 |
KARTSÖK |
|
| Raseborg | Nyland | |
Prästkulla gård |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Prästkulla gård | ||
| Beskrivning | ||
| Prästkulla gård står landskapsmässigt och historiskt för adelskapets äldsta jordegendomar i den nyländska kustbygden. Herrgården jämte byggnader, arkitektur, planteringar och anläggningar är till sina centrala delar en väl bevarad representant för den gustavianska tiden. Till byggnadsbeståndet hör ännu ett brännvinsbränneri och ett skolhus från 1800-talet. Otaliga fasta fornlämningar från förhistorisk och historisk tid i omgivningarna runt den grunda havsviken vittnar om områdets långa bosättningshistoria.
Gården ligger mitt i odlingslandskapet på östra sidan om den lilla Heimlaxviken som står i förbindelse med havet. En allé, som korsar det öppna odlingslandskapet, leder fram till huvudbyggnaden. I dess södra ända ligger den till ursprunget gustavianska karaktärsbyggnaden som senare förhöjts med en tvärgavel i empirestil. Öster om parkallén ligger ekonomigården med gulrappade djurstallar från slutet av 1700-talet och spannmålsmagasinet i empirestil från år 1819. Grupperingen av byggnaderna är gjord enligt en helhetsplan från slutet av 1700-talet. I norra ändan av allén finns en grupp byggnader såsom arbetarbostäder, ett brännvinsbränneri från början av 1800-talet och Prästkulla skola från början av 1890-talet. |
||
| Historia | ||
| Prästkulla är ett medeltida frälsesäteri, vars ägare är kända alltsedan slutet av 1200-talet. På 1300-talet var gården känd som Heimlax, uppkallad efter den närliggande viken. Prästkulla har gått i arv inom släkterna Ille, Gjös och fr.o.m. 1700-talet inom släkten Taube.
Huvudbyggnadens stomme och stallet på ekonomigården uppfördes i slutet av 1700-talet, då gården ägdes av major Johan Reinhold Taube. Han utarbetade gårdsplanen som byggde på Karl Wijnblads modellbok. Planen var avsedd att bli symmetrisk och till den hörde förutom bostadsbyggnader även ekonomibyggnader. Den byggnad som med tanke på helheten skulle uppföras som motvikt till karaktärsbyggnaden byggdes aldrig på grund av Taubes död. Till byggnaderna hörde en vidsträckt park och en fruktträdgård. Huvudbyggnaden har byggts till med en korsgavel 1868 samt med en veranda som fick sitt nuvarande utseende år 1925. Huvudbyggnaden har byggts till med en veranda mot åker år 2004 enligt arkitekt Kasper Järnefelts ritningar. |
||
| Läs mer | ||
| Paul Morsing, Prästkulla. Herrgårdar i Finland I. Helsingfors 1928.
Suomen kartanot ja suurtilat I, Eino Jutikkala, Gabriel Nikander, Helsinki 1939. Suomen asutus 1560-luvulla. Kartasto. Suomen historiallinen seura. Käsikirjoja VII. 1973. Suomen asutus 1560-luvulla. Kyläluettelot. Helsingin yliopiston historian laitos. Julkaisuja n:o 4. 1973. Mikko Härö, Läntisen Uudenmaan rakennusten ja maiseman kulttuurihistoriallinen inventointi. Läntisen Uudenmaan seutukaavaliitto 1993. |
||
| objektets element: herrgård; skola; övrig produktionsbyggnad; park; ekonomibyggnad; | ||
| omgivningens nuvarande karaktär: agrart landskap; | ||
Prästkulla herrgårds odlingslandskap. Wiki Loves Monuments, CC BY-SA 4.0 Kirsti Schreck 2018. |
Prästkulla herrgård. Johanna Forsius 2007. |
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV