 |
KARTSÖK |
|
| Raseborg | Nyland | |
Karis järnvägsstation med omgivning |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Karis järnvägsstation med omgivning | ||
| Beskrivning | ||
| Till den vidsträckta helheten, som utgör Karis viktiga järnvägsknutpunkt på Åbo–Helsingfors-banan, hör den ståtliga stationsbyggnaden från 1890-talet, det exceptionellt välbevarade bostadsområdet samt ett lokstall och ett vattentorn.
Den på järnvägsbanan mellan Helsingfors och Åbo befintliga stationsbyggnaden i trä, som avspeglar den s.k. nationalromantiska stilen, har trots påbyggnader och ändringar i huvudsak bevarat sin exteriör i ursprungligt skick. Invid stationens bostadsområde ligger lokstallen med sina vattentorn samt en verkstad. På bostadsområdet ligger en rad med tre bostadskaserner med ekonomibyggnader. Sydväst om stationen ligger Oy Sisu Ab:s fabriksområde, vars plan 1943 uppgjorts av arkitekt Hilding Ekelund, som på ett påtagligt sätt inverkat på Karis stadsbild. De äldsta industribyggnaderna i rödtegel är från 1940- och 1950-talet. |
||
| Historia | ||
| Då järnvägsbanan Hangö–Hyvinge byggdes åren 1871–1873, grundades Karis station i Kila by, som låg mitt i ett livligt järnbruksområde. Till en början var Svartå bruks station livligare än stationen i Karis, som användes av Billnäs fabriker.
Karis blev knutpunktsstation 1903 när järnvägsbanan Helsingfors–Åbo öppnades. Banan byggdes i två etapper: arbetena på avsnittet Åbo–Karis inleddes i Karis 1896 och kunde avslutas i slutet av år1899 och banavsnittet Karis–Helsingfors blev klart 1903. Den nya stationsbyggnaden från år 1898 planerades av Bruno Granholm. Stationsbyggnaden på Hangö–Hyvinge-banan revs 1970. Betongbron över bangården byggdes som sysselsättningsarbete 1932. År 1914, inför första världskriget, flyttades vagnreparationsverkstaden från Hangö till Karis. Med anledning av de goda förbindelserna etablerade sig Oy Sisu Ab i Karis. Företaget hade grundats i Helsingfors på 1930-talet och det idkade metallindustri under krigsåren på 1940-talet. Karis bosättningscentrum växte upp runt järnvägsknutpunkten. |
||
| Läs mer | ||
| Lars von Bonsdorff, Karis stationssamhälle och köping 1910-1954. Karis museum.
Karjaa ennen ja nyt. Karjaan kotiseutulautakunta 1970. Sirkka Valanto, Suomen rautatieasemat vuosina 1857-1920. Museovirasto, rakennushistorian osasto. Julkaisu 11/1982. Mikko Härö, Läntisen Uudenmaan rakennusten ja maiseman kulttuurihistoriallinen inventointi. Läntisen Uudenmaan seutukaavaliitto. Tammisaari 1993. Carl Sirén, Bangården i Karis. Historisk överblick och framtida användningsmöjligheter - ny användningsplan för lokstallet. Diplomarbete i arkitekturhistoria vid Tekniska högskolan i Otnäs. 1996. Sopimus valtakunnallisesti merkittävien asema-alueiden suojelusta (YM, päätös 9.12.1998 diarionro 2/562/96). |
||
| objektets element: byggdad för samfärdsel; övrig industribyggnad; ekonomibyggnad; arbetarbostad; | ||
| omgivningens nuvarande karaktär: tätort; | ||
Karis järnvägsstation. Mikko Härö 2007. |
Bostadsområde vid Karis järnvägsstation. Soile Tirilä 2001. |
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV