 |
KARTSÖK |
|
| Helsingfors | Nyland | |
Hertonäs gård |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Hertonäs gård | ||
| Beskrivning | ||
| Hertonäs gård med sitt karaktärshus, sin formgivna franska trädgård och engelska park är en av de finaste representanterna för 1800-talets herrgårdskultur.
Karaktärshusets bottenvåning utgörs av brännhuset som tillhört Hertonäs fajansfabrik och som efter år 1813 byggts om till boningshus efter ritningar av arkitekt Pehr Granstedt. Byggnaden har två våningar och sadeltak. Rumshöjden är högre i övre våningen vilket kan ses på fasaden i form av större fönsteröppningar. Den slätputsade fasaden markeras på långsidorna av en pelargång med två pilastrar som avslutas i en tympanon, ett triangelformat gavelfält. På 1880-talet byggdes altaner i klassicistisk stil och ett trapphus i västra gaveln. Stora granittrappor leder från trädgårdsfasaden ner till mittgången av den franska trädgården. Hertonäs herrgårdspark härstammar från 1760-talet då gården ägdes av fortifikatören och arkitekten Bengt von Spången. Parken fick sin nuvarande form och omfattning i början av 1800-talet då herrgården ägdes av amiral Cronstedt. Parken är ett av de mest betydande exemplen på parkkonst i vårt land. Den franska trädgården intill karaktärshuset förvandlas till en engelsk landskapsträdgård som omringar herrgården från södra och östra sidan. I parken finns två lusthus i sten som är ritade av C.L. Engel. Herrgårdens ekonomibyggnader bildar en grupp för sig norr om karaktärshuset. |
||
| Historia | ||
| I historiska källor nämns Hertonäs by för första gången år 1405 och kan betraktas som en av Helsingfors äldsta byar.
Hertonäs gård var ett av tre frälsesäterier som fanns på Hertignäs under 1500- och 1600-talen. Under Augustin Ehrensvärds tid som ägare 1752–57 fanns där ett tegelbruk och senare en fajansfabrik. Carl Olof Cronstedt gav under sin tid som ägare Pehr Granstedt i uppdrag att planera en ombyggnad av fajansfabrikens brännhus till nytt karaktärshus för herrgården. Länskamreren i Uleåborgs län C.G. Bergbom köpte gården år 1859. År 1916 sålde hans son J.G. Bergbom största delen av godset och behöll endast karaktärshuset och den omgivande parken på cirka 15 hektar. Meningen var att de parceller som styckats av området skulle bli lager- och industritomter, men planerna lades ner efter att ägaren, lantbruksrådet J.G. Bergbom dödades i medborgarkriget. Gården donerades till föreningen Svenska Odlingens Vänner i Helsinge r.f. under förutsättning att ett herrgårdsmuseum skulle inrättas där. Museet öppnades år 1925. Syftet var att gårdsmiljön på 1920-talet skulle bli ett friluftsmuseum för hela Svenskfinland. Därför flyttades Knusbacka bondgård från Sibbo samt en väderkvarn från Täktom gård i Bromarv till Hertonäs. |
||
| Läs mer | ||
| Leena Arkio, Marja-Liisa Lampinen (toim.), Herttoniemen säteritilasta, kaakelitehtaasta ja kartanosta. Narinka. Helsingin kaupunginmuseo 1981.
Herttoniemen saviastia- ja kaakelitehdas. Narinkka. Helsingin kaupungin museo 1981. Helsinki 1982. C.J. Gardberg, Suomalaisia kartanoita. 1989. Irma Lounatvuori, Puistopaviljonkeja ja hautakappeleita, Carl Ludvig Engel 1778-1840. Näyttelykatalogi 1990. Lauri Putkonen, Herttoniemen rakennettu ympäristö. Helsingin kaupunkisuunnitteluviraston julkaisuja 1994:23. Bo Lönnqvist, Vanhoja kartanoita Helsingin seudulla. Schildts 1995. Kaarina Hulkkonen, Roihuvuori, Ehrensvärdin kartanon maista vehreäksi kaupunginosaksi. Roihuvuori-seura 1999. Camilla Rosengren, Kolme vanhaa suomalaista puutarhaa. Hortus fennicus, Suomen puutarhataide. Viherympäristöliitto & Suomen puutarhataiteen seura 2001. C.J. Gardberg, Kivestä ja puusta. Suomen linnoja, kartanoita ja kirkkoja. 2002. |
||
| objektets element: lusthus; herrgård; museum; park; | ||
| omgivningens nuvarande karaktär: stad; | ||
Lindallé och lusthus på Hertonäs gård. Wiki Loves Monuments, CC BY-SA 4.0Edwardina von Boxis 2017. |
Mittgången i Hertonäs gårdspark. Soile Tirilä 1999. |
Lusthuset vid dammen. Soile Tirilä 1999. |
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV