KARTSÖK |
Karleby | Mellersta Österbotten | |
Karleby kyrka och prästgård |
||
Gå till Museiverkets karttjänst: Karleby kyrka och prästgård |
Beskrivning | ||
Karleby kyrka är en av de sju medeltida stenkyrkorna i Österbotten och prästgården från 1730-talet på kyrkbacken är den enda karolinska prästgårdsbyggnad som har bevarats i vårt land. Kyrkbacken i sin helhet är betecknande för hur man byggde i en välmående storsocken.
Den vitkalkade stenkyrkan på Karleby kyrkbacke har tillägnats Heliga Katarina och dominerar omgivningen. På 1780-talet ombyggdes kyrkan och fick då en korsformad grundplan. Det höga klocktornet som finns i västra delen av kyrkan härstammar från början 1800-talet. Kyrksalen har vitkalkade väggar och ett bågformigt brädvalv. Predikstolen från 1622 är en av de äldsta i vårt land. Den mittersta altartavlan i barockstil, vars motiv är Jesu bönekamp i Getsemane, har målats av Alexandra Frosterus-Såltin 1902, de båda sidomålningarna har målats av Johan Backman 1749. Bänkraden är dörrförsedd och från slutet av 1700-talet och har förnyats på 1930-talet. Kyrkans sakristia med bokskåp, tavlor och möbler är exceptionellt stämningsfull. Kyrkoträdgården omgärdas av en stenmur och framför ingången till väster finns stora vitkalkade portpelare och i den ena av dem har man fäst en fattigbössa som föreställer en tiggande gubbe. Bredvid kyrkan finns ett arkitektoniskt högtstående församlingscenter från 1958. Centret har ritats av arkitekt Erik Kråkström och hör till de främsta verken i hans produktion. På kyrkbacken finns gårdsområdet med kyrkoherdens prästgård. Dess huvudbyggnad är en av de äldsta bevarade prästgårdsbyggnaderna i hela Finland och den enda som representerar karolinsk prästgårdsarkitektur. Exteriören härstammar från Anders Chydenius tid på 1770-talet och byggnaden täcks av ett högt valmat tak som var kännetecknande för den karolinska perioden. Prästgårdens grundplan med två salar och ändkamrar påminner om modellritningar som 1731 fastställts för ämbetshus för överstar och avviker från det minimikrav med mittsal som 1727 fastställts för prästgårdar. På prästgårdens gårdsområde finns ett bostadshus som är avsett för prästens assistent samt två bodar. Prästgården med gårdsområde är i museibruk. |
||
Historia | ||
Karleby kyrka byggdes i slutet av medeltiden vid mynningen av Vetil å, nära den skyddade hamnplatsen. Platsen som senare fick namnet Kyrkfjärden var den mest tättbebodda trakten i socknen, och har haft fast bosättning åtminstone på 1200-talet. Kyrkan byggdes på ett smalt näs eller en ö, men platsen förlorade senare kontakten till havet på grund av landhöjningen.
Stenkyrkan ombyggdes till en korskyrka och i dess östra ände byggdes en ny sakristia under slutet av 1780-talet under kyrkoherde Anders Chydenius tid. Kyrkans höga västra torn färdigställdes 1804. Ytterväggarna och tornet putsades samt målades gult. Sitt nuvarande utseende fick kyrkan vid den restaurering 1952–1954 som planerats av arkitekt Erik Kråkström. Sydväst om Karleby kyrka fanns Tararants före detta äng, som var en stridsplats under klubbekriget. Karleby prästgård byggdes 1736–1737 under den kraftiga återuppbyggnadsperioden efter det stora nordiska kriget. Till byggandets bakgrundsfenomen hör den på lantdagarna 1727 godkända förordningen om syneförrättning och om undervisning i grunderna för husbyggnadskonst som inkluderats i prästutbildningen. På kyrkoherde Weranders krav byggdes Karleby prästgård så att den blev längre än normalt. Vid renoveringsarbetena 1773 som planerats av Anders Chydenius fick byggnaden högre fönster, ett spåntak och en stående brädfodring som målats med rödmylla. Chydenius ritade också prästgårdens ekonomibyggnader. |
||
Läs mer | ||
Elias Härö, Pappilarakennusten yhdennellätoista hetkellä. Arkkitehti 11-12/1963.
Sigrid Nikula, Kyrkor och kapell. Karleby sockens historia I. Åbo 1967. Kari Appelgren, Om den skulpterade och målade inredningen i Österbottens kyrkor. Svenska Österbottens historia V. Vasa 1985. Lars Pettersson, Kyrkor och klockstaplar i svenska Österbotten. Svenska Österbottens historia V. Vasa 1985. Kristina Ahmas, Kokkolan rakennuskulttuuria ja kulttuurimaisemia. Kokkolan kaupunki 1992. Sari Alajoki, Pappila-arkkitehtuuri Keski-Pohjanmaalla 1700-luvulta 1800-luvun alkuun. Pro gradu -tutkielma 1993. Helsingin yliopiston taidehistorian laitos. Saini Heikkuri-Alborzi, Pirjo Niemi, Arvokkaat kulttuurimaisemat Keski-Pohjanmaan jokilaaksoissa. Vaasan seutukaavaliitto 1993. Markus Hiekkanen, The Stone Churches of the Medieval Diocese of Turku. Suomen muinaismuistoyhdistyksen aikakauskirja 101. 1994. Matti Salomäki, Vaasan läänin vanhat pappilat 1700-luvulta 1920-luvulle. Vaasan lääninhallituksen julkaisusarja 1994:11. Anu Soikkeli, Suomen vanhat pappilat - menneisyyden tulevaisuus. Oulun yliopisto 2000. Keski-Pohjanmaan arvokkaat maisema- ja kulttuurialueet. Keski-Pohjanmaan liitto, Sigma Konsultit Oy 2001. Markus Hiekkanen, Suomen keskiajan kivikirkot. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran toimituksia 1117. 2007. Minna Torppa, Keski-Pohjanmaan inventointi, Länsi-Suomen ympäristökeskus. KIOSKI-tietokanta 20.3.2008. Marja Terttu Knapas et al., Suomalaiset pappilat, kulttuuri-, talous- ja rakennushistoriaa. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran toimituksia 1238/Tieto. 2009. |
||
objektets element: kyrka; museum; prästgård; gårdsplan; | ||
omgivningens nuvarande karaktär: kyrkby; | ||
Karleby kyrkbacke. Hannu Vallas . |
Karleby kyrka, interiör. Martti Jokinen . |
Karleby prästgård. Soile Tirilä . |
publicerat 22.12.2009 | ||
sänd respons om RKY-objektet | ||
till början | ||