Museiverket

 SÖKALTERNATIV

objekt landskapsvis
 

KARTSÖK

landskapskarta Lappland Mellersta Österbotten Norra Österbotten Kajanaland Norra Karelen Södra Karelen Österbotten Norra Savolax Södra Savolax Kymmenedalen Mellersta Finland Södra Österbotten Päijänne-Tavastland Nyland - östra Egentliga Tavastland Nyland - västra Birkaland Satakunta Egentliga Finland
Helsingfors Nyland

Helsingfors synagoga

Gå till Museiverkets karttjänst: Helsingfors synagoga
Beskrivning
Helsingfors synagoga är den ena av landets två judiska helgedomar och centra för judisk kultur. Den arkitektoniskt och stadsbildsmässigt värdefulla byggnaden som vittnar om stadens judiska bosättnings historia har en välbevarad interiör.

I Finland finns endast två synagogor, varav synagogan i Helsingfors från 1906 är något äldre än synagogan i Åbo. Till skillnad från många judiska helgedomar på andra håll i Europa har synagogorna i Finland bevarats från ödeläggelse under andra världskriget – med undantag av synagogan i Viborg.

Finlands relativt unga synagogor utgör ett slags ändpunkt i synagogornas arkitektoniska tradition. Exteriören är av samma typ som den i Mellaneuropa och England vanliga selektivt eklektiska synagogearkitekturen, som bl.a. kännetecknas av en fasadindelning med rundbågar enligt romansk förebild.

Helsingfors synagogas framträdande plats vittnar om en starkare ställning för stadens judiska minoritet. Området hade befolkats av judar sedan den så kallade narinken, ett torg för lumpförsäljare, hade flyttat från Finlands Banks tomt till Kampen.

Gudstjänstrummet i Helsingfors synagoga har en exceptionellt välbevarad interiör. Salen i andra våningen omges av läktare på tre sidor. Den fasta inredningen har jugendinspirerade detaljer. Takkupolen som bärs upp av fyra gjutjärnspelare bär motiv av sjuarmade ljusstakar (menora) som symboliserar den gyllene ljusstaken i Salomons tempel i Jerusalem. Podierna, bänkarna, plattformen med pulpeten för Toraläsningen (bima) och Toraskåpet (aron hakodesh) är ursprungliga, likaså takkronorna och pelarlamporna. I första våningen av synagogan finns ett litet bönerum som används under vardagar (minjan), de ursprungligen för skolan reserverade rummen används som kansli.

År 2005 genomfördes en restaurering där bl.a. läktarnas genombrutna ornament, väggarnas färgsättning och dekorativa bård återställdes.
 
Historia
Det finns belägg för att judar har flyttat till Finland redan under slutet av 1700-talet, men den egentliga fasta judiska bosättningen uppkom under autonomins tidevarv, i mitten av 1800-talet, då judiska soldater ur ryska tsarens här som tjänstgjort i Finland fick lov att bosätta sig här.

Judiska församlingen i Helsingfors lät bygga en synagoga på en tomt som Helsingfors stad upplåtit på Malmgatan år 1900. Synagogans byggnadskommitté företog penninginsamlingsresor till S:t Petersburg, Stockholm, Göteborg, Köpenhamn, Berlin, Hamburg och London. Synagogan ritades av Jac. Ahrenberg, som vid samma tid vara överarkitekt vid överstyrelsen för allmänna byggnader.

Synagogans ingång och lokalerna i den första våningen byggdes om, när tomten 1961 bebyggdes med det av Irma och Matti Aaltonen ritade församlingshemmet och skolhuset.
 
Läs mer
Rachel Wischnitzer, The Architecture of the European Synagogues. Philadelphia 1964.

Taimi Torvinen. Kadimah. Suomen juutalaisten historia. Helsinki 1989.

Jouni Turtiainen (toim.), Ikkuna juutalaisuuteen: historia, usko, kulttuuri. Helsinki 1995.

Dan Kantor, Mindele London-Zweig ja Simo Muir (toim.), LeChaim! Kuvia Suomen juutalaisten historiasta. Helsingin juutalainen seurakunta 2006.
 
objektets element:  kyrka; skola;
omgivningens nuvarande karaktär:  stad;
 
Judiska församlingens synagoga i Kampen. Saara Vilhunen 2007
Judiska församlingens synagoga i Kampen. Saara Vilhunen 2007.
Synagogans gudstjänstrum. Saara Vilhunen 2007
Synagogans gudstjänstrum. Saara Vilhunen 2007.
 
publicerat 22.12.2009
sänd respons om RKY-objektet
till början
 


© Museovirasto 2009