 |
KARTSÖK |
|
| Lojo | Nyland | |
Myllymäki torp |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Myllymäki torp | ||
| Beskrivning | ||
| Gårdsområdet kring Myllymäki torp med talrika byggnader är en av de bäst bevarade etnologiska helheterna i vårt land.
Myllymäki, eller Lövkulla torp, ligger i den nordligaste byn Kärkölä i Nummi-Pusula, på landsbygden långt från annan bosättning. Gården kring det öde torpet på en backsluttning liknar en sluten gård. Torpets byggnadsbestånd består av femton byggnader som utöver rökpörtet består av ett nytt och ett gammalt stall, lösdriftsladugård, en ny lösdriftsladugård, svingård, hönsbur, vedbod, kornbod, klädbod, rökbastu, avträde, skjul samt en stor och en liten slätterlada. På gården finns även en jordkällare för potatis och två brunnar. Byggnadsgruppen med timmerkonstruktioner i Myllymäki har byggts ut naturligt vid behov och har som sådan bevarat de karakteristiska dragen för ett 1800-talstorp. Byggnaderna på gården byggdes huvudsakligen i slutet av 1800-talet eller har byggts och renoverats med samma teknik som de ursprungliga på samma platser där de tidigare, rivna byggnaderna har stått. Endast bostadshuset är brädfodrat. Taken är näver- eller spåntak. I skogen söder om byggnadsgruppen finns resterna av en tjärdal. Byggnaderna står tätt intill varandra på en ganska trång tomt och omges av åkrar. Den genomkörbara driftsladugården delar byggnadsgruppen i tu: mangården och ekonomigården. |
||
| Beskrivning | ||
| Myllymäki var Lövkulla hus torp. Högfors bruk köpte Lövkulla med skogar och torp 1899. Som bruksgårdens torp fullgjorde Myllymäki sitt dagsverke i form av skogs- och flottningsarbeten. Under omfattande avverkningar och flottningar inkvarterades arbetarna i Myllymäki. Torpet löstes in som en självständig gård 1922.
Myllymäki har fått sitt namn efter sitt läge. I början av 1800-talet bodde Nylkkyri-Kalle i ett rökpörte med ett rum på kullen. På 1870-talet hyrdes torpet av Justus Adolfsson, Jäljä gårds son i Pusula. Under hans tid byggdes torpet ut till det som det är i dag. Det byggdes en skorsten i rökpörtet med ett rum och mittemot stugan byggdes en annan stuga med en eldstad. Byggnaden fick formen av en regelbunden parstuga där de olika rummen delades i tu av en genomgångbar farstu. På dörren målades årtalet 1881 till minne av ombyggnaden. Utöver kornboden byggde man också en klädbod och byggde ut rian med ett tröskhus och ett loft. Som avskiljare mellan mangården och ekonomigården byggde man en lösdriftsladugård. På en sluttning i närheten av bostadshusets södra hörn fanns en uteugn. Torpet har varit i Museiverkets ägo sedan 1980. Myllymäki gård omfattar totalt cirka 12 hektar. Torpbyggnaderna har restaurerats med traditionella material och metoder. |
||
| Läs mer | ||
| Päivi Tahvanainen, Länsi-Uudenmaan kulttuurimaisemainventointi. Länsi-Uudenmaan seutukaavaliitto. Lohja 1990.
Arvokkaat maisema-alueet. Maisema-aluetyöryhmän mietintö II. Mietintö 66/1992. Ympäristöministeriö. Ympäristönsuojeluosasto. Helsinki1993. Pirkko Sihvo, Myllymäen torppa: elämää Pusulan Kärkölän erämaassa. Museovirasto. Helsinki 2000. |
||
| objektets element: gårdsplan; bondgård; ekonomibyggnad; | ||
| omgivningens nuvarande karaktär: skogslandskap; | ||
Myllymäki torp. Soile Tirilä 2003. |
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV