 |
KARTSÖK |
|
| Kimitoön | Egentliga Finland | |
Bybebyggelsen i Kimitoöns yttre skärgård |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Bybebyggelsen i Kimitoöns yttre skärgård | ||
| Beskrivning | ||
| Skärgårdshavets typiska bosättning och etablerade bystruktur representeras på ett utmärkt sätt i Kimitoöns yttre skärgård av byarna Högsåra, Holma och Rosala. Dessa byar har haft bosättning sedan medeltiden och de representerar traktens historiska näringar: fiske, sjöfart och turism.
Skärgårdshavet är ett omfattande havsområde mellan Åland och Finlands sydvästra kust och innefattar både Åbolands och Ålands skärgårdar samt skärgården utanför Åbos kust. Öarnas storlek varierar från små kobbar till stora öar och ögrupper. I den glest bebyggda skärgården är bybebyggelsen ofta koncentrerad till en skyddad ö mitt bland de små ögrupperna. På öarna finns vanligen endast en by med några få gårdar. Bosättningen har spridit sig jämnt på de små karga öarna i havet och den yttre skärgården liksom även på de frodiga och trädbevuxna öarna i inre skärgården. Bymiljöerna i Skärgårdshavet har bildats av en bestående skärgårdsbosättning som härstammar ända från medeltiden och som uppstått kring de maritima näringarna. Många av byarna i den yttre skärgården och i mellanområdet har bevarat sitt enhetliga utseende och sina rödmyllade hus. En typisk skärgårdsby omfattar både bostads- och ekonomibyggnader, hamn med bryggor och vågbrytare, strandbodar och båtskjul samt åkerlappar med gärdsgårdar av sten. Byarna har kommit till både tack vare fisket och de intilliggande sjölederna och fartygsrutterna. De viktigaste byarna har också kapell, skolor och lotsstationer. På många öar finns befästningsverk, jungfrudanser och gravrösen från bronsåldern. Senare har också tillkommit byggbestånd som hänför sig till turistnäring och sommargäster. Byggbeståndet i Högsåra lots- och fiskarby består av lantgårdarnas bostadshus och båtskjulen i hamnen. Bymiljön präglas även av att där länge funnits pensionat. Ängarna har en viktig roll för kulturlandskapet. Backagård lotshemman från 1700-talet med sina gårdsbyggnader bildar ett fyrkantigt gårdstun. Föreningshuset på södra sidan av byn färdigställdes 1925. Byns näringar har varit anknutna till sjöfart och senare till turism, medan fiske och jordbruk har förekommit i mindre skala. Byn Holma består av några få gamla fiskarhemman tätt intill en svacka mellan bergsklackarna nära hamnen. Byns storlek och läge är nästan desamma som på medeltiden, men nyare semesterbebyggelse har uppstått längs öns stränder. Bostadshuset som tillhör Uppgårds hemman har byggts som en enstaka stuga 1768 och utbyggts till en parstuga 1788. De talrika båtskjulen och bryggorna i Rosala by vid Byviken ger ön en unik särprägel. Byns bebyggelse är koncentrerad till området invid hamnen. Utöver byggbeståndet präglas landskapet skogbevuxna berg och öppna ängar. Ett annat, mindre och välbevarat bylandskap utgörs av Böle by öster om Rosala. Landskapet karaktäriseras av hus som ligger tätt intill varandra samt bryggor och båtskjul. Av Kimitoöns yttre skärgård tillhör Högsåra och Holma Skärgårdshavets nationellt värdefulla landskapsområde. Miljöministeriet har klassificerat Skärgårdshavet som ett av Finlands nationallandskap. |
||
| Historia | ||
| Bybebyggelsen på de största öarna i den historiska skärgårdssocknen Hitis, som införlivats med Kimitoöns storsocken, uppstod redan i början av medeltiden, då folk både från fastlandet och från Sverige flyttade ut till skärgården. I början av nya tiden på 1560-talet var de största byarna Högsåra lotsby med 13 gårdar samt Rosala och intilliggande Böle med 7 gårdar. Den mindre fiskarbyn Holma längre ut i havsbandet bestod av fyra gårdar.
Högsåra by och hamn låg vid Jungfrusund, som var den viktiga huvudleden för sjöfarten. Tack vare fisket, sjöfarten och framför allt lotsväsendet växte byn redan på medeltiden och fick ett betydande antal gårdar. Under svenska tiden låg lotsstationen på Lindholmen norr om byn men flyttades till Högsåra by 1862. Högsåra började redan i slutet av 1800-talet utvecklas till en turistort. Kejsaren Alexander III besökte ofta Högsåra och Nikolai II besökte ön en gång under en segelfärd. Viken som tjänade som ankarplats fick till följd av dessa besök namnet Kejsarviken. I byn grundades flera pensionat år 1912, på 1930-talet och 1970. I början av 1900-talet hade byn även tre butiker och en skola. Åbolands Ungdomsförenings ungdomsgård Sunnanland uppfördes på södra sidan av byn 1925. |
||
| Läs mer | ||
| Suomen asutus 1560-luvulla. Kartasto. Suomen historiallinen seura. Käsikirjoja VII. 1973.
Suomen asutus 1560-luvulla. Kyläluettelot. Helsingin yliopiston historian laitos. Julkaisuja n:o 4. 1973. Juhani Vainio, Asutusrakenteen kehitys Varsinais-Suomessa, Varsinais-Suomen seutukaavaliitto 1984. Hokos, Warma, Voloi... taloja ja kyliä saaristosta, Karjalasta ja Inkeristä. gårder och byar från skärgården, Karelen och Ingermanland. Mittauspiirustuksia Teknillisen korkeakoulun arkkitehtiosastolta arkkitehtuurin historian kokoelmista, vuosilta 1990-96. Helsinki 1997. Kari Suistoranta ja Henrik Asplund, Kemiön suurpitäjän historia 1. Sagalundin museon kuntayhtymä 1997. Jorma Tuomi-Nikula, Keisarit kesälomalla Suomessa, Jyväskylä 2002. Jussi Nordquist, Turunmaan ulkosaariston kyliä koskeva asutusselvitys, Turunmaan seutu ry, Parainen 2007. |
||
| objektets element: by; lotsstation; turistbyggnad; småhamn; bondgård; ekonomibyggnad; | ||
| omgivningens nuvarande karaktär: havsområde; | ||
Rosala by. Hannu Vallas 2007. |
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV