KARTSÖK |
Helsingfors | Nyland | |
Gammelstaden i Helsingfors |
||
Gå till Museiverkets karttjänst: Gammelstaden i Helsingfors |
Beskrivning | ||
Gammelstaden i Helsingfors är den plats där staden ursprungligen grundades och där den var belägen 1550–1640. Den plats vid Vanda ås mynning där kung Gustav Vasa grundade Helsingfors år 1550 i syfte att skapa en konkurrerande handelsplats till Reval är en betydande fast fornlämning från historisk tid och omfattar bl.a. kyrkoplats, kyrkogård och husgrunder.
Fram till 1640-talet låg Helsingfors stad väster om forsen nära Vanda ås mynning på sluttningarna av nuvarande Klockbacken och Anneberg och den mellanliggande dalen. En småskalig karta över Helsingfors av Hans Hansson 1645 finns bevarad. Den visar en närmast medeltida typ av stadsplan för stadens sista åren i Gammelstaden. Gatorna och kvarteren är anpassade till terrängformerna, tomterna sträcker sig genom oregelbundna och långsmala kvarter. Kvarteren sträckte sig på medeltida vis ända ut till havet där det var möjligt. I gatunätet kan man urskilja två huvudgator som de mindre gatorna förenar sig med. Den enda byggnaden som finns utritad på kartan är kyrkan. Arkeologiska utgrävningar har gjort det möjligt att få en bättre uppfattning om hur det gamla Helsingfors såg ut. Under skiktet från stadstiden har man funnit rester efter byggnader som daterats till slutet av 1400-talet eller början av 1500-talet. Byggnaderna har varit i användning ännu under de första åren efter att området blivit stad och hörde till den medeltida byn Forsby som första gången omnämns i historiska källor år 1417. Vid utgrävningar i början av 1930-talet dokumenterades ruinerna efter Gammelstadens kyrka från 1550-talet med långhus, vapenhus och tillhörande gravkamrar samt gravar utanför kyrkan. Stenfoten efter kyrkan som användes in på 1670-talet är frilagd vid utgrävningar. I Gammelstaden påträffades 1866 en gravvård över den holländske borgaren Hans van Sanden. En avgjutning av vården vilar i kyrkoruinen på den ursprungliga gravplatsen. Villa Anneberg på backen med samma namn är uppförd på beställning av kommerserådet G.O. Wasenius på 1820-talet och den omgivande mönstergården och trädgården brukas och sköts av Nyttoväxtföreningen. |
||
Historia | ||
Kung Gustav Vasa bestämde sig 1550 för att grunda en ny stad på kusten av Finska viken. Syftet med motståndet mot hansan var att leda Finlands utrikeshandel förbi Reval.
Helsingfors grundades vid mynningen av Vanda å på den medeltida byn Forsbys marker, där det enligt källor från 1417 fanns fem gårdar. Fördelarna med det geografiska läget var bl.a. förbindelser till inlandet tack vare ån, ett skyddat läge inne i en vik samt närheten till de viktiga landsvägarna. Gustav Vasa beslöt 1550 att grunda en kungsgård på holmen mellan forsarna i Vanda å. Den var kronans förvaltnings- och ekonomicentral, underhållscentrum för militären och en mönstergård inom jordbruket under ett par årtionden. Kungen utfärdade detaljerade order om stadsplanestrukturen i syfte att skapa en regelbunden rutnätsplan. Så skedde dock inte och staden var närmast medeltida till sin uppbyggnad. Staden var en ekonomisk-politisk besvikelse, dess läge inne i en grund vik visade sig ogynnsamt och år 1640 flyttade staden till sitt nuvarande läge på Estnässkatan (nuv. Kronohagen). När staden flyttade blev sjukstugan och kyrkan samt kvarnar och krogar kvar i Gammelstaden. Enligt stadens karta av år 1645 fanns det två avlånga kvarter på västra sidan av huvudtorget och ett tredje kvarter låg högre upp. Vid arkeologiska utgrävningar i området har ett tjugotal husgrunder påträffats, en timrad brunn, små källargropar med stående panel och timmerstomme, en kallmurad källare, slaskgropar, diken och rikligt med föremål från stadstiden. De flesta byggnaderna är bostadshus. Gatorna saknade stenläggning. Vid utgrävningarna av en äng i Gammelstaden har ett stort antal fynd från stadstiden, 1500- och 1600-talsföremål påträffats, vilket vittnar om att Helsingfors följde tidens modeströmningar, för likadana föremål har påträffats i alla arkeologiska utgrävningar av nordväst- och nordeuropeiska städer. |
||
Läs mer | ||
Markku Heikkinen, Helsinki 1550-1640. Narinkka. Helsingin kaupunginmuseo 1994.
Annalan huvila, rakennusten käyttösuunnitelma. Helsingin kaupunki, kaupunkisuunnitteluviraston kaavoitusosaston selvityksiä 1997:5. Julia Donner, Villa Anneberg. Hortus Fennicus, Suomen puutarhataide. Viherympäristöliitto ja Suomen puutarhataiteen seura 2001. |
||
objektets element: fornlämning; park; | ||
omgivningens nuvarande karaktär: stad; | ||
publicerat 22.12.2009 | ||
sänd respons om RKY-objektet | ||
till början | ||