektets element: villa; butiks- och affärsbyggnad; kyrka; skola; by; övrig administrativ byggnad; prästgård; gårdsplan; föreningshus; bondgård; väg; | ||
| omgivningens nuvarande karaktär: kyrkby; | ||
Karislojo kyrkby. Hannu Vallas 2007. |
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV