 |
KARTSÖK |
|
| Ingå | Nyland | |
Österkullabäckens by- och odlingslandskap |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Österkullabäckens by- och odlingslandskap | ||
| Beskrivning | ||
| De medeltida bytomterna, de öppna åkersluttningarna och Stora Strandvägens sträckning utgör de centrala elementen i by- och odlingslandskapet, som breder ut sig i den innersta delen av den skyddade havsviken och där det tydligt gränsar till den forna havsvikens stränder. Området utgör ett bosättnings-, byggnads- och trafikhistoriskt representativt och typiskt landskap invid kusten.
Österkullabäckens by- och odlingslandskap består av byarna Österkulla, Dal, Sonasund och Innanbäck samt av Stora Strandvägens sträckning. De små, nära varandra liggande byarna finns kvar på sina gamla bytomter och landskapsmässigt ligger de, Österkulla by undantagen, på backområden i utkanterna av en splittrad och kuperad odlingsslätt. Österkulla by bildar medelpunkten i landskapet. Byarnas byggnadsbestånd består huvudsakligen av bondgårdar och boställen från 1800-talet och början av 1900-talet. På Österkulla bybacke finns byggnadsgrupper som hört till det forna bostället Östergård och till länsmansgården Västergård, vilkas centrala byggnader härstammar från 1700- och 1800-talet. Karaktäristiskt för backen är också stenmurar, planterade lövträd och stenkällare. Sonasund skola stod färdig 1922 och det forna militärboställets parstuga och loftbod härstammar från slutet av 1700-talet. I byn Dal byggdes huvudbyggnaden på Mellangård på 1700-talet och fick sitt nuvarande utseende på 1930-talet. Huvudbyggnaden på Kalars stod färdig på 1920-talet. Innanbäck gamla bycentrum är alltjämt bebott. Öster om bytomterna finns forngravar från järnåldern. |
||
| Historia | ||
| Byarna i Österkullabäckens by- och odlingslandskap fick sin bosättning på medeltiden. Den forna havsvikens botten och Gördvikens lerbotten lämpade sig väl för odling på de högre liggande sluttningarna. På grund av de begränsade odlingsmöjligheterna var byarna små och låg nära varandra. I början av nya tiden, på 1560-talet, fanns det fyra gårdar i byn Dal, två i Österkulla, en i Sonasund samt fyra i Innanbäck. Landsvägen som klyver odlingslandskapet utgjorde en del av Stora Strandvägen som förenade Åbo och Viborg och som på medeltiden var den viktigaste landsvägen i Finland.
Östergård i Österkulla bildades i slutet av 1600-talet som boställe för mönstringsskrivaren vid Nylands och Tavastlands dragonregemente. Den nuvarande huvudbyggnaden som liknar en parstuga jämte loftboden uppfördes på 1740-talet. Gården odlades huvudsakligen av arrendatorer fram till 1930-talet. Den enskilda gården i Sonasund ombildades på 1680-talet till boställe, till en början för en korpral vid Nylands och Tavastlands kavalleriregemente och senare för en fältväbel inom Nylands dragoner. Den nuvarande huvudbyggnaden stod färdig i slutet av 1700-talet och den har senare byggts ut med gavelkammare och tvärkors. Den välvda källaren under bostadshuset är av äldre datum än den nuvarande byggnaden . Den nuvarande ståtliga huvudbyggnaden i empireanda på Västergård i Österkulla byggdes 1825 av länsman Carl Johan Lemström. Till mangården hör också flygelbyggnader, av vilka den östligare uppenbarligen stod färdig år 1814. Stora Strandvägen och havskusten samt Telegrafberget vid vägen i Innanbäck by hade en central ställning vad beträffar trafikförbindelser och kommunikation. Finlands första optiska telegraf byggdes vid kusten på 1850-talet. Tornaktiga konstruktioner för telegrafen uppfördes med jämna mellanrum på backkrön längs kusten. De flesta konstruktionerna har försvunnit, men namn som åsyftar förekomsten av telegraf existerar fortfarande på många platser längs kusten. |
||
| Läs mer | ||
| Suomen asutus 1560-luvulla. Kartasto. Suomen historiallinen seura. Käsikirjoja VII. 1973.
Suomen asutus 1560-luvulla. Kyläluettelot. Helsingin yliopiston historian laitos. Julkaisuja n:o 4. 1973. Kuninkaan kartasto Suomesta 1776-1805, toim. Timo Alanen ja Saulo Kepsu, SKS 505, Tampere 1989. C.J. Gardberg, Kaj Dahl, Kuninkaan tie. Otava 1991. Tapio Salminen, Suuren Rantatien inventointi, yhteenvetoraportti. Tiemuseon raportteja 1/1992. Tielaitos, Tiehallitus. Tampere 1992. Tapio Salminen, Suuri Rantatie. Tielaitos. Helsinki 1993. Mikko Härö, Läntisen Uudenmaan rakennusten ja maiseman kulttuurihistoriallinen inventointi. Läntisen Uudenmaan seutukaavaliitto. Tammisaari 1993. |
||
| objektets element: by; fornlämning; bondgård; ekonomibyggnad; väg; | ||
| omgivningens nuvarande karaktär: agrart landskap; | ||
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV