 |
KARTSÖK |
|
| Raseborg | Nyland | |
Gamla stan och hamnen i Ekenäs |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Gamla stan och hamnen i Ekenäs | ||
| Beskrivning | ||
| Ekenäs är den första staden som grundades i Finland efter medeltiden. Den äldsta stadsstrukturen i Ekenäs kring kyrkan och Stora Kyrkogatan härstammar med sina gatulinjer och tomtindelningar från 1550-talet och representerar den veterligen äldsta bevarade och målmedvetet utbyggda stadshelheten i Finland. Vid sidan av medeltida Borgå är Ekenäs den enda staden där stadsplanen på 1600-talet inte ändrats till en schematisk rutnätsplan.
Det äldsta bebodda området i staden ligger på södra och västra sidan av nuvarande torget samt kring kyrkan. Stadens äldsta huvudgata, Stora Kyrkogatan söder om kyrkan, leder högre upp till rådhustorget. Stora Kyrkogatan och de andra huvudgatorna som leder till torget, Smedsgatan och Gustav Wasas gata, korsas av smala sidogränder. Tomterna mellan gatorna är ofta långa och smala. Borgartomternas huvudbyggnader ligger längs med huvudgatorna, medan de smala sidogränderna kantas av uthus eller träplank. Rådhustorget omges av offentliga och kommersiella byggnader av olika åldrar av vilka stadshuset har byggts i nyrenässansstil. Byggbeståndet i Barckens Udde härstammar från slutet av 1700-talet och början av 1800-talet. Trots stadsbranden 1821 har stadsstrukturen bevarats i tämligen oförändrat skick. Kyrkan har ombyggts efter branden i nyklassicistisk stil och dess västra torn fungerar som landmärke i Gamla stan. I Gamla stan har bostadshus, uthus och gårdsområden sanerats och renoverats med omsorg redan i decennier. Karaktäristiskt för hela området i Gamla stan är den omsorgsfullt skötta omgivningen vars särprägel och lokala drag starkt bibehållits. Av borgen som byggdes när staden grundades på 1550-talet har grunden bevarats, som nu utgör en del av Borgbackens parkområde. Hantverkarnas och sjömännens traditionella tomter ligger runtomkring i närheten av den nuvarande småbåtshamnen. Bakgårdarna till de forna strandtomterna har förvandlats till ett bulevardliknande strandområde till följd av markhöjning och fyllnadsjord på stränderna. Hotell Marine, som byggts i kanten av strandparken är ett utmärkt exempel på hur modern arkitektur kan anpassas till stadsstrukturen och stadsbilden. Som landmärke för strandområdet fungerar restaurang Knipan vid kajen. |
||
| Historia | ||
| Ekenäs fick stadsrättigheter 1546 genom Gustav Vasas befallning. Ett av målen när staden grundades var att flytta över tyngdpunkten för stadsregionen till södra kusten. Avsikten var att konkurrera om utrikeshandeln med Reval.
Ekenäsborna förordnades att flytta till Helsingfors som grundats 1550. Helsingfors misslyckades med att överta handeln över Finska viken, och ekenäsborna fick återvända till sin stad. Ekenäs blomstrade upp på nytt och år 1557 började man bygga en så kallad kungsgård och ett slott på kullen i norra delen av staden. Slottet färdigställdes aldrig. Kvarteren kring kyrkan och Stora Kyrkogatan uppstod 1556–1557. En stadsbrand härjade i Ekenäs 1821 och förstörde en del av omgivningen runt kyrkan. Den nya stadsplanen som uppgjordes efter branden mötte motstånd bland borgerskapet och av planen förverkligades endast breddningen av Lilla och Stora Kyrkogatan till sin nuvarande form. Gråstenskyrkan från 1600-talet som förstördes av branden återuppbyggdes efter ritningar av arkitekt Charles Bassi och i samband med det bildades ett kyrktorg vid huvudgatan. Stadshuset vid Rådhusgatan byggdes på 1880-talet ursprungligen som ett privathus enligt ritningar av arkitekt Sebastian Gripenberg. Huset fick sitt nuvarande utseende 1898 enligt ritningar av arkitekt Th. Höijer. Gamla stans område fick sin första skyddsplan redan 1959. Skyddsbestämmelserna preciserades i 1987 års stadsplan som utarbetades av arkitekt Tore Tallqvist. |
||
| Läs mer | ||
| Zachris Topelius, Finland framstäldt i teckningar 1845.
A.W. Rancken, Ingå kyrka, Vördade minnen i nyländsk bygd. Ekenäs 1950. Helge Nyman, Altartavlan i Ekenäs kyrka. Ekenäs 1980. Tore Tallqvist, Gamla Stan i Ekenäs. Råd och riktlinjer för byggnadsvård. Ekenäs 1982. Mikko Härö, Läntisen Uudenmaan rakennusten ja maiseman kulttuurihistoriallinen inventointi. Läntisen Uudenmaan seutukaavaliitto. Tammisaari 1993. Elisa El Harouny et al., Suomalaisia puukaupunkeja. Tammisaari. Ympäristöministeriö, alueidenkäytön osasto 1995. Juhani Kostet, Cartographia urbanium Finnicarum. Suomen kaupunkien kaupunkikartaografia 1600-luvulla ja 1700-luvun alussa. Monumenta Cartographica Septentrionalia. Rovaniemi 1997. Teemu Mökkönen, Tammisaaren kaupunkiarkeologinen inventointi 2002. |
||
| objektets element: planerat område; gaturum; bostadshus i stad; stadshus; kyrka; fornlämning; småhamn; gårdsplan; torg; | ||
| omgivningens nuvarande karaktär: stad; | ||
Kyrkans västra torn fungerar som landmärke i Gamla stan. Museovirasto / Museiverket 2018. |
Smedsgatan i Gamla stan. Museovirasto / Museiverket 2018. |
Strandområdet och restaurang Knipan. Museovirasto / Museiverket 2018. |
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV