 |
KARTSÖK |
|
| Vasa | Österbotten | |
Brändö hamn-, varvs- och fabriksområde |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Brändö hamn-, varvs- och fabriksområde | ||
| Beskrivning | ||
| Brändö hamn, varvs- och fabriksområde med sina byggnader i rödtegel utgör ett centralt inslag i Vasas stadssilhuett ut mot havet. Stranden vid Sundet med anor från den begynnande hamn-, sjöfarts- och skeppsbyggnadstraditionen på 1700-talet anknyter till den tidiga industrialiseringen efter Vasa brand.
Området för den efter Vasa brand grundade första industrianläggningen i den nya staden, Vasa Bomullsfabrik, uppvisar ett enhetligt byggnadsbestånd med stor betydelse för stadsbilden. Den av länsarkitekt C.A. Setterberg planerade spinneribyggnaden i rödtegel är från 1859. Byggnaden har senare byggts ut i höjd- och sidled men den har bevarat sin ursprungliga karaktär, även om byggnaden fått ny användning. Längs den allé med planterade lövträd som löper genom fabriksområdet ligger gamla arbetarkaserner i två våningar uppförda år 1859. I ändan av allén står en kontorsbyggnad från år 1924. Därutöver finns två andra arbetarkaserner från 1850-talet på fabriksområdet samt en spinneribyggnad med sågtandat tak från 1890-talet. En del av bomullsfabrikens byggnader hör till Vasa högskoleområde, där det nya byggnadsbeståndet representeras av universitetets huvudbyggnad och ett vetenskapsbibliotek. I norra ändan av Brändö sund ligger Brändö lotsstations timmerbyggnad från 1900 samt Rahkola Oy som representant för den metall- och verkstadsindustri som uppstod på hamnområdet. Rahkolas äldsta fabriks- och lagerbyggnader är från 1890-talet medan en del av byggnaderna är från 1930-1950-talen. Vid Sundet, det smala vattendraget mellan Brändö och Smulterön, finns åtta gamla magasin som minner om de tider dåVasa uthamn låg i sundet. I skeppsredare Wolffs magasin verkar Vasa Sjöfartsmuseum. Smulteröns varvsområde vittnar om områdets hamn- och skeppsbyggnadshistoria. På holmen finns ett skeppsvarv från början av 1900-talet samt varvsrelaterade byggnader och konstruktioner. Tegelfabriken med ställvis tre våningar utgör Wärtsiläs industrianläggning från 1942, som byggdes ut på 1960-talet. Transformatorbyggnaden i tegel är från 1942. På den östra stranden ligger ett timrat magasin från slutet av 1800-talet. |
||
| Historia | ||
| Problemet för handelsmännen i Vasa på 1700-talet var att Hästholmens hamn var grund och olämplig för ändamålet. Handelsmännen grundade därför en uthamn i sundet mellan Brändö och Smulterön, lämplig även för stora fartyg. Smulterön hyrdes år 1785 av Buss hemman i Gerby och Brändö erhölls av Munsmo by 1789.
Vasa utvecklades till en betydande hamnstad. I Brändö anlades en lossnings- och lastningsplats, där det med stöd av ett år 1789 beviljat tillstånd skulle byggas tullkammare och magasin. Redan i början av 1790-talet fanns det i hamnen fyra magasin och tjärbodar. Brändö pack- och våghus stod klart 1804. På Smulterön låg skeppsredare C.G. Wolffs skeppsvarv. Tackelverkstaden blev klar på 1840-talet. I Brändö lät Wolff bygga en stenkaj och två timrade magasin. Verksamheten i Brändö hamn var växande fram till början av 1900-talet, fastän man redan år 1886 beslöt att förlägga hamnen i Vasklot. Utbyggnaden av Vasa inre hamn blev klar 1878 och passagerartrafiken och den kommersiella trafiken flyttade dit från Brändö samt till Vasklot hamn, som blivit klar år 1892. I Brändö fortgick sedan varvs-, reparations- och serviceverksamheten. På initiativ av grundaren av Vasa Ångkvarn, fabrikör A.A. Levón grundades en Bomullsfabrik i Vasa 1856. Verksamheten vid bomullsfabriken upphörde 1979 och sedermera har en stor del av fabrikskomplexets byggnader övergått i högskolornas användning. För högskolan har nya byggnader uppförts på området, såsom Vasa universitets huvudbyggnad, som planerades av Käpy och Simo Paavilainen. |
||
| Läs mer | ||
| Arne Appelgren, Vaasa, vanha ja uusi kaupunki. Turku 1949.
Victor Hoving, Vaasa 1852-1952. Helsinki 1956. Armas Luukko, Vaasan historia II. Vaasan kaupunki. Vaasa 1979. Kaarlo Viljanen, Hannu Vuolteenaho, Vaasan kaupungin rakennusperinneselvitys. Vaasan kaupunkisuunnitteluvirasto. Vaasa 1986. Vaasan Puuvilla Oy:n rakennushistoriallinen selvitys. Vaasan kaupunkisuunnitteluvirasto, asemakaavaosasto. (Moniste). 1987. Jukka Peltonen, Vaasalaisia teollisuusrakennuksia I. Pohjanmaan museo. Raportteja 1. Vaasa 1988. Susanne Öst, Industribyggnader i Vasa II. Österbottens museum. Raporter 2. Vasa 1992. Kaj Höglund, Vaasan XVII:n kaupunginosan, Palosaaren salmen ja Mansikkasaaren rakennusinventoinnin täydennys 1998. (Kopio Museovirasto). Pohjanmaan museo 1998. Holger Wester, Kasvun ainekset. Vaasan historia IV. Vaasan kaupunki. Vaasa 2006. Peter Ehrström, Från bomull till kunskapsindustri - en lokalitets- och restruktureringsundersökning av stadsdelen Brändö, Vasa. 2010. |
||
| objektets element: lotsstation; museum; övrig industribyggnad; hamn; | ||
| omgivningens nuvarande karaktär: stad; | ||
Vasa bomullsfabrik. Hannu Vallas 2003. |
Vasa bomullsfabrik på stranden i Brändö. Tuija Mikkonen 2007. |
Hamnmiljön i Brändö sund mellan Brändö och Smulterön. Tuija Mikkonen 2007. |
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV