 |
KARTSÖK |
|
| Vörå | Österbotten | |
Kimo bruk och Oravais industriområden |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Kimo bruk och Oravais industriområden | ||
| Beskrivning | ||
| Kimo bruk och Oravais fabrikssamhälle bildar tidsmässigt och med hänsyn till byggnadsbeståndet en kedja av mångskiftande produktions- och industrimiljöer vid Kimo å från början av 1700-talet till våra dagar. Kimo bruk var en del av det riksomfattande storägande som bruken representerade. Bruket är med sina dammar, sina stångjärnshammare, bruksgata och produktionsbyggnader ett bra exempel på 1700-talets bruksmiljö. Oravais fabrikssamhälle, som fått sin början ur järnbruksverksamheten är en enhetlig och unik helhet, vars byggnadsbestånd i huvudsak härstammar från början av 1900-talet.
Längs Kimo å, som får sitt vatten från Röykkas träsk, finns flera forsar efter varandra på en fem kilometer lång sträcka. Vid stränderna till dessa forsar har det funnits produktionsbyggnader, kvarnar, sågar och olika typer av konstruktioner, vilka har hört till Kimo bruk. Från den nedersta hammarsmedjan är det ca åtta kilometer till Oravais bruk. Verksamheten vid Kimo järnbruk är uppdelad i tre separata enheter längs stränderna vid samma å (Nedre hammaren, Mellanbruket och Övre hammaren). Dessa drevs av vattenkraft som reglerades av en damm vid Röykkas träsk. Dammen är en av de äldsta och största i Finland. På yttermuren till dammen gjord av natursten har inristats initialerna JJ och RF (Johan Jennings och Robert Finlay) formade som ankarjärn samt årtalet 1760. Vid Övre hammaren finns en damm och en välbevarad hammarsmedja byggd 1784 och som senare har byggts om till kvarn. Ovanför bruket går en väg, som tagits ur bruk och en ståtlig stenbro. Numera är Oravais teater verksam på området. Mellanbruket dvs. Nyhammaren är den yngsta av Kimo bruks tre stångjärnssmedjor invid forsen kallad Mutta. I byggnadens vägg har årtalet 1788 och initialerna BMB (Bengt Magnus Björkenheim) huggits in. Nedre hammaren, den egentliga kärnan i Kimo bruk, har varit belägen vid den nedersta, tudelade forsen. Där har brukslandskapet med sina dammar, dammbassänger, bruksgator och många produktionsbyggnader väl bevarat sin 1700-tals karaktär. Utöver brukets huvudbyggnad finns det en handsmedja, en mekanisk verkstad, som byggdes på knippsmedjans plats samt resterna efter hammarsmedjan. Av hammarsmedjan återstår ca en och en halv meter tjocka gråstensväggar och innanför dem lämningar efter kraftkanalen samt efter härdarna. Ovanför smedjans välvda dörr har årtalet 1791 och initialerna BMB (Bengt Magnus Björkenheim) huggits in. På forsens motsatta sida på det tidigare bälghusets plats, finns numera en liten kraftverksbyggnad av tegel från år 1920. Vid Nedre hammaren (Alaruukki) finns numera bl.a. smidesverkstäder och ett museum. Huvuddelen av det nuvarande byggnadsbeståndet tillhörande Oravais fabrikssamhälle härstammar från textilfabrikens blomstringsperiod på 1920-1930-talen. Fabriksbyggnaderna i rödtegel står på den tidigare masugnens och maskinverkstadens plats. Ur industrihistorisk synpunkt är ångkraftverket, byggt av rödtegel år 1922 den viktigaste anläggningen. Bruksgatans struktur är till största delen splittrad, och textilfabrikens kasernliknande arbetarbostäder ligger glesare i fabrikens näromgivning. |
||
| Historia | ||
| Kimo bruk fick sina privilegier år 1703. Masugnen byggdes i Oravais, nästan tio kilometer närmare havet. Järnmalmen hämtades från Utö, i Bottenhavets södra skärgård och från Herrängs gruva i Roslagen. Tackjärnet från masugnen forslades längs ån till Kimo, där det smiddes till stångjärn. Oravais masugn var vid sidan av masugnen i Fiskars i slutet av 1700-talet tidvis den största tackjärnproducenten i Finland.
Kapten Lars Magnus Björkman (adlad Björkenheim) blev ägare till Oravais bruk 1818. Under den första tiden då bruket var i Björkmans ägo gjordes betydande reformer. Björkman lät uppföra en båk utanför Oravais på ön Stubben i Nykarleby, som tjänade brukens fraktfartygstrafik. Järnförädlingen upphörde i Kimo på 1890-talet. Efter att masugnen och gjuteriet upphört 1867 inleddes ett textilindustriellt skede i Oravais historia. Textilindustrins blomstringstid inföll under 1920-talet och i början av 1930-talet. År 1935 bytte företaget namn till Oravaisten Verkatehdas Oy / Oravais Klädesfabrik Ab 1935. De viktigaste produkterna under mitten av 1960-talet var jersey- och crimplenetyg. Ännu år 1975 sysselsatte fabriken omkring 430 arbetare men år 1988 upphörde textiltillverkningen i Oravais. I den gamla textilfabrikens utrymmen inledde KWH-Mirka, som tillhör världens ledande tillverkare av slippapper, sin verksamhet . |
||
| Läs mer | ||
| Zachris Topelius, Finland framstäldt i teckningar 1845.
Jonathan Reuter, Industrisamhällen på landsbygden. Det svenska Finland, Förra delen. Helsingfors 1919. Eevert Laine, Suomen vuoritoimi 1809-1882. Historiallisia tutkimuksia XXXI;2. 1948. Bror Åkerblom, Oravais sockens historia. Oravais kommun 1971. Hanna-Maria Virtanen, Rautaa Pohjanmaalta. Selvitys Länsi-Suomen ympäristökeskuksen alueen rautaruukeista. Länsi-Suomen ympäristökeskuksen moniste 19/1998. Tuija Mikkonen, Oravaisten tehtaan rakennushistorialllinen selvitys, 2003. Kimo bruk 300 år 1703-2003, red. Holger Wester, 2003. Kimon ruukin www-sivut: http://www.oravais.fi/kimobruk/ (27.12.2007) KWH-yhtymän www-sivut. Holger Wester, KWH 1929-2004. Historiikki. http://www.kwhgroup.com/Default.aspx?id=300396 (11.2.2008). Maria Kurtén - Susanne Öst - Rose-Marie Back - Minna Torppa - Sari Tallgren, Pohjanmaan inventointi. Länsi-Suomen ympäristökeskus. KIOSKI-inventointitietokanta 21.2.2008. |
||
| objektets element: övrig produktionsbyggnad; kvarn; bruk; kraftverk; | ||
| omgivningens nuvarande karaktär: kulturlandskap; | ||
Hammarsmedja som byggts om till kvarn vid Nedre hammaren vid Kimo bruk. Sommartid fungerar den som sommarteater. Maria Kurtén 2007. |
Byggnader som fungerar som museer vid Nedre hammaren vid Kimo bruk. Wiki Loves Monuments, CC BY-SA 4.0 Kaj Höglund 2016. |
Kimo bruks miljö. Wiki Loves Monuments, CC BY-SA 4.0 Kaj Höglund 2016. |
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV