KARTSÖK |
Nykarleby | Österbotten | |
Munsala kyrka och prästgård |
||
Gå till Museiverkets karttjänst: Munsala kyrka och prästgård |
Beskrivning | ||
Munsala kyrka är det bäst bevarade exemplet på stenkyrkor från den gustavianska tiden. Prästgården är en av de äldsta i Österbotten. Längs byvägen, strax intill kyrkan finns en grupp gårdar som företräder 1800-talets byggnadsarv.
Kyrkan är både beträffande proportionerna och det exakta byggnadssättet ett imponerande byggnadsverk i det österbottniska landskapet. Henrik Gabriel Porthan nämnde i ett brev år 1794 att ”Munsala capells stenkyrka skulle duga till Domkyrka, både för sin storlek och sin vackra byggnad”. Till sin bottenplan är kyrkan en likarmad korskyrka, i den östra delen finns en lägre sakristia och i väster ett torn, vars övre del av trä är en exakt företrädare för barockklassicismens formspråk i Stockholm. De rundbågade fönstren är stora och det i ändan av korsarmarna valmade spåntaket är svagt sluttande. Altaruppsatsen och predikstolen, som omges av draperimålningar i blågrönt, utgör ett blickfång i den vitkalkade, ljusa kyrksalen. De är tillverkade i Jakob Rijfs verkstad i början av 1790-talet och står för sin tids mest högklassiga snickeriarbeten. Samma slags formspråk representeras av psalmtavlorna som gjordes så sent som år 1835. Den tredelade altartavlan, som föreställer Jesus i Getsemane, Korsfästelsen och Nattvarden, är ett ungdomsverk av Johan Erik Lindh från år 1814. Barockorgeln med 21 stämmor på den västra läktaren är byggd år 1976 som en rekonstruktion av orgeln som konstruerades för kyrkan i Gamlakarleby år 1696 (Johan och Christian Bejer), förnyades åren 1738 (Erik German) och 1879 (Petter Lybäck) samt köptes till Munsala kyrka under sistnämnda år. Kyrkogården omgärdas av en stenmur från 1830-talet med en portbyggnad i söder. Bredvid portbyggnaden står en fattiggubbe från år 1851. På södra sidan om kyrkbacken finns ett sockenmagasin som uppfördes år 1823. Byvägen delar kyrkbacken i Munsala i två delar och skiljer åt kyrkan från begravningsplatsen. På begravningsplatsen väster om kyrkan har den förra kyrkan stått och här står också klockstapeln som byggdes under ledning av Matti Hakola år 1741. Klockstapeln företräder den österbottniska stapeltypen. Hagas prästgård är byggd i en våning och omges av en trädgård. Till gårdsområdet hör en före detta drängstuga och en lång, sammanbyggd vagns- och magasinbyggnad som användes som lager. |
||
Historia | ||
Munsala omnämndes som ett kapell till Nykarleby redan under slutet av 1600-talet. Dess första kyrka byggdes år 1687. Församlingen blev självständig år 1857.
Kyrkan byggdes under åren 1772-1792, enligt ritningar uppgjorda år 1775 av Överintendentsämbetet i Stockholm. Murarmästarna David Olander och Thomas Rijf var byggmästare. Församlingens tidigare kyrka var placerad nära klockstapeln. Ännu i början av 1900-talet fanns en rad kyrkstallar bredvid kyrkan. Prästgårdens huvudbyggnad färdigställdes år 1779. Under slaget vid Oravais år 1808 fungerade den som Klingsborgs högkvarter. Byggnaden utvidgades år 1878. |
||
Läs mer | ||
Lars Pettersson, Kyrkor och klockstaplar i svenska Österbotten. Svenska Österbottens historia V. Vasa 1985.
http://www.nykarlebyvyer.nu/sidor/texter/prosa/innesvoh/5inne.htm (haettu 1.2.2019). Kari Appelgren, Om den skulpterade och målade inredningen i Österbottens kyrkor. Svenska Österbottens historia V. Vasa 1985. http://www.nykarlebyvyer.nu/sidor/texter/prosa/appelgrk/svosthis/skulpmal.htm (haettu 1.2.2019). Bertel Nyholm, Kyrkan i Munsala. Munsala församling 1992. Matti Salomäki, Vaasan läänin vanhat pappilat 1700-luvulta 1920-luvulle. Vaasan lääninhallituksen julkaisusarja 1994:11. Helena Riekki, Erkki Tuppurainen, Suomen urkukartta. Näyttelyluettelo. Kuopio 1996. |
||
objektets element: begravningsplats; klockstapel; kyrka; lånemagasin; fornlämning; prästgård; bondgård; | ||
omgivningens nuvarande karaktär: kyrkby; | ||
publicerat 22.12.2009 | ||
sänd respons om RKY-objektet | ||
till början | ||