Museiverket

 SÖKALTERNATIV

objekt landskapsvis
 

KARTSÖK

landskapskarta Lappland Mellersta Österbotten Norra Österbotten Kajanaland Norra Karelen Södra Karelen Österbotten Norra Savolax Södra Savolax Kymmenedalen Mellersta Finland Södra Österbotten Päijänne-Tavastland Nyland - östra Egentliga Tavastland Nyland - västra Birkaland Satakunta Egentliga Finland
Åbo Egentliga Finland

Begravningsplatsen och välsignelsekapellen i Åbo

Gå till Museiverkets karttjänst: Begravningsplatsen och välsignelsekapellen i Åbo
Beskrivning
Begravningsplatsen i Åbo är jämsides med Sandudd i Helsingfors den kulturhistoriskt viktigaste begravningsplatsen i Finland. Den speglar synen på utformningen av begravningsplatser, minnesmärken, välsignelsekapell och parker från 1800-talets början till i dag. Arkitekt Erik Bryggmans Uppståndelsekapell är en representant för den nordiska romantiska funktionalismen och hör till den internationella organisationen DOCOMOMO:s urval av betydande modern finsk arkitektur. Arkitekt Pekka Pitkänens Heliga Korsets kapell hör till de viktigaste representanterna för 1960-talets konstruktiva betongarkitektur.

Begravningsplatsen i Åbo omfattar nästan 60 hektar och omkring 45 000 gravar. Det lummiga området är anpassat till terrängformationerna, och minnesmärkena berättar om personer och släkter som påverkat stadens och i vidare bemärkelse hela landets historia, politiska liv, näringsstruktur och om deras inflytande på vetenskapens och konstens utveckling. Begravningsplatsen togs i bruk i början av 1800-talet. Här finns också många gemensamma minnesmärken. Viktigast av dem är hjältestatyn av svart granit från Viitasaari, en kvinnogestalt på det gemensamma gravområdet för 902 stupade från de senaste krigen. Monumentet har ritats av Erik Bryggman och utförts av bildhuggaren Jussi Vikainen.

Naturen och anpassningen till naturen var utgångspunkten för planeringen av Uppståndelsekapellet som ligger på en tallbevuxen höjd i slutpunkten av den långsluttande vägen från huvudporten. Vid huvudingången till den vitrappade, höga byggnaden med flackt tak står en öppen pelarhall stenlagd med kvartsitskiffer. Det låga sydliga sidoskeppets enhetliga glasvägg utvidgar rummet till tallskogen på utsidan. På den lägre flygeln norr om kapellsalen finns rum för anhöriga, prästen och personalen samt kontorsrum. Den höga klockstapeln står på klippan söder om pelarhallen vid ingången.

På begravningsplatsens senast gestaltade del ligger Heliga Korsets kapell som ingår i en grupp med tre välsignelsekapell i olika storlek samt ett krematorium. Ytorna på kapellets fasader och interiör är genomgående i betong. Enligt en samtida bedömning ville arkitekten genom de asketiska materialvalen och de enkla formerna ge välsignelseakten en miljö som renodlar korsets budskap.
 
Historia
Begravningsplatsen på Skansmalmen utanför Åbo stad invigdes 1807 och har byggts ut i flera omgångar. Den äldsta delen projekterades av Charles Bassi 1805. Begravningsplatsen utvidgades tre gånger på 1800-talet och fyra gånger på 1900-talet. Då anslöts bl.a. det s.k. Krematorieområdet till begravningsplatsens östra del.

Uppståndelsekapellet byggdes utifrån det vinnande förslaget i en omtagningstävling med de tre bästa förslagen från en arkitekttävling som hade hållits 1938. Byggarbetet började 1939, men avbröts på grund av vinterkriget. Kapellet blev färdigt våren 1941 men befanns efterhand vara för litet. En tävling om ett nytt kapell ordnades 1963. Arkitekt Pekka Pitkänens förslag vann och blev färdigt 1967.

Det äldsta området för andra trosriktningar, det ortodoxa området, grundades 1823. Tegelkapellet med lökkupolen blev färdigt 1881. Den judiska delens lilla vita välsignelsekapell med kupoltak blev färdigt 1932 och ritades av arkitekt August Krook. Det islamska området grundades 1915 och det katolska 1936.
 
Läs mer
Erik Bryggman, Turun siunauskappeli. Turku 1948.

Nils Erik Wickberg, Suomen rakennustaidetta. Helsinki 1959.

Pekka Pitkänen, Pyhän Ristin kappeli, Turku. Arkkitehti 5/1967, 2/1969.

Turun Ylösnousemus kappelin korjaus. Arkkitehti 7/1984.

Janey Bennett, Sub Specie Aeternitas. Erik Bryggmanin Ylösnousemuskappeli. Erik Bryggman 891-1955. Arkkitehti. Suomen rakennustaiteen museon monografiasarja 1991.

Riikka Kaisti ja Martti Puhakka, Unikankareen kummulta Skanssin malmille. Turun hautausmaan vaiheita. Jyväskylä 1999.

Do.co.mo.mo. Modernismin merkkiteoksia Suomen arkkitehtuurissa. Alvar Aalto Akatemia, docomomo Suomi-Finland ry, Suomen rakennustaiteen museo. Helsinki 2002.
 
objektets element:  begravningsplats; begravningskapell;
omgivningens nuvarande karaktär:  stad;
 
Heliga Korsets kapell. Wiki Loves Monuments, CC BY-SA 4.0 Mikkoau 2016
Heliga Korsets kapell. Wiki Loves Monuments, CC BY-SA 4.0 Mikkoau 2016.
Uppståndelsekapellet. Esko Toivari 2005
Uppståndelsekapellet. Esko Toivari 2005.
Uppståndelsekapellet. Esko Toivari 2005
Uppståndelsekapellet. Esko Toivari 2005.
 
publicerat 22.12.2009
sänd respons om RKY-objektet
till början
 


© Museovirasto 2009