KARTSÖK |
Helsingfors | Nyland | |
Mejlans villaområde |
||
Gå till Museiverkets karttjänst: Mejlans villaområde |
Beskrivning | ||
Mejlans villaområde som när det började byggas under 1800-talets slut låg utanför själva staden är en representativ företrädare för samtida villakultur. På området finns också flera prestigefyllda ämbetsbostäder Villa Bjälbo, Villa Ekudden och Talludden.
Mejlans gårds karaktärshus och annex från 1800-talets början är belägna nära stranden vid Bastuviken. Gårdens på sin tid stora landskapspark är delvis bevarad och av parkens bebyggelse finns bl.a. terrassen med trapport ner mot stranden kvar samt ett lusthus från 1800-talet i nuvarande Ekuddens trädgård. En rak parkgång ledde till lusthuset från Mejlans gård. I parken söder om gårdens karaktärshus finns Helsingsfors stads konstmuseum, Mejlans i en byggnad från 1970-talet. Det finns tiotals villor i Mejlans, rikligt utsmyckade och försedda med balkonger, verandor och torn. De äldsta är från 1800-talet. Parkerna och trädgårdarna kring villorna representerar samtida trädgårdsideal. Statsministerns ämbetsbostad Villa Bjälbo från 1873 är en av de äldsta villorna på området. Huvudbyggnaden är en rikt utsmyckad tornförsedd trävilla i två våningar. På tomten finns också en strandbastu från 1950-talet samt ekonomibyggnad, vaktstuga, lusthus, brygga och tennisbana. Villa Nissen från 1904 var en första murade villan i Mejlans, sedermera Villa Ekudden och republikens presidents ämbetsbostad 1940–81. Framför allt under president Kekkonens tid hörde Ekudden intimt ihop med landets utrikes- och inrikespolitiska historia. Sedan 1987 har Urho Kekkonens museum Ekudden visats för allmänheten såsom interiören såg ut under Kekkonens tid som president. På den parklika tomten finns förutom huvudbyggnaden bl.a. en personalbyggnad med spånbeklädd fasad, som är förlängd med en timrad strandbastu som Kekkonen lät uppföra. Republikens presidents ämbetsbostad från 1993 är belägen på Talludden som sticker ut i havet. Förutom ämbetsbostaden finns här portvakts- och ekonomibyggnader. Tomten domineras av ämbetsbostaden som inrymmer presidentens privata bostad, representationslokaler, en kontorsflygel och personalrum. Bebyggelsen på Talludden är anpassad till berggrundens och vegetationens former, fasadmaterialet är röd granit från Viitasaari. Ämbetsbostaden har utsikt mot havet; den högre representationsdelen skiljer sig från den lägre bostadsdelen. |
||
Historia | ||
De äldsta byggnaderna på Mejlans villaområde har hört till Mejlans gård. På samma plats har det funnits ett hemman som omnämns redan 1476. På 1820-talet ägdes Mejlans gård av generalguvernör Fabian Steinheil. Landskapsparken söder om det bevarade karaktärshuset sträckte sig ända till nuvarande Villa Ekuddens tomt. Lusthuset Solkulla i empirestil i trädgården på Ekudden är eventuellt byggt på uppdrag av Steinheil på 1820-talet.
Helsingfors stad förvärvade Mejlans gård år 1871 och avstyckade sju villatomter i södra delen av Mejlans i avsikt att hyra ut dem. De första som byggdes var Villa Toivola och Villa Bjälbo på 1870-talet. Villatomterna 5–8 hyrdes ut och bebyggdes efter 1884. Villatomterna 11–21 avstyckades år 1892. Mejlans gårds karaktärshus och flygel utgjorde tomt 21, som fick namnet Villa Bredablick. Gårdens byggnader fanns även på andra villatomter, t.ex. 18 Sommarro. Åren 1900 och 1910 avstyckades fler tomter av Mejlans gård så att antalet villatomter uppgick till sammanlagt 34. Det fanns inga bestämmelser om huruvida bostadsvillorna skulle byggas för sommarvistelse eller åretruntbruk. Området som låg på lagom avstånd från staden både landvägen och sjövägen fick i praktiken först sommarbosättning. Gårdskarlarna var emellertid från första början bosatta på området året runt. Förutom huvudbyggnaden hade villorna vanligen några sidobyggnader, uthus och trädgård. Villorna var vinterbonade och de första kom till under 1910-talet. Villorna som är ritade av arkitekter och byggmästare har inhyst många utövare av vetenskap och konst, t.ex. arkitekt Gustaf Nyström, tonsättaren Ilmari Hannikainen och författarinnan Maila Talvio. Statsministerns nuvarande ämbetsbostad Villa Bjälbo (Kesäranta) är byggd år 1873. Ursprungligen var Villa Bjälbo arkitekt F.L. Calonius’ sommarvilla. Villan övertogs 1887 av kassören vid Finlands Bank C. R. Ignatius som anlitade byggmästaren Elia Heikel för att planera ett ca 20 meter högt utsiktstorn och en veranda ut mot havet. Staten förvärvade villan år 1904 till sommarresidens åt generalguvernören. Arkitekt fick i uppdrag att Jac. Ahrenberg göra ombyggnader på Villa Bjälbo. De viktigaste tillbyggnaderna var köksflygeln och glasverandan ut mot havet. Under självständighetstiden har Villa Bjälbo varit statsministerns tjäsntebostad. Villa Bjälbo byggdes om 1981–83. Huvudbyggnadens exteriör återställdes i den omfattning den haft i början av seklet. Detta innebar bl.a. att det på 1950-talet rivna utsiktstornet och verandan återuppfördes. Villa Ekudden uppfördes 1889 på uppdrag av politieborgmästaren Elias Öhman efter ritningar av arkitekt Gustaf Nyström. År 1902 sålde Öhman villan till grosshandlaren Jörgen Nissen, som lät riva huset och uppförde ett nybygge i sten på tomten efter ritningar av Sigurd Frosterus och Gustaf Strengell från år 1903. År 1924 förvärvades villan av affärsmannen och förläggaren Amos Anderson som år 1940 skänkte den till staten som fritidsresidens för presidenten. Kyösti Kallio bosatte sig inte på Ekudden, men Risto Ryti bodde där 1941–44. Under Mannerheims tid 1944–46 anlades ett skyddsrum under huvudbyggnaden. Vid Fölisövägen byggdes dessutom en vaktstuga i antikiserande stil, som har tjänat med mera som biljettförsäljningsställe. Villa Ekudden renoverades 1956 till ämbetsbostad för Finlands president. År 1956 byggdes en strandbastu (arkitekterna Kokko & Kokko) och 1969 en inomhus simbassäng. Huvudbyggnaden genomgick en större renovering år 1974. Ekonomibyggnaden från början av 1900-talet har en tillbyggnadsdel efter ritningar av Albert Nyberg från 1915. Under Kekkonens ämbetsperiod 1956–1981 stod Villa Ekudden i centrum för Finlands politiska liv. År 1980 utgav Kekkonen en bok, Tamminiemi (Ekudden), som har kallats hans politiska testamente. När Urho Kekkonen avgick som president 1981 blev Ekudden hans privata hem. Efter Kekkonens död år 1986 inrättades Urho Kekkonens museum på Ekudden. Museet skildrar också Finlands tid som självständig nation. Republikens presidents ämbetsbostad Talludden, byggd efter ritningar av Raili och Reima Pietilä, stod färdig år 1993. Arkitektparet Pietilä är känt för sin organiska och experimentella arkitektur, t.ex. Dipoli i Otnäs och Tammerfors stads huvudbibliotek Metso – Tjädern. Ämbetsbostaden är huvudsakligen inredd av inredningsarkitektbyrån Antti Paatero. Inredningstextilierna är designade av Irma Kukkasjärvi. Den naturliga växtligheten på tomten är till stor del orörd och trädgårdsplanen är utarbetad av Maj-Lis Rosenbröijer. Av den tidigare bebyggelsen på Talludden, Villa Nybacka, finns ett lusthus bevarat. Villa Nybacka, som ritades av arkitekt Theodor Decker år 1885, flyttades till sin nuvarande plats vid Heikinniementie i mitten av 1980-talet. Konstmuseet Mejlans utställningsbyggnad i vitt tegel byggdes 1976 ursprungligen för utställning av konstsamlingar som donerats till staden. Byggnaden är ritad av arkitekt Tero Aaltonen. |
||
Läs mer | ||
Meilahden huvila-alue. Helsingin kaupungin kaupunkisuunnitteluvirasto. Yleiskaavaosasto. Helsinki 1977.
Heikki Hyvönen, Sirkka Kopisto, Urho Kekkosen museo Tamminiemi. Museovirasto. Helsinki 1987. C.J. Gardberg, Kartanoita ja kesähuviloita. ARS Suomen taide 4. 1989. Marja-Liisa Tirkkonen, Suomalaisia kulttuurikoteja. Porvoo 1997. Roger Connah, Tango Mäntyniemi. The architecture of the official residence of the President of Finland. Tasavallan presidentin virka-asunnon arkkitehtuuri. Edita 1998. Olavi Jouslehto, Jaakko Okker, Tamminiemestä Mäntyniemeen. Helsinki 2000. Kimmo Sarje, Sigurd Frosteruksen modernin käsite. Maailmankatsomus ja arkkitehtuuri. Dimensio, Valtion taidemuseon tieteellinen sarja 2000. Maarit Mannila, Meilahden huvila 12. Helsingin kaupunginmuseon tutkimuksia ja raportteja 5/2003. Eriika Johansson, Kristiina Paatero, Timo Tuomi (toim.), Raili ja Reima Pietilä. Modernin arkkitehtuurin haastajat. Suomen rakennustaiteen museo 2008. Maisemasuunnittelu Hemgård, Kati Salonen ja Mona Schalin arkkitehdit Oy, Meilahden huvila-alue. Ympäristöhistoriallinen selvitys. Helsingin kaupunkisuunnitteluvirasto 2014. https://www.hel.fi/static/hkr/hoito_ja_kehittamissuunnitelmat/meilahden_huvila_ymphistoriallinen_selvitys.pdf (haettu 17.1.2019). |
||
objektets element: villa; lusthus; hem för märkesperson; museum; park; | ||
omgivningens nuvarande karaktär: stad; | ||
Vy mot Ekudden. Museovirasto / Museiverket 2018. |
Villa Bjälbo (Kesäranta). Martti Jokinen 1989. |
Villa Angelica. Saara Vilhunen 2007. |
publicerat 22.12.2009 | ||
sänd respons om RKY-objektet | ||
till början | ||