 |
KARTSÖK |
|
| Kronoby | Österbotten | |
Kronoby reservkompani |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Kronoby reservkompani | ||
| Beskrivning | ||
| Området för Kronoby reservkompani är ett viktigt exempel på statlig byggnadsverksamhet som tjänat behoven för ett reservsystem för vårt lands första armé av värnpliktiga. Resultatet av byggverksamheten hör till krigsväsendets byggnadsarv i slutet av 1800-talet.
Största delen av kasernområdena för den reserv som grundats med stöd av värnpliktslagen 1878 har hunnit förstöras. Kasernområdet för Vasa 3:e skarpskyttebataljons 12:e reservkompani i Kronoby hör till de få bevarade områden, där strukturen och byggnadsbeståndet i huvuddrag har bevarats och området har historisk beviskraft som representant för den här typen av anläggning. Den ursprungliga planen för reservkompaniets kasernområde som är beläget vid Kronoby ån kan fortfarande gestaltas. Det forna reservkompaniets träbyggnader i en eller två våningar är spridda över området i enlighet med principerna för planeringen av den här typen av anläggning. Av kasernens byggnadsbestånd från 1880-talet har manskapsbyggnaden, delvis ombyggd till två våningar, kaptenens bostadhus, matsalen, fältväbelns bostad och sanitetsbyggnaden samt mindre extra byggnader bevarats. På området finns ytterligare några byggnader ung. fr. 1960-talet från den tid då arbetskolonier var verksamma. Byggnaderna har övergått i privat ägo. |
||
| Historia | ||
| I samband med införandet av allmän värnplikt grundades 1882 fyra reservkompanier inom varje skarpskyttebataljon. Som en följd av detta uppstod 32 kasernområden. Kasernområdet byggdes enligt ritningar som uppgjorts av överstyrelsen för allmänna byggnader. Reservkompaniernas kaserner som var i användning uttryckligen sommartid omfattade var och en ett tiotal olika byggnader.
I Österbotten fanns reservarméer i Närpes, Laihela, Alavus, Kronoby, Oulais och i Maikkula i Uleåborg. Kronoby reservkompani förlades till byn Söderby. Området avstyckades från gårdarna Byskata och Nygård. Enligt planerna skulle en manskapsbyggnad, en artell, en iskällare, ett rustlager, ett vakt- och arresthus, en officersbyggnad, bostadshus för fältväbeln och rustmästaren, ett proviantförråd, ett lider, ett sjukhus, en bastu, en latrin och en krutkällare uppföras på dessa områden. De första byggnaderna stod klara 1883. Kasernområdet var inte längre i militärt bruk efter år 1901, då Finlands krigsarmé upplöstes. Därefter planerade man att inrätta sjukhus i byggnaderna och de var i bruk 1911 - 1914 av personer som arbetade med att rensa Kronobyån. En tid var kasernen fängelse under första världskriget och reservfängelse 1920-1923. Fr.o.m. år 1926 till 1969 användes kasernen som arbetskoloni. |
||
| Läs mer | ||
| Eero-Eetu Saarinen, Ensimmäiset asevelvolliset reservimiehet. Lammin, Urjalan, Oriveden ja Saarijärven reservikomppaniat 1883-99. Sotahistoriallisen Seuran julkaisuja 3. Helsinki 1967.
Nils Storå, Kronoby kommuns historia II. Ekenäs 1982. Keijo Keto, Vanhan sotaväen reservinkasarmit. Tutkimus kasarmialueiden kulttuurihistoriallisesta merkityksestä. Museovirasto 1994 (painamaton). |
||
| objektets element: kasern; | ||
| omgivningens nuvarande karaktär: skogslandskap; | ||
Bostadshus för kompanichefen för Kronoby reservkompani. Maria Kurtén 2007. |
Byggnad för manskapet vid Kronoby reservkompani. Trappuppgången ledde ursprungligen till vindsvåningen. Tuija Mikkonen 2007. |
Byggnad med matsal för Kronoby reservkompani. Maria Kurtén 2007. |
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV